Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 10:14
RÅ 2007 not. 45
Migrationsöverdomstolen hade ställt upp ett generellt sekretessförbehåll för alla uppgifter i ett mål. Sökanden överklagade. Regeringsrätten upphävde förbehållet med hänvisning till att Migrationsöverdomstolen måste göra en individuell prövning av varje enskild uppgift eftersom det bara är sekretessbelagda uppgifter som kan omfattas av ett förbehåll.
JO 1986/87 s. 193
Socialförvaltningen i Örebro gjorde fel som ingick skriftliga avtal om sekretessförbehåll med familjehemsföräldrar. Avtalen innebar att familjehemsföräldrarna skrev på en skriftlig utfästelse att inte sprida vidare några av de uppgifter om personliga förhållanden som kunde komma att få från socialförvaltningen under sitt uppdrag som fosterhemsföräldrar. JO var kritisk dels till att sekretessförbehållen hade formen av ett avtal, dels till att förbehållen gällde generellt för alla uppgifter som kunde komma att lämnas ut.
JO 1984/85 s. 275
Ett sekretessförbehåll ska inte ha formen av en utfästelse som sökanden ska skriva på om att inte lämna ut vissa uppgifter.
JO 1994/95 s. 574
När Televerket bolagiserades och blev Telia så fick Telia låna Televerkets gamla arkiv av Riksarkivet. För att Telia skulle få ta del av alla dessa allmänna, och i många fall sekretessbelagda handlingar, så krävde Riksarkivet att Telia skulle sluta avtal om sekretessförbehåll med samtliga anställda som skulle ha tillgång till arkivet. JO underkände upplägget eftersom ett bindande sekretessförbehåll bara kan ställas upp genom ett myndighetsbeslut och inte genom ett avtal.
JK 3021-00
När Stockholmspolisen lämnade ut handlingar till en journalist med förbehåll så angav polisen att beslutet om förbehåll gällde till ett visst datum. Polisen ville på det sättet tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna. Men JK konstaterade att formuleringen istället innebar att förbehållet upphörde efter det angivna datumet och att det då var fritt fram för journalisten att sprida uppgifterna. JK konstaterade också att polisen saknade stöd för att tidsbegränsa journalistens tillgång till handlingarna genom förbehåll eftersom det inte var relevant för att undanröja risken för men vid utlämnandet.
JK 1799-99
TV3 gjorde en programserie som hette Citypolisen där ett TV-team följde med polispatruller och skildrade deras arbete. Inför inspelningarna hade medlemmarna i TV-teamet fått skriva under ett formulär kallat ”sekretessinformation”. Polisen menade att det var ett sekretessförbehåll som innebar att TV-teamet inte fick sprida sekretessbelagd information som man fick del av vid inspelningarna. JK underkände formuläret och menade att det inte levde upp till kraven på ett sekretessförbehåll eftersom det inte var ett formligt beslut och saknade en tydlig beskrivning av vad förbehållet innebar. JK uttryckte också tveksamhet till att det överhuvudtaget var möjligt att använda sig av sekretessförbehåll för att skydda uppgifter i en situation där personer är med under polisens arbete och kontinuerligt får del av information som kan vara sekretessbelagd. Enligt JK bygger ett sekretessförbehåll på att myndigheten redan när förbehållet ställs upp vet vilka uppgifter det är som ska lämnas ut.
RÅ 1997 ref. 21
En journalist begärde ut samtliga protokoll med anmärkningar från livsmedelskontroller gjorda vid storhushåll i Göteborgs stad under ett antal år. Journalisten ville ha ut protokollen utan sekretessförbehåll. Staden vägrade. Efter överklagande slog Regeringsrätten fast att handlingarna skulle lämnas ut utan förbehåll eftersom det ansågs vara av vikt att uppgifterna kom till allmänhetens kännedom.
KR Göteborg 3395-03 och KR Göteborg 3396-0
I dessa domar slog kammarrätten bland annat fast att villkoren i ett förbehåll bara får ha som syfte att undanröja den skaderisk som avses i den tillämpliga sekretessregeln. Kammarrätten undanröjde därför villkor som Göteborgs universitet ställt upp om att två forskare bara fick ta del av det begärda materialet på plats under en begränsad tid och en i taget. Dessa villkor hade ingen betydelse för att undanröja skaderisken enligt domstolen.
KR Sthlm 3673-07
En journalist begärde hos Exportkreditnämnden att få ut ansökningar om exportgarantier där det sökande företaget uppgivit att en agent deltagit i transaktionen. Nämnden vägrade och journalisten överklagade till kammarrätten. Journalisten höll fast vid sin begäran. I andra hand begärde hon att få ut handlingarna med sekretessförbehåll. I tredje hand begärde hon att få ut handlingarna i maskerat skick så att bara uppgiften om agentavgiftens storlek framgick. Kammarrätten avslog samtliga yrkanden. Även om handlingarna lämnades ut maskerade, utan uppgift om sökandens identitet, så skulle det vara möjligt att identifiera sökanden eftersom begäran avsåg ansökningar som kommit in under begränsad period och uppgiften om de sökandes identitet framgick av det offentliga diariet hos Exportkreditnämnden, menade kammarrätten.
KR Sthlm 2867-11
En journalist begärde ut uppgifter ur polisutredningar om inbrott för att granska hur polisens sköter den här typen av utredningar. Polisen vägrade lämna ut uppgifterna eftersom de kunde skada enskilda men kammarrätten ansåg att uppgifterna kunde lämnas ut med ett sekretessförbehåll.