Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist nekades att ta del av en personbild ur folkbokföringsdatabasen som visade anhöriga till en attentatsman. Enligt Skatteverket och kammarrätten fanns det särskild anledning att tro att de anhöriga skulle lida men av ett offentliggörande.
En person hade inte rätt att få ut alla beslut om parkeringsavgift som utfärdats av ett privat parkeringsbolag på mark som ägdes av Statens fastighetsverk. Handlingarna kunde enligt kammarrätten inte anses förvarade hos Statens fastighetsverk enligt TF 2:4. Domstolen ansåg inte att bolaget utfärdade parkeringsavgifterna för myndighetens räkning även om arrendet som bolaget betalade för parkeringen beräknades utifrån bolagets intäkter från parkeringsbevakningen.
En journalist hade rätt att få ut personuppgifterna i Åklagarmyndighetens beslut om att inte inleda förundersökning eller lägga ned förundersökning i ärenden om djurplågeri. För denna typ av beslut gäller, enligt OSL 35:6 1 p, inte den sekretess till skydd för uppgifter om enskilda som finns i OSL 35:1.
En person nekades av Riksarkivet att få ut gamla SÄPO-handlingar om relationen mellan Sverige och Östtyskland. Kammarrätten fastställde beslutet med hänsyn till underrättelsesekretessen i OSL 18:2.
En journalist som begärde ut gamla SÄPO-handlingar från Riksarkivet för att undersöka det historiska samröret mellan Kristdemokraterna och det nazistiska partiet Nordiska rikspartiet fick ut handlingar om Kristdemokraterna men nekades handlingar om Nordiska rikspartiet. Kammarrätten, som fastställde Riksarkivets beslut, menade att ett utlämnande kunde skada SÄPO:s framtida möjligheter att kartlägga personer som kan begå brott mot rikets säkerhet. Dessutom tyckte domstolen att det fanns skäl för sekretess av hänsyn till enskilda som förekom i handlingarna.
En journalist fick inte ut alla uppgifter i ett försättsblad från Åklagarmyndigheten rörande en begäran om internationell rättshjälp från Skottland. Myndigheten hade maskerat uppgifterna om identiteten på den misstänkte terrorist som ärendet gällde. Kammarrätten anförde att det råder starkt presumtion för sekretess enligt OSL 18:17 för uppgifter i ärenden som rör internationellt straffrättsligt samarbete och avslog journalistens överklagande.
En journalist nekades att få ut en komplett telefonlista för alla anställda på Polismyndigheten i Uppsala län. Telefonlistan skulle ersätta den lista hon redan hade och som hade blivit inaktuell. Kammarrätten delade polisens bedömning att ett utlämnande av en förteckning över hela polismyndighetens personal skulle kunna skada den framtida polisverksamheten enligt OSL 18:1 och skada rikets försvar eller säkerhet enligt OSL 15:2.
Högskolan på Gotland hade skäl att sekretessbelägga underlaget till en åtalsanmälan som högskolan gjort mot en anställd som var misstänkt för att ha lurat högskolan på pengar. Förundersökningssekretessen gäller även utredningar som ligger till grund för en åtalsanmälan och sekretessen börjar dessutom gälla redan innan anmälan har kommit in till åklagaren, konstaterar kammarrätten.
Mejlen i en mejlväxling mellan Ilija Batljan, kommunalråd i Nynäshamns kommun, och en PR-byrå blev inte allmänna handlingar. Det konstaterar kammarrätten som delar kommunens bedömning av Batljan skickade och tog emot mejlen i egenskap av partipolitiker och inte kommunalråd.
Det är hemligt hur mycket pengar Polismyndigheten i Stockholms län betalat ut i ”gratifikationspengar” till informatörer under åren 2004-2009. Det slår kammarrätten fast och hänvisar till polismyndighetens bedömning. Enligt polisen kan man dra slutsatser om i vilka kriminella grupper polisen har informatörer genom att jämföra storleken på utbetalda belopp vid polismyndigheter i olika delar av landet.