Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Försäkringskassans sekretess väger tyngre än kommuns intresse i barnärende

Försäkringskassans beslut att neka Tyresö kommun handlingar som rör en förälders hälsotillstånd står sig även i kammarrätten, som har prövat om det funnits skäl att röja myndighetens sekretess i fallet. Den ansvariga kommunnämnden har pekat på att uppgifterna är väsentliga inför ett eventuellt ingripande till skydd för ett barn, och framfört att barnets intresse – enligt det berörda lagrummet i OSL – ska ha företräde framför den enskildes intresse av att uppgifterna inte ska lämnas ut till en annan myndighet. Dessutom skulle uppgifterna ha ett starkare sekretesskydd hos nämnden än hos Försäkringskassan, anser kommunnämnden.

Det senare är dock inte avgörande i sammanhanget, enligt kammarrätten. Istället handlar det om huruvida intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som Försäkringskassans sekretess är avsett att skydda. Här anser domstolen att närmare uppgifter om utredningsläget hos kommunen saknas, med följden att det inte är uppenbart att nämndens intresse av ett utlämnande väger tyngst. Domstolen slår även fast att det inte finns någon generell uppgiftsskyldighet i lag för Försäkringskassan att anmäla uppgifter som kan borga för en kommuns ingripande till skydd för en minderårig person.

Pensionsbelopp var offentligt

Uppgifter om en enskild persons pensionsbelopp som fanns i ett pensionsmål vid Kammarrätten i Göteborg var offentliga. Det bedömde HFD i den här domen. HFD hänvisade till att den tillämpliga sekretessbestämmelsen har ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att offentlighet är huvudregeln. HFD bestämde att kammarrätten skulle lämna ut uppgifterna till personen som hade begärt ut dem.

Nyfiken hade rätt att få ut uppgift

En person vände sig till Försäkringskassan och begärde att få veta vem som var arbetsgivare åt en annan person. Bakgrunden till begäran var enligt sökanden ”nyfikenhet”. Försäkringskassan ansåg att uppgiften var sekretessbelagd och avslog.

Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att en uppgift om arbetsgivare är harmlös typiskt sett. Att personen hade begärt ut den av nyfikenhet gjorde inte att det fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle leda till men för den berörda.

Uppgifter om arbetsgivare var hemliga

Uppgifter om vilka arbetsgivare en viss person har haft registrerade hos Försäkringskassan är hemliga om den som begär ut uppgifterna inte uppger sitt syfte. Det ansåg kammarrätten i det här fallet och hänvisade till två avgöranden i HFD.

Arbetsgivare kan vara hemlig om journalist frågar

En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.

Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:

”En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.

Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.

Uppgifter som kan avslöja bidragsfusk hemliga

En journalist ville ta reda på om några av de ledande politikerna i Nacka kommun hade fått ersättning från Försäkringskassan samtidigt som de fått ut lön eller annan ersättning från kommunen. Försäkringskassan vägrade dock lämna ut uppgifter som visade om de berörda politikerna fått ersättning från myndigheten. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut eftersom politikerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut. Kammarrätten hänvisade till OSL:s förarbeten där man kan läsa att men anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde även om åtgärden är fullt rättsenlig och i övrigt acceptabel.

KR_Sthlm_3309_15

KR Sthlm 1096-13

Försäkringskassan nekade en journalist att få ut en så kallad kontrollutredning som avsåg en riksdagsman. Kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut med hänvisning till att utredningen innehöll uppgifter om enskilds hälsotillstånd och personliga förhållanden samt att det kunde leda till men för den enskilde om uppgifterna lämnades ut. Domstolen tog ingen hänsyn till journalistens argument om att det var av stort allmänintresse att få ut utredningen eftersom politikern själv hade kritiserat hur bidrag betalades ut till vissa grupper.

KR_Sthlm_1096_13

RÅ 1981 2:34 I

En person som drev ett inkassoföretag hade inte rätt att få ut uppgifter från Försäkringskassan om en skuldsatt persons arbetsgivare och arbetsgivarens telefonnummer. Regeringsrätten hänvisade till förarbetena som säger att men ska anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde även om åtgärden i och för sig är helt laglig och accepterad.

RÅ 1994 ref. 91

Regeringsrätten slog fast att en man hade rätt att få ut en handling från Försäkringskassan som innehöll en uppgift om hans tidigare hustrus bostadsadress i utlandet. Att
långvariga och djupgående motsättningarna mellan de tidigare makarna leder till att kvinnan sannolikt uppfattar varje kontakt med mannen som obehaglig kan
inte anses vara liktydigt med att hon lider men, konstaterade Regeringsrätten. Den tillämpliga sekretessregeln hade ett rakt skaderekvisit.

RA_1994_ref_91

KR Sthlm 4876-11

En person hade rätt att få ta del av ett beslut från Försäkringskassan om sjukersättning för en annan person. Beslutet innehåll uppgifter om den berörda personens identitet och hälsotillstånd men uppgifterna var inte av den känsligare sorten och omfattades därför inte av sekretess, menade kammarrätten.

SthlmKRdom_4876_11