Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: förbehåll
Universitetsanställdas personnummer var hemliga
En person vände sig till Uppsala universitet och begärde att få ta del av namn, personnummer, avdelning, e-postadress och befattning för samtliga närmare 7.500 anställda. Personen ville inte uppge vad som var syftet med begäran och svarade inte på frågan om han kunde tänka sig att få ut uppgifterna med sekretessförbehåll. Universitet vägrade lämna ut uppgifterna.
Personen överklagade till kammarrätten som avslog. Domstolen skrev bland annat: ”Automatiserad behandling av personnummer är förenat med stora
integritetsrisker. Med hänsyn till det och till att Haro de Grauw inte velat
redogöra för sitt syfte med behandlingen kan det antas att de anställdas
personnummer kommer att behandlas i strid med den allmänna
dataskyddsförordningen”.
Fick inte ut Dalarnas jaktkortsinnehavare
En journalist vände sig till Naturvårdsverket och begärde ut förnamn och efternamn på alla personer som hade löst statligt jaktkort i Dalarnas län. Myndigheten avslog eftersom det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan fara för att vapen eller ammunition skulle komma till brottslig användning.
”Vid skadebedömningen beaktas inte bara risken för att den som begär att få uppgifter utlämnade ska missbruka dessa, utan också att uppgifterna kan komma på avvägar så att vapen kan hamna hos någon som kan använda dem i brottsligt syfte”, skrev myndigheten i beslutet.
Journalisten överklagade och skrev att hennes syfte var rent journalistiskt och att hon inte tänkte publicera namnen på jaktkortsinnehavarna. Kammarrätten avslog. Ett sekretessförbehåll kunde inte undanröja riskera med ett utlämnande eftersom journalisten eftersom det handlade om mer än ”ett begränsat antal uppgifter och med hänsyn till vad som i övrigt har framkommit i målet…”
Terrorfilm var hemlig
Sökanden begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av gärningsmannens egen inspelning av terrordådet i Christchurch, Nya Zeeland den 15 mars 2019. Filmen fanns i en förundersökning mot en person som hade spridit filmen och senare dömts för brottet olaga våldsskildring. Åklagarmyndigheten sekretessbelade filmen eftersom det inte stod klart att den kunde röjas ut utan fara för att den skulle spridas vidare i strid mot yttrandefrihetsgrundlagen.
Sökanden överklagade och yrkade i första hand att skulle få avbilda filmen på plats genom att göra både rörliga bilder och stillbilder. I andra hand yrkade han att få ta del av filmen mot förbehåll om att bara göra stillbilder. Syftet var, enligt sökanden, att trycka stillbilder ur filmen i en av tryckfrihetsförordningen skyddad skrift.
Brottet olaga våldsskildring omfattar bara rörliga bilder. Men kammarrätten såg ändå en risk att sökanden skulle göra sig skyldig till olaga våldsskildring om han fick ta del av filmen. Risken kunde inte heller undanröjas med ett sekretessförbehåll, enligt domstolen som avslog överklagandet.
Underkände otydligt förbehåll
Villkoren i ett sekretessförbehåll som Finansinspektionen hade beslutet var otydliga och onödigt långtgående kom kammarrätten fram till i den här domen. Att uppgifterna bara fick nyttjas i relation till en viss rättstvist var svårtolkat, enligt kammarrätten, eftersom begreppet rättstvist kan betyda olika saker. Villkoren om att de utlämnande handlingarna inte fick kopieras och skulle förstöras vid en viss tidpunkt var allt för långtgående, enligt kammarrätten. Domstolen tyckte också att ett villkor om att handlingarna skulle förvaras ”under betryggande former” var allt för oklart.
Skyddsombud fick ut uppgifter
Ett skyddsombud hade rätt att få ut uppgifter ur en utredning om en arbetsmiljöhändelse med stöd av den sekretessbrytande bestämmelse som bland annat gäller skyddsombud.
Fullmakt hävde inte sekretess
En journalist på Uppsala nya tidning begärde hos Omsorgsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av en besökslogg som redovisade kommunens insatser för en viss person. Journalisten hänvisade till en fullmakt som hade undertecknats av den aktuella personen och hans tre släktingar. I fullmakten stod det att sekretessen för uppgifterna i besöksloggen hävdes i förhållande till bland annat journalister från Uppsala Nya tidning. Omsorgsnämnden avslog begäran eftersom den inte kunde avgöra om den berörda personen hade skrivit under fullmakten frivilligt och med full insikt. Journalisten överklagade till kammarrätten som biföll överklagande delvis och bestämde att vissa uppgifter skulle lämnas ut till journalisten. Enligt kammarrätten visade utredningen att journalisten, genom kontakter med personen och hans anhöriga, hade relativt omfattande insyn i kommunens insatser för personen. Därför kunde nämnden, utan att bryta mot sekretessen, bekräfta att det fanns handlingar som motsvarade journalistens begäran och lämna ut uppgifter om dagar och tider för insatser ur dessa handlingar. Andra uppgifter i handlingarna kunde däremot inte lämnas ut, enligt kammarrätten. Kammarrätten underkände fullmakten av samma skäl som omsorgsnämnden.
Kungsörnar hade skyddad adress
En person begärde ut kungsörnsinventeringar i Kronobergs län som Kronobergs ornitologiska förening hade gett in till länsstyrelsen. Personen var främst intresserad av de delar som rörde Uppvidinge kommun. Länsstyrelsen bedömde att vissa uppgifter i inventeringarna var hemliga och skrev bland annat följande i motiveringen:
Kungsörnen är långlivad och ortstrogen. Utlämnande av uppgifter om boplatser och revir påverkar därför populationerna även under flertal år framöver.
Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten fastställde länsstyrelsens beslut om sekretess. Ett utlämnande kunde skada intresset av att bevara skyddsbehövande arter i ett livskraftigt bestånd, enligt kammarrätten. Riskerna kunde inte undanröjas genom att uppgifterna lämnades ut med förbehåll.
Resultat från urvalstest hemliga
En person som hade sökt men nekats tjänst som gruppchef vid insatsstyrkan inom Polismyndighetens region väst begärde ut uppgifter om de kandidater som hade fått tjänsterna. Det handlade om resultat från begåvnings- och personlighetstest samt från en av de intervjuer som hade genomförts i rekryteringen. Polismyndigheten vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till att ett utlämnande kunde innebära en allvarlig kränkning av de numera anställda gruppchefernas integritet. Personen överklagade till kammarrätten som fastställde polisens beslut. Domstolen bedömde att personen hade ställning som part i rekryteringen men att han kunde tillvarata sin rätt, bland annat vid ett överklagande till Statens överklagandenämnd, genom uppgifter i andra handlingar som han hade fått ut från Polismyndigheten. De begärda test- och intervjuresultaten kunde därför inte lämnas ut enligt reglerna om partsinsyn. De kunde inte heller lämnas ut med sekretessförbehåll, enligt kammarrätten.
Födelsedatum kunde lämnas ut med förbehåll
En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.
KR Sthlm 5456-14
En journalist från SVT:s Uppdrag granskning begärde att få ut en övervakningsfilm från Husbykravallerna våren 2013 med sekretessförbehåll. Men AB Svenska bostäder som hade filmen nekade och journalisten överklagade. Kammarrätten konstaterade att klaganden var journalist och att det därför var troligt att han tänkte sprida filmen vidare. Att journalisten lovade avidentifiera personerna på filmen var inte tillräckligt för kammarrätten. Det gick inte heller att utforma ett sekretessförbehåll som undanröjde risken för de enskilda, enligt domstolen.
Se även KR Sthlm 2849-14