Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Kategori: 39:03
Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga
En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.
Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.
Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.
Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.
Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.
Fick ut resultat av medarbetarenkät på Chalmers
En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.
Fackförbund fick rätt till adresser för utskick
Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.
Inte hemligt vem som lappat bil
En man i Umeå som fått sin bil lappad hade rätt att få veta vilken tjänsteman som utfärdat parkeringsanmärkningen. Det slog HFD fast i den här domen. På anmärkningen fanns endast beslutsfattarens tjänstenummer antecknat och Umeå parkerings AB ville inte avslöja vilket namn som var kopplat till numret. Det kommunala bolaget hänvisade till personalsekretess och pekade på de speciella förhållanden som parkeringsvakter arbetar under. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet eftersom det fanns grundad anledning att tro att den berörda parkeringsvakten skulle utsattas för våld eller hot om uppgiften lämnades ut. Men HFD pekade på att en parkeringsvakts beslut är myndighetsutövning och att ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande är att beslutsfattaren inte kan vara anonym. HFD konstaterade också att ett beslut om parkeringsanmärkning inte kan vara personaladministrativ verksamhet. En uppgift om vem som fattat beslutet kunde då inte heller vara av personaladministrativ karaktär. Mot den bakgrunden biföll HFD överklagandet.
KR Göteborg 5568-12
En person begärde ut namnet på en parkeringsvakt med ett visst tjänstenummer. Parkering Malmö vägrade lämna ut uppgiften men fick bakläxa av kammarrätten. Enligt domstolen fanns det inget som tydde på att parkeringsvakten skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om dennes namn lämnades ut. Parkeringsvakter är en yrkeskategori med särskilt skydd enligt 10 § OSF men denna sekretessregel skyddar inte uppgifter om namn, konstaterade kammarrätten som bestämde att Parkering Malmös skull lämna ut uppgiften.
KR Sthlm 6085-13
Kontaktpersoner omfattas inte av den sekretess som gäller till skydd för enskilda inom socialtjänsten enligt OSL 26:1 1 st. Kontaktpersonerna ska istället ses som personal som eventuellt skyddas av sekretessen i OSL 39:3 1 st. Det slog kammarrätten fast och undanröjde Spånga-Tensta stadsdelsnämnds beslut att hemlighålla namnen på de kontaktpersoner som haft uppdrag för stadsdelen de senaste tre åren. Domstolen skickade tillbaka ärendet till stadsdelsnämnden med en uppmaning om att pröva om uppgifterna var hemliga enligt OSL 39:3 1 st eller kunde lämnas ut.
KR Jönköping 3545-12
Domstolsverket avslog en begäran från en journalist om att få ut födelsedatum för samtliga anställda och samtliga nämndemän vid landets domstolar. Journalisten fick däremot ut uppgifter om för- och efternamn, arbetsort och födelseår. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Domstolsverkets beslut med hänvisning till att uppgifterna skyddas av ett omvänt skaderekvisit enligt 39 kap. 3 § andra stycket OSL och 10 § offentlighets- och sekretessförordningen.
Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.
RÅ 1997 not. 32
En journalist hade rätt att få ut registreringsnumret för rikspolischefens förmånsbil från Rikspolisstyrelsen. Regeringsrätten konstaterade att varken uppgiftens art eller omständigheterna i det aktuella fallet talade för att ett utlämnande skulle leda till att rikspolischefen utsattes för våld eller annat allvarlig men.
RÅ 1998 ref. 54
Försäkringskassan vägrade lämna ut en tidigare anställds adress och personnummer till ett ombud som skulle hjälpa sin klient att stämma Försäkringskassan för felaktig myndighetsutövning. Ombudet behövde uppgifterna för att kunna kalla den tidigare anställde som vittne vid en kommande rättegång. Försäkringskassan menade att ett utlämnade skulle vara till men för den tidigare anställde men fick bakläxa av Regeringsrätten som inte såg någon risk för men med tanke på hur uppgifterna skulle användas.
RÅ 1994 not. 516
En person som gjort sig känd för att genom ”…kränkande tillmälen och grundlösa beskyllningar gissla befattningshavare i offentlig verksamhet” fick inte ut uppgifter om namn och adress till anställda vid Hovrätten över Skåne och Blekinge. Det här trots att han uppgivit att han skulle använda uppgifterna för att ge de anställda en gåva. Kammarrätten som prövade överklagande ansåg att det fanns grundad anledning att befara att de anställda skulle utsättas för trakasserier av allvarligare natur. Regeringsrätten gick på samma linje.