Rakt skaderekvisit

Det raka skaderekvisitet formuleras som att sekretess gäller för en uppgift ”om det kan antas” att ett utlämnande leder till skada. Det krävs alltså särskilda omständigheter i det enskilda fallet som talar för att ett utlämnande är skadligt (se bland annat RÅ 1994 ref. 91 och RÅ 1981 2:34 I). Offentlighet är huvudregeln. En myndighet ska alltså kunna redovisa konkreta skäl för sekretess om den trots det raka skaderekvisitet vill hemlighålla en uppgift.

Rakt skaderekvisit – harmlösa uppgifter

Om uppgifterna du begär ut är av en typ som i allmänhet betraktas som harmlösa (uppgifter om namn, telefonnummer, bostadsadress m.m.) så ska myndigheten lämna ut uppgifterna till dig utan att fråga vem du är eller vad du ska ha uppgifterna till. Det får alltså inte förekomma att myndigheten rutinmässigt frågar om din identitet eller dina avsikter. Det kan i och för sig hända att myndigheten har fått information på annat sätt som tyder på att du tänker använda uppgifterna för något skadligt ändamål, t.ex. för att söka upp och trakassera den berörda personen. I det läget får myndigheten ställa frågor om både din identitet och dina avsikter. Om myndigheten inte blir nöjd med dina svar så kan den avslå din begäran.

Om en myndighet vägrar att lämna ut typiskt sett harmlösa uppgifter till dig med hänvisning till en sekretessregel som har rakt skaderekvisit så bör du kräva svar på följande frågor:

1. Vad tror myndigheten att du ska använda uppgifterna till?
2. Vem eller vad kommer att lida skada av detta?
3. Vad består skadan av?
4. Hur kommer skadan att uppstå?

Tyvärr är det många gånger som myndigheternas beslutsmotiveringar inte ger svar på de här frågorna. Se mer om beslutsmotiveringar här.

Rakt skaderekvisit – typiskt sett känsliga uppgifter

Om du däremot begär ut typiskt sett känsliga uppgifter (till exempel uppgifter om en persons psykiska sjukdom, missbruk eller brottslighet) så har myndigheten redan av det skälet rätt att fråga vem du är och vad du tänker använda uppgifterna till. Du ställs då inför valet att inte berätta och troligtvis gå miste om uppgifterna eller berätta och därmed ha en chans att övertyga myndigheten om att det finns särskilda omständigheter i ditt fall som gör att uppgifterna trots allt kan lämnas ut.

Kvalificerat skaderekvisit

Kvalificerat skaderekvisit är en variant av det raka skaderekvisitet som används i de fall där lagstiftaren vill markera att sekretess bara gäller i mer extrema undantagssituationer. Kvalificerade skaderekvisit kan formuleras på lite olika sätt. Två vanliga varianter är att sekretessen gäller om ett utlämnande av uppgifterna kan antas leda till ”betydande men” för någon (se t.ex. OSL 25:8 a) eller till att någon ”utsätts för våld eller lider annat allvarlig men” (se t.ex. OSL 39:3 1 st).

Det kvalificerade skaderekvisitet kan slå till om uppgiften i sig är så integritetskänslig att ett utlämnande kan förväntas leda till ”betydande men” för den som är berörd. Det kan vara uppgifter om psykiska sjukdomar, missbruksproblem och allvarlig brottslighet (se prop. 2009/10:210 s. 163 och KR Sthlm 4919-11). Men även vanligtvis harmlösa uppgifter som bostadsadresser och telefonnummer kan vara hemliga om det finns omständigheter som talar för att den som begär ut dem ska använda dem för att utsätta någon för t.ex. våld eller andra trakasserier (RÅ 1994 not. 516).