Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Klargörande om krav på förskottsbetalning för allmänna handlingar

Det finns inget rättsligt utrymme för ett generellt beslut om att avgift för utlämnande av allmänna handlingar alltid ska tas ut i förskott. Det påminner Justitieombudsmannen (JO) om i ett beslut. Endast i undantagsfall – exempelvis då en begäran är omfattande eller resurskrävande – kan det bli aktuellt med förskottsbetalningar, enligt JO. Bakgrunden är ett klagomål från en intagen på Kumla-anstalten om bland annat utformningen på betalningskravet. Kriminalvården hänvisade i sitt beslut till en särskild bestämmelse i 6 kap. 1 a § i OSL gällande förskottsbetalningar, men myndighetens tolkning är enligt JO ofullständig. Bestämmelsen ifråga reglerar dessutom endast tidpunkten för betalning och inte hur avgiften ska tas ut, då den som begär en allmän handling generellt kan betala antingen kontant alternativt via postförskott eller faktura, kommenterar JO. I beslutet understryker JO även att Kriminalvården, vid beslut i frågor om när och hur en avgift för allmänna handlingar ska tas ut, bör ta hänsyn till de svårigheter som omgärdar ett frihetsberövande.

Manual omfattas av biblioteksundantag – men inte lathundar

En handledning för yrkestrafik, tre lathundar och en checklista som en jurist har begärt ut från Transportstyrelsen omfattas av den så kallade biblioteksregeln och är därmed inte allmänna handlingar, enligt ett tidigare beslut från myndigheten. Transportstyrelsen motiverade sitt avslag med att det handlade om utpräglade hjälpmedel för handläggare inom tillstånds- och tillsynsärenden, som ska kunna användas som uppslagsverk och referenslitteratur. Nu upphävs dock beslutet delvis i kammarrätten, som bedömer att innehållet i lathundarna och checklistan inte har den karaktär som krävs för att regeln ska vara tillämpbar. De ska därför lämnas ut om sekretess enligt OSL inte hindrar det.

När det gäller handledningen anser dock domstolen att information om lagstiftning, och hänvisningar till förarbeten, gör att verket används främst som en bibliotekshandling av myndighetens personal. Men kammarrätten är inte enig på den punkten. Ett skiljaktigt adjungerat råd menar att även handledningen är upprättad som ett led i Transportstyrelsens administration och det finns risk för att ”offentlighetsprincipen urholkas” om en alltför vid definition av biblioteksregeln tillämpas.

Ny lag kräver vidareutnyttjande av data för elektroniskt utlämnande

Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som trädde i kraft 2022, innebär visserligen som huvudregel att information ska lämnas ut i befintligt format. Men den har inte företräde framför utskriftsundantaget i TF och någon skyldighet att lämna ut handlingar elektroniskt finns inte – särskilt inte när det handlar om känsliga personuppgifter. Så resonerade Södertälje tingsrätt efter att en person stått på sig om att få ut ett förundersökningsprotokoll digitalt via säker e-post, och inte på papper mot en fastställd avgift.

Nu slår kammarrätten fast tingsrättens avslag, efter att ha prövat målet mot den nya lagen. Domstolen konstaterar att den lagen avser tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande – det vill säga, det räcker inte med att vilja ta del av information i ett rent informativt syfte, utan det krävs att någon form av ”sekundär bearbetning av data” ska ske. I och med att den berörda personen i målet inte har klargjort att någon sådan intention finns ska överklagandet avslås redan på den grunden, enligt kammarrätten.

Beslutsförslag till personalansvarsnämnd är ”mellanprodukter” – lämnas inte ut

Beslutsförslag skickade från en föredragande tjänsteman på Kriminalvårdens rättsavdelning till myndighetens personalansvarsnämnd ses som så kallade ”mellanprodukter” som inte utgör allmänna handlingar. Det framgår av en dom i Kammarrätten i Jönköping, som avslår en persons begäran om att få ta del av förslag till nämnden inför flera av dess sammanträden i fjol. Domstolen konstaterar visserligen att rättsavdelningen, enligt ett tidigare HFD-referat, ses som ett självständigt organ i förhållande till nämnden, vilket skulle kunna öppna för att ett överlämnande av handlingar medför att dessa anses ha expedierats. Men rätten menar samtidigt att den aktuella föredragandens närmare koppling till nämnden är oklar, och att handlingarna under alla omständigheter främst har skickats till ledamöterna i samrådssyfte. Handlingarna har inte heller arkiverats, och information om ärendena har funnits i andra dokument som har skickats till de berörda för kännedom. Därmed lämnas de inte ut.

HFD: Socialtjänstsekretess gäller inte för handling från tolkförmedling

Uppgifter som en kommuns socialtjänst har överlämnat för översättning hos en annan myndighet omfattas fortsatt av socialtjänstsekretess. Detta enligt ett tidigare avslagsbeslut från kommunalförbundet Tolkförmedling Väst, som en oenig kammarrätt sedan fastställde. Men nu har utslaget upphävts i Högsta förvaltningsdomstolen, efter att personen som begärde ut handlingen överklagat vidare. HFD konstaterar att tolkförmedlingens ändamål är att bedriva gemensam språktolk- och översättningsförmedling, som inte är en verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst. Att handlingen från början härrör från socialtjänsten saknar enligt domstolen betydelse, med följden att socialtjänstsekretess inte är en primär sekretessbestämmelse för tolkförmedlingen. Då det inte heller finns någon tillämpar bestämmelse om överföring av sekretess i sammanhanget var det därmed fel att neka ett utlämnande utifrån det aktuella lagrummet i OSL, sammanfattar HFD.

Tolkförmedling Väst måste nu pröva om handlingen omfattas av sekretess på någon annan grund.

Uppgifter om kommunalt elbolags vinstmarginaler lämnas inte ut till journalist

Uppgifter om pris per kilowattimme, samt vinstmarginaler i projektkalkyler, gör det möjligt att dra sådana slutsatser om ett bolags affärsförhållanden och strategi att konkurrerande företag skulle kunna vinna fördelar om de röjdes. Det anser kammarrätten i ett avslagsbeslut, efter att en journalist har begärt ut handlingar från Lysekils kommunägda elhandelsbolag mot bakgrund av en uppmärksammad affär. Journalisten anförde i sitt överklagande att det handlade om endast begränsade uppgifter som inte kunde ge några detaljerade upplysningar om den större prisbilden, samt att det kan finnas andra motiv än de rent affärsmässiga för att hemlighålla information i fallet. Men domstolen delar alltså bolagets uppfattning att affärssekretess gäller för uppgifterna.

Ny årsrapport om offentlighetsprincipen ute!

Hur står det till med den svenska transparensen? Allmän handlings systerverksamhet Acta Publica har nu publicerat en ny årsrapport om offentlighet och sekretess. Genomgången redogör för framsteg och bakslag på området under 2023. Bland annat diskuteras de politiska förslagen om att bryta sekretessen mellan myndigheter och att tillåta att tjänstemän fattar myndighetsbeslut anonymt.

En av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tar upp allt färre mål gällande utlämnande av allmänna handlingar genom prövningstillstånd och i fjol producerade endast ett prejudikat på området. Därmed har domstolen blivit allt mindre styrande i vilka juridiska knäckfrågor som behandlas. Rapporten Offentlighetsprincipen 2023 kan laddas ner från Acta Publicas hemsida här.

Får ut namn och adresser till förskolebarn

När en företrädare för en fristående skola önskade ta del av namn- och adressuppgifter för barn i Karlshamns förskolor födda under 2018 avslog utbildningsnämnden begäran. Avslaget motiverades med hänvisning till sekretess inom förskolan för enskilds personliga förhållanden. Företrädaren hänvisade i sin begäran till en tidigare kammarrättsdom på området. Men den refererade domen gäller endast barn i förskolekön – som fått erbjudande om en förskoleplats i närtid – och inte redan inskrivna elever, resonerade nämnden.

Nu upphävs dock beslutet av kammarrätten i Jönköping. Domstolen understryker att namn- och adressuppgifter för barn i förskola i normalfallet är av så harmlöst slag att de kan röjas utan risk för men för de berörda. Undantag gäller enligt domstolen endast för enskilda med skyddade uppgifter i folkbokföringen, varför ärendet nu skickas tillbaka till kommunen för ny handläggning i den delen.

GDPR stoppar utlämnande av valkandidaters personuppgifter

Uppgifter om namn, personnummer och kandidatnummer för samtliga kandidater vid valen 2022 lämnas inte ut till en person som har begärt ut datan för att bygga upp en kommersiell tjänst, med intentionen att bistå i första hand finansiella institut med information. Kammarrätten, som går på Valmyndighetens linje i målet, lyfter fram att syftet med begäran – utvecklandet av den aktuella tjänsten – visserligen kan sägas vara ett sådant berättigat intresse som inryms i dataskyddsförordningen (GDPR). De registrerades intresse bedöms dock väga tyngre. Domstolen tar särskilt fasta på att avsikten är att kunna lämna ut uppgift om politisk tillhörighet, samt att lagstadgade gallringsrutiner inte skulle gälla efter ett utlämnande. Därmed kan det antas att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, varför de omfattas av sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL, enligt domstolen.

Enligt framställan i ärendet skulle den kommersiella tjänsten bland annat underlätta för finansiella institut att ta reda på huruvida en individ är en person i så kallad politiskt utsatt ställning (PEP) enligt penningtvättslagen.

GDPR väger tyngre än frivilligt utgivningsbevis i nytt avgörande

Ett bolag som arbetar med bakgrundskontroller nekas få ut allmänna handlingar, då det enligt kammarrätten kan antas att de begärda personuppgifterna kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning. Bakgrunden är att bolaget, som innehar ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, inte fick ta del av uppgifter i två brottmålsärenden hos Åklagarmyndigheten. Kammarrätten – som har prövat relationen mellan dataskyddsförordningen och den svenska yttrandefrihetsgrundlagen – bedömer att de registrerade personernas rättigheter väger tyngre än de grundlagsskyddade rättigheter som innehavare av frivilliga utgivningsbevis åtnjuter. Rätten betonar att uppgifterna i ärendena avser lagöverträdelser, och att bolagets redan etablerade rekryteringsverksamhet framstår som det egentliga syftet med behandlingen av personuppgifterna. Detta särskilt då bolaget ansökte om ett utgivningsbevis först efter Åklagarmyndighetens avslag och av allt döma inte har påbörjat någon journalistisk verksamhet, enligt utslaget. Kammarrättens slutsats blir därmed att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL.