Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Ett sekretessbeslut från Polismyndigheten i Västerbottens län var så dåligt motiverat att kammarrätten förutsatte att myndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessbedömning. Kammarrätten undanröjde beslutet och skickade tillbaka ärendet till polisen för ny prövning.
Kammarrätten tyckte inte att det fanns skäl att sekretessbelägga den rörliga tillsynsavgiften för en krog på arenan Fjällräven center i Örnsköldsvik. Avgiften beräknas utifrån hur stor alkoholförsäljning en krog har och kommunen menade att detta var känslig affärsinformation som måste hållas hemlig.
Kammarrätten såg ingen anledning att sekretessbelägga ett hyresavtal mellan ett gym och det kommunala bostadsbolaget Krokomsbostäder. Bostadsbolaget hade hävdat att ett offentliggörande skulle kunna skada gymmets affärer om uppgifterna spreds vidare till en konkurrent inom samma bransch som var på väg att etablera sig på orten. Kammarrätten ansåg inte att bolaget visat varför en sådan skada skulle uppstå.
En journalist nekades att ta del av en personbild ur folkbokföringsdatabasen som visade anhöriga till en attentatsman. Enligt Skatteverket och kammarrätten fanns det särskild anledning att tro att de anhöriga skulle lida men av ett offentliggörande.
En person hade inte rätt att få ut alla beslut om parkeringsavgift som utfärdats av ett privat parkeringsbolag på mark som ägdes av Statens fastighetsverk. Handlingarna kunde enligt kammarrätten inte anses förvarade hos Statens fastighetsverk enligt TF 2:4. Domstolen ansåg inte att bolaget utfärdade parkeringsavgifterna för myndighetens räkning även om arrendet som bolaget betalade för parkeringen beräknades utifrån bolagets intäkter från parkeringsbevakningen.
En journalist hade rätt att få ut personuppgifterna i Åklagarmyndighetens beslut om att inte inleda förundersökning eller lägga ned förundersökning i ärenden om djurplågeri. För denna typ av beslut gäller, enligt OSL 35:6 1 p, inte den sekretess till skydd för uppgifter om enskilda som finns i OSL 35:1.
En person nekades av Riksarkivet att få ut gamla SÄPO-handlingar om relationen mellan Sverige och Östtyskland. Kammarrätten fastställde beslutet med hänsyn till underrättelsesekretessen i OSL 18:2.
En journalist som begärde ut gamla SÄPO-handlingar från Riksarkivet för att undersöka det historiska samröret mellan Kristdemokraterna och det nazistiska partiet Nordiska rikspartiet fick ut handlingar om Kristdemokraterna men nekades handlingar om Nordiska rikspartiet. Kammarrätten, som fastställde Riksarkivets beslut, menade att ett utlämnande kunde skada SÄPO:s framtida möjligheter att kartlägga personer som kan begå brott mot rikets säkerhet. Dessutom tyckte domstolen att det fanns skäl för sekretess av hänsyn till enskilda som förekom i handlingarna.
En journalist fick inte ut alla uppgifter i ett försättsblad från Åklagarmyndigheten rörande en begäran om internationell rättshjälp från Skottland. Myndigheten hade maskerat uppgifterna om identiteten på den misstänkte terrorist som ärendet gällde. Kammarrätten anförde att det råder starkt presumtion för sekretess enligt OSL 18:17 för uppgifter i ärenden som rör internationellt straffrättsligt samarbete och avslog journalistens överklagande.
En journalist nekades att få ut en komplett telefonlista för alla anställda på Polismyndigheten i Uppsala län. Telefonlistan skulle ersätta den lista hon redan hade och som hade blivit inaktuell. Kammarrätten delade polisens bedömning att ett utlämnande av en förteckning över hela polismyndighetens personal skulle kunna skada den framtida polisverksamheten enligt OSL 18:1 och skada rikets försvar eller säkerhet enligt OSL 15:2.