Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: 10 § OSF
Uppgift om sjukfrånvaro inte hemlig
En person begärde ut när- och frånvarorapporter för tre anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset under en specifik månad. Sjukhuset lämnade ut rapporterna men maskerade de anställda personnummer samt orsaken till deras frånvaro. Personen överklagade.
Kammarätten biföll överklagandet delvis och bestämde att sjukhuset skulle lämna ut uppgifter om orsak till frånvaron. I en av rapporterna angavs sjukdom som orsak till några dagars frånvaro, men kammarrätten tyckte inte att den uppgiften var så känslig att den kunde sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde sekretessen för personnumren.
Larmoperatörs namn hemlighölls på fel grund
En person begärde ut namnet på en larmoperatör vid polisen som han hade pratat med vid en händelse. Polisen sekretessbelade operatörens namn med hänvisning till OSL 39:3 2 st. Personen överklagade. Kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessregeln inte tar sikte på namnuppgifter och återförvisade ärendet till polisen för prövning av om larmoperatörens namn var hemligt enligt första stycket i samma paragraf, det vill säga på den grunden att operatören riskerade att utsättas för våld eller annat allvarlig men om uppgiften lämnades ut.
Läkares namn var inte hemliga
En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.
Timpriser i avtal offentliga
En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut avtal mellan kommunen och två företag som hyr ut socialsekreterare och socionomer. Journalisten fick ut avtalen men kommunen hade maskerat uppgifter om konsulternas namn, personnummer samt timpriset för deras tjänster. Journalisten överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Kammarrätten fastställde kommunens beslut att sekretessbelägga konsulternas personnummer. Den sekretess som gäller i myndigheters personaladministrativa verksamhet enligt OSL 39:3 2 st omfattar inte bara anställda utan också inhyrd personal, ansåg domstolen. Däremot slog domstolen fast att uppgifter om konsulternas namn och timpriser skulle lämnas ut.
Sommarnotariers födelseår hemliga
När Kammarrätten i Jönköping lämnade ut två sommarnotariers ansökningshandlingar till en person så maskerade domstolen en rad uppgifter. Det handlade om de anställda notariernas personnummer, bostadsadresser, e-postadresser, telefonnummer och mobiltelefonnummer. Personen som hade begärt ut ansökningshandlingarna överklagade och yrkade att han åtminstone skulle få ut de två anställdas födelsedatum eller födelseår. Men HFD gjorde samma bedömning som kammarrätten och avslog överklagandet.
Se även KR Sthlm 1615-12 och KR Jönköping 3545-12 där kammarrätterna ansåg att födelseår kunde lämnas ut.
Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga
En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.
Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.
Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.
Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.
Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.
Inte hemligt vem som lappat bil
En man i Umeå som fått sin bil lappad hade rätt att få veta vilken tjänsteman som utfärdat parkeringsanmärkningen. Det slog HFD fast i den här domen. På anmärkningen fanns endast beslutsfattarens tjänstenummer antecknat och Umeå parkerings AB ville inte avslöja vilket namn som var kopplat till numret. Det kommunala bolaget hänvisade till personalsekretess och pekade på de speciella förhållanden som parkeringsvakter arbetar under. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet eftersom det fanns grundad anledning att tro att den berörda parkeringsvakten skulle utsattas för våld eller hot om uppgiften lämnades ut. Men HFD pekade på att en parkeringsvakts beslut är myndighetsutövning och att ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande är att beslutsfattaren inte kan vara anonym. HFD konstaterade också att ett beslut om parkeringsanmärkning inte kan vara personaladministrativ verksamhet. En uppgift om vem som fattat beslutet kunde då inte heller vara av personaladministrativ karaktär. Mot den bakgrunden biföll HFD överklagandet.