Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: försäkringskassan
Legitimation krävdes för partsinsyn
En person besökte dåvarande Stockholms läns allmänna försäkringskassa och begärde att få läsa handlingar i sitt eget ärende hos kassan. Hon JO-anmälde senare försäkringskassan för att personalen varken kontrollerade hennes identitet eller de aktuella handlingarnas innehåll innan dessa lämnades ut till henne. JO konstaterade att en stor del av uppgifterna i försäkringskassans ärenden omfattas av sekretess. Därför har det betydelse om det är en part i ärendet som begär ut uppgifterna eller någon utomstående. Om inte tjänstemannen känner igen personen och vet att han eller hon är part i målet måste tjänstemannen begära att personen legitimerar sig, slog JO fast.
Interna instruktioner inte allmänna
En person begärde ut försäkringskassans interna instruktioner för handläggning av en viss ärendetyp. Hon anmälde senare myndigheten till justitiekanslern, JK, för att den inte hade lämnat ut dessa och andra handlingar tillräckligt skyndsamt. JK konstaterade att det var oklart om det överhuvudtaget fanns några interna instruktioner av den sort som personen hade efterfrågat och även om dessa existerade så kunde det vara så att biblioteksregeln innebar att instruktionerna inte var att anse som allmänna handlingar hos försäkringskassan.
Interna mallar var allmänna handlingar
En person hade rätt att få ut brevmallar som försäkringskassans personal använde i ärenden om assistansersättning. Kammarätten menade att mallarna var färdigställda handlingar. Myndighetsinterna mallar blir godkända och sanktionerade av myndigheten när de får den slutliga form som personalen skall använda och har gjorts tillgängliga för personalen för användning, ansåg kammarrätten. Handlingarna omfattades inte heller av biblioteksundantaget utan skulle ses som allmänna handlingar. Kammarrätten ansåg att en tillämpning av biblioteksundantaget på handlingar som har upprättats av myndigheten själv skulle leda till att offentlighetsprincipen urholkas.
Hemligt om personuppgiftsläcka inträffat
En person begärde hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att få ta del av en IT-incidentrapport från Försäkringskassan som gällde en personuppgiftsläcka från myndighetens tjänst Mina sidor ett visst angivet datum. MSB avslog begäran med motiveringen att en uppgift om huruvida en viss myndighet under en viss tidsperiod lämnat en IT-incidentrapport eller inte kan avslöja brister i myndighetens IT- och kommunikationssystem. Personen överklagade och påpekade att det framgår av tidningsurklipp som publicerats på Facebook att en IT-incident inträffat på Försäkringskassan. I ett yttrande till kammarrätten svarade MSB att Försäkringskassan inte på något sätt bekräftat att en incident skulle ha ägt rum. Kammarrätten delade MSB:s bedömning och avslog överklagandet utan någon närmare motivering.
Instruktion på intranät inte allmän handling
Kammarrätten bedömde att två föredragningspromemorior som förvarades hos Försäkringskassan inte var allmänna handlingar. Promemoriorna hade legat till grund för ett beslut i Försäkringskassans ledning om myndighetens policy för ränteåterbetalning. Kammarrätten konstaterade att promemoriorna inte tillförde policyärendet några sakuppgifter och att de därför inte var allmänna handlingar enligt TF 2:12 1 st. Myndighetens huvudkontor hade också lagt ut instruktioner på Försäkringskassans interna nätverk där länskontoren kunde läsa om hur ränteärenden skulle hanteras. Inte heller dessa var allmänna handlingar, enligt kammarrätten. Instruktionerna kunde enligt domstolen jämställas med sådan information som ibland ges i myndighetsinterna handböcker för ärendehandläggning. De skulle därför klassificeras som sådana handlingar som ingår i myndighetens bibliotek och inte är allmänna handlingar enligt TF 2:14 1 st 3 p. Länskontoren var inte heller självständiga organ i förhållande till varandra eller till huvudkontoret, vilket betyder att handlingar som utväxlas via det interna nätverket inte blir expedierade respektive inkomna.
Kommunicering innebär expediering
En person anmälde till JO att hon inte hade fått del av försäkringsläkarens yttrande i hennes ärende hos försäkringskassan. Enligt försäkringskassan var yttrandet inte en allmän handling eftersom det inte var undertecknat. JO konstaterade att försäkringsläkarens yttrande normalt blir en allmän handling först när ärendet som det tillhör avslutas. Men att reglerna om partsinsyn och kommunicering kan medföra att myndigheten måste expediera yttrandet redan innan ärendet har avslutats. Det blir då en allmän handling genom själva expeditionen. JO konstaterade att sökanden i detta fall hade rätt att få del av försäkringsläkarens yttrande enligt reglerna om partsinsyn oavsett om handlingen var expedierad eller inte.
JO 6083-13
En man begärde ut en förteckning (e-postlogg) över samtliga mejl som kommit in till fyra handläggare på Försäkringskassan som varit inblandade i hans ärende. Myndigheten avslog med hänvisning till att det skulle kräva ett för stort arbete att sammanställa förteckningarna. Mannen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Försäkringskassan lämnade då ut förteckningarna men informerade inte mannen om att förteckningarna saknade uppgifter om interna mejl eftersom dessa raderas efter 30 dagar. Dessutom maskerade myndigheten uppgifter i förteckningarna som rörde externa mejl med privat innehåll. Trots att de utlämnade förteckningarna inte motsvarade mannens begäran så fick han ingen information om att han kunde begära ett överklagbart beslut. Mannen hörde av sig på eget initiativ och begärde ett sådant beslut. Han överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen slog fast att uppgifterna om privata mejl i förteckningarna var offentliga och skulle lämnas ut. Senare hörde mannen av sig och begärde ut nya förteckningar för samma handläggare och tidsperiod eftersom han ansåg att det fanns ytterligare e-postmeddelanden rörande hans ärende. Försäkringskassan svarade att förteckningarna hade lämnats ut tidigare men att man beklagade att mannen inte hade informerats om att förteckningarna saknade uppgifter om interna meddelanden. Någon information om rätten att begära ett överklagbart beslut fick mannen inte heller denna gång. JO kritiserade Försäkringskassan för att den vid två tillfällen missade att informera mannen om rätten att begära överklagbart beslut.
Se även KR Sthlm 3234-13 och KR Sthlm 4961-13
Uppgifter som kan avslöja bidragsfusk hemliga
En journalist ville ta reda på om några av de ledande politikerna i Nacka kommun hade fått ersättning från Försäkringskassan samtidigt som de fått ut lön eller annan ersättning från kommunen. Försäkringskassan vägrade dock lämna ut uppgifter som visade om de berörda politikerna fått ersättning från myndigheten. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut eftersom politikerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut. Kammarrätten hänvisade till OSL:s förarbeten där man kan läsa att men anses följa på varje åtgärd som typiskt sett upplevs som en påtaglig nackdel för den berörde även om åtgärden är fullt rättsenlig och i övrigt acceptabel.
KR Sthlm 3234-13 och KR Sthlm 4961-13
En person som begärde förteckningar över samtliga mejl som fyra handläggare på Försäkringskassan fått in till sina inkorgar under en viss tidsperiod hade rätt att få ut dessa (s.k. e-postloggar). Det slog kammarrätten fast efter att Försäkringskassan vägrat med hänvisning till att det var för komplicerat att sammanställa förteckningarna. Kammarrätten ansåg att förteckningarna kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.
Personen fick därefter ut de begärde e-postloggarna från försäkringskassan men myndigheten hade då maskerat logguppgifter om mejl som rörde andra personers ärenden hos försäkringskassan samt logguppgifter om handläggarnas privata mejl. Efter överklagande slog kammarrätten fast att logguppgifterna om privata mejl skulle lämnas ut eftersom de inte omfattades av någon sekretessregel. Kammarrättens fastställde däremot Försäkringskassans beslut att maskera logguppgifter om andra personers ärenden.
JO 5734-12
Försäkringskassan efterfrågade en journalists identitet och syfte innan han ens hade berättat vilka uppgifter han ville ha ut från myndigheten. Det är aldrig befogat konstaterade JO och kritiserade Försäkringskassan.