Säkerhetsprövningar hemlighölls på fel grund

Fackförbundet ST begärde ut handlingar ur utredningar som Migrationsverket hade gjort om två anställdas säkerhetsklassning. Myndigheten hemlighöll stora delar av dessa med hänvisning till försvarssekretess.

ST överklagade till kammarrätten som upphävde Migrationsverkets beslut och skickade tillbaka ärendet dit för ny prövning. Domstolen ansåg att de begärda handlingarna ”huvudsakligen inte omfattas av försvarssekretess”. Eventuellt omfattades uppgifterna av annan sekretess, men den saken skulle prövas av Migrationsverket som första instans, enligt kammarrätten.

Fick inte ut sitt eget larmsamtal

En person vände sig till Polisen och begärde ut inspelningen av ett larmsamtal som hon själv hade ringt in. Inspelningen fanns på en digital ljudfil. Myndigheten vägrade lämnade ut ljudfilen eftersom den innehöll sekretessbelagda uppgifter och lämnade i stället ut en transkribering med uppgifterna maskerade.

Polisen motiverade det så här:

”Handlingen består i huvudsak av uppgifter som lämnats av dig och den operatör som arbetar vid Polismyndigheten. Merparten av uppgifterna kan därför lämnas ut till dig. Handlingen innehåller emellertid också uppgifter som avser andra enskilda personer”.

Personerna kunde lida men om uppgifterna lämnades ut, bedömde myndigheten.

Personen överklagade och skrev bland annat att hon ville ha ut ljudfilen för att hon eventuellt skulle behöva den som målsägande i en kommande rättegång med koppling till larmsamtalet. Kammarrätten avslog. Domstolen konstaterade att en myndighet inte behöver lämna ut digitala handlingar (ljudfilen) i annan form än utskrift. Domstolen delade Polismyndighetens bedömning vad gällde maskeringarna i transkriberingen.

Polisen maskade för mycket i Palme-liggaren

Två personer begärde ut den så kallade liggaren i Palmeutredningen, en handling om cirka tusen sidor i A2-format. Liggaren fungerade som en slags innehållsförteckning över handlingarna i utredningen och har formen av en tabell i Excel.

Polismyndigheten maskerade en mängd uppgifter i liggaren och personerna överklagade. Kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för en mer noggrann prövning. Domstolen tyckte att Polisen hade haft fog för att hemlighålla en stor del av de personnamn som förekom i liggaren. Enligt domstolen var det inte rimligt att kräva av Polisen att den skulle ta reda på om alla dessa personer var i livet eller döda och om deras namn hade offentliggjorts tidigare. Samtidigt kunde domstolen se att Polisen hade sekretessbelagt en rad uppgifter felaktigt. Det gällde till exempel:

• Namn på kända misstänkta som Christer Pettersson och Stig Engström.
• Namn på personer som agerat i sina yrkesroller som poliser, politiker, ambassadörer och journalister i tjänst.
• Namn på länder och städer.
• Diarienummer och avsnittskoder.
• Namn på och adress till organisationer och andra juridiska personer.

Ordningsböter var hemliga

En person begärde ut alla digitala förelägganden om ordningsbot som hade utfärdats ett visst datum mellan vissa klockslag i Örnsköldsviks kommun. Polismyndigheten avslog.

Uppgifter som har tillförts polisens ordningsbotsregister, Orbit, omfattas av absolut sekretess. Den sekretessen gäller dock inte uppgifter i de enskilda ärendena om föreläggande av ordningsbot. Dessa omfattas nämligen av ett särskilt undantag från sekretessen.

Enligt polisen skulle begäran inte ses som en begäran om uppgifter ur ett ärende om föreläggande om ordningsbot, utan som en begäran om ett registerutdrag. Det här eftersom sökanden inte hade angett vilka specifika ordningsböter han var ute efter utan bara hade sagt att han ville ha alla under en dag. För att hitta dessa behövde myndigheten först göra en slagning i ordningsbotregistret. Myndigheten menade att sökanden därmed i praktiken begärde ett registerutdrag, det vill säga en handling som omfattas av absolut sekretess utan något sekretessundantag.

Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut.

Hemligt om det fanns ett k-nummer

En person begärde ut ett k-nummer rörande en viss händelse från Polismyndigheten. K-numret är det diarienummer som polisanmälningar får. Myndigheten vägrade lämna ut k-numret och hänvisade till förundersökningssekretess. Myndigheten ville varken bekräfta eller förneka om det pågick en förundersökning kring den specifika händelsen.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Polisen maskade för mycket i Palmeutredningen

En journalist begärde ut handlingarna i ”den nya Palmeutredningen”, det vill säga den utredning som leddes av Krister Petersson från 2017 till 2020 och rörde den så kallade Skandiamannen Stig Engström. Förundersökningen omfattade omkring 1.000 sidor och Polismyndigheten lämnade ut materialet med en stor del av uppgifterna maskerade.

Journalisten överklagade och menade bland annat att Polismyndigheten slentrianmässigt hade tagit bort namnen på personer som förekommer i förundersökningen.

Kammarrätten inledde med att konstatera att Stig Engström är avliden och inte har några efterlevande som kan betraktas som närstående i offentlighets- och sekretesslagens mening. Domstolen menade att Polismyndigheten inte hade tagit hänsyn till detta i tillräckligt stor utsträckning och därför hade sekretessbelagt allt för många uppgifter om Engström. Även när det gällde uppgifter om Engströms bror och om den så kallade ”vapensamlaren” hade Polismyndigheten varit för restriktiv, enligt kammarrätten. Polismyndigheten hade också använt förundersökningssekretess som grund för att maskera ett stort antal uppgifter om försvaret, vilket var fel enligt kammarrätten. Vidare hade Polismyndigheten utan fog sekretessbelagt namn på ett stort antal företag och organisationer.

Kammarrätten tyckte inte att det var domstolens uppgift att i detalj avgöra vilka uppgifter som skulle lämnas ut ur förundersökningen och skickade i stället tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en förnyad prövning. Den skulle emellertid göras med ledning av de uttalanden som kammarrätten hade gjort i domskälen.

Obduktionsbilder på Palme var hemliga

En person begärde att få ta del av fotografier från obduktionen av tidigare statsminister Olof Palme. Han uppgav att han skulle använda fotografierna för forskning. Polismyndigheten avslog.

Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med följande motivering: ”…uppgifterna i de begärda handlingarna är av sådan karaktär att de inte kan lämnas ut utan att den frid som bör tillkomma den avlidne kränks eller att hans närstående lider men.” Det spelade ingen roll att personen kunde tänka sig att ta del av fotografierna på plats hos Polismyndigheten. Det gick inte heller att undanröja riskerna med ett utlämnande genom ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.  

Internationella efterlysningar var hemliga

En journalist begärde ut alla efterlysningar som Polismyndigheten hade utfärdat till Interpol under en viss dag och som var kategoriserade som röda notiser. Polisen avslog begäran helt med hänvisning till utrikessekretess och den sekretess som skyddar enskilda personer som förekommer i förundersökningar.

Journalisten överklagade och anförde bland annat att efterlysta personers personuppgifter, bilder och brott publiceras öppet på Interpols hemsida. Han kunde därför inte se att Sveriges mellanfolkliga förbindelser skulle skadas av att efterlysningarna lämnades ut av svensk polis. Men det kunde kammarrätten som avslog överklagandet utan någon närmare motivering.

Polisers jobbnummer inte hemliga

En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.

Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.

Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.

Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.

Registret UBdom var hemligt

En nyhetsbyrå begärde ut uppgifter i UBdom, polisens register för uppbörd av domstolsböter. Polismyndigheten avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande.