Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Lista över samhällsviktiga aktörer var hemlig

En person begärde hos Energimyndigheten att få en sammanställning över de företag som anmält att de bedriver samhällsviktig verksamhet enligt det så kallad NIS-direktivet. Myndigheten avslog med hänvisning till att ett offentliggörande kunde möjliggöra breda attacker mot dessa samhällsviktiga aktörer.

Personen överklagade beslutet. En oenig kammarrätt avslog överklagandet och fastställde sekretessen. Majoriteten menade att sammanställningen var hemlig eftersom den avslöjade vilka leverantörer som ska lämna incidentrapporter till myndigheten. En ledamot var skiljaktigt och tyckte att en lista med namn på olika aktörer, redan ur ett rent semantiskt perspektiv, svårligen kan anses utgöra ”uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder”, vilket är föremålet för den aktuella sekretessen.

Systembehöriga hemlighölls på fel grund

Uppgifter om vilka som har behörighet till Riksdagsförvaltningens system Marval kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller för uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder. Det slog HFD fast i den här domen.

Marval är Riksdagsförvaltningens interna ärendehanteringssystem för bl.a. beställningar, problemärenden och serviceärenden. HFD tog i sin bedömning hänsyn till arten av den information som finns i systemet och antalet personer som har behörighet till det. 

Domstolen skickade tillbaka ärendet till Riksdagsförvaltningen för prövning av om uppgifterna var hemliga på någon annan grund.

Lednings sträckning hemlig

Kommunala Affärsverken AB hade stöd för att sekretessbelägga en karta som visade en lakvattenlednings sträckning. Det ansåg kammarrätten i den här domen. Domstolen instämde i bolagets bedömning att informationen omfattades av den sekretess som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder kring byggnader och andra anläggningar.

Handling rörande säkerhetsarbete hemlig

En journalist begärde ut en handling som rörde Linköpings kommuns säkerhetsarbete. Kommunen sekretessbelade handlingen. Kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande.

Lista med samhällsviktiga leverantörer var hemlig

En person begärde hos Energimyndigheten att få en förteckning över vilka leverantörer som hade anmält till myndigheten att de var leverantörer av en samhällsviktig tjänst inom energisektorn. Myndigheten avslog med hänvisning till att en sådan förteckning skulle kunna användas av en potentiell angripare för att inscensätta breda attacker med stor effekt gentemot flera mål.

Personen överklagade till kammarrätten men domstolen delade Energimyndighetens bedömning och avslog.

Allmänt hållen beskrivning av risker inte hemlig

En kommuns allmänt hållna beskrivningar av risker, konsekvenser och åtgärder i en klassificering av informationstillgångar avseende produkten EDP Mobile var inte hemliga. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Ändå hade kommunen hemlighållit dessa. Mot bakgrund av detta konstaterade domstolen att kommunen inte hade gjort en tillräckligt noggrann prövning av uppgifterna i handlingen och skickade tillbaka ärendet till kommunen.

Namn i lönelista var hemliga

En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.

Algoritm bakom beslut var hemlig

En person begärde att få ta del av de datorprogram och algoritmer som genererar Försäkringskassans beslut om tandvårdsbidrag. Försäkringskassan avslog begäran med hänvisning till att den begärda informationen avslöjade bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna avslöjade hur information från tandvårdskliniker förs in i systemet och hur den informationen genererar underlag för Försäkringskassans beslut. Uppgifter om de datorprogram eller algoritmer som används kan även indirekt ge information om hur systemet kan kringgås eller manipuleras, ansåg kammarrätten. Enligt domstolen hade Försäkringskassan därför fog för sitt beslut att inte lämna ut uppgifterna.

Datainspektionen fick bakläxa på slarvig prövning

En person ville veta hur många anmälningar om personuppgiftsincidenter som Region Jönköpings län hade skickat till Datainspektionen. Inspektionen menade att det var hemligt och avslog begäran. Personen överklagade till kammarrätten som undanröjde Datainspektionens beslut och skickade tillbaka ärendet dit för ny prövning. Domstolen ansåg att man måste titta på innehållet i respektive incidentanmälan för att kunna avgöra om en anmälans blotta existens är hemlig.

Arkivförteckning var hemlig i stora delar

En journalist begärde ut handlingsslagsredovisningen i Polismyndighetens arkivförteckning samt myndighetens förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat stora stycken i dessa med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens verksamhet. Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut i den del som avsåg arkivförteckningen. Domstolen skrev att
”…de begärda uppgifterna är av sådan karaktär att
de sammantaget ger en sådan överblick över Polismyndighetens organisation och arbetsmetoder att de omfattas av sekretess. I fråga om förteckningen över personuppgiftsbehandlingar kom domstolen fram till att Polismyndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och återförvisade ärendet i den delen till Polismyndigheten.