Överklaga ett sekretessbeslut

Konkretisera, konkretisera…

I den bästa av världar handlar ett överklagande av ett myndighetsbeslut om att bemöta de argument eller skäl som myndigheten har redovisat som grund för sitt avslag. Men sekretessbeslut fattas sällan i den bästa av världar. Faktum är att många tjänstemän lever i tron att man inte kan motivera ett sekretessbeslut utan att avslöja de uppgifter som man vill hålla hemliga. Ofta drar de sig också för att skriva ut i klartext varför de tror att du kommer att använda de aktuella uppgifterna för att skada dina medmänniskor, nationens säkerhet eller något annat skyddsvärt intresse. Därför blir beslutsmotiveringar i sekretessärenden gärna lite svävande och abstrakta.

Myndigheten skriver:

”Den berörda vårdpersonalens kontaktuppgifter kan inte lämnas ut eftersom det kan antas leda till betydande men för denne.”

Myndigheten menar:

”Vi tror att du, som är journalist, tänker använda läkarens telefonnummer för att ringa upp henne och fråga obehagliga frågor om varför hon just har förlorat sin läkarlegitimation. Den upplevelsen vill vi bespara henne!”

Det är därför inte ovanligt att du måste använda ditt överklagande för att tvinga myndigheten att förklara sitt avslagsbeslut i ett kompletterande yttrande till domstolen. Det kan du göra på flera sätt men här är två exempel:

1. Om den aktuella sekretessregeln har ett rakt skaderekvisit kan du skriva i överklagandet att myndigheten inte har pekat på en enda konkret omständighet som talar för sekretess och att slutsatsen därför måste bli att uppgiften är offentlig. Förhoppningsvis känner sig myndigheten då tvungen att hosta fram några konkreta skäl för sekretess.

2. Du kan också försöka spekulera i vilka argument som har legat bakom myndighetens beslut. Om du tillskriver myndigheten ett antal korkade argument i ditt överklagande så kan du kanske provocera den att redovisa sina verkliga skäl. Och om du gissar dig fram till myndighetens verkliga argument och sedan angriper dem så finns det en chans att myndigheten går i svaromål för att försvara dem.

De bryr sig inte om dina behov!

Ett vanlig misstag när journalister och andra medborgare tar strid i domstol för att få ut uppgifter från myndigheter är att de lägger allt krut på att förklara varför det är så viktigt med insyn i deras fall. Det är i regel ett dåliga argument eftersom det sällan är myndighetens eller domstolens uppgift att väga behovet av insyn mot behovet av att skydda de känsliga uppgifterna. Den avvägningen har lagstiftaren gjort genom att bestämma om uppgifter i en viss verksamhet ska omfattas av en sekretessregel och hur stark sekretessen i den regeln i så fall ska vara. Du ska istället koncentrera dig på argumenten som talar för att ingen kommer att skadas av ett utlämnande. Det är nämligen det som domstolen har till uppgift att bedöma.

Ovanstående är huvudregeln men det finns vissa sekretessregler där allmänhetens intresse av insyn faktiskt spelar roll, se bland annat OSL 30:27 2 st. Dessutom är domare och andra jurister som prövar ditt överklagande inte mer än människor. Det kan hända att de blir mer mottagliga för dina andra argument om de förstår att du har ett angeläget syfte med din begäran. Men huvudfokus bör alltså ligga på varför ett utlämnande inte leder till skada.

Argument i skadebedömningen

Som vanligt ska du först av allt kontrollera att de begärda uppgifterna verkligen är av den typ och finns i den verksamhet som sekretessregeln tar sikte på. Annars är ju myndighetens avslagsbeslut felaktigt av det skälet.

Dina argument i själva skadebedömning ska sedan kretsa kring följande frågor:

1. Hur tänker du använda uppgifterna (under förutsättning att du vill berätta det förstås)?
2. Vad blir de sannolika effekterna av denna användning?
3. För vem eller vad innebär dessa effekter en skada?
4. Skyddas denna grupp eller detta intresse av den aktuella sekretessregeln?
5. Kan skadan förväntas bli så allvarlig som sekretessregeln förutsätter?

Din argumentation påverkas av vilken typ av skaderekvisit som finns i den aktuella sekretessregeln. De olika typerna av skaderekvisit kan du läsa om här.