Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: försvarssekretess
Fängelsepersonals namn skyddas av försvarssekretess
En journalist begärde ut namnen på samtliga anställda på Kirsebergsanstalten. Kriminalvården avslog bland annat med hänvisning till försvarssekretessen eftersom kriminalvårdens personal ingår i totalförsvaret. Myndigheten ansåg att namnen på samtliga anställda vid en anstalt skulle kunna användas för otillåten påverkan som hot eller korruption riktad mot personalen. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen ansåg att det fanns stöd för att hemlighålla namnuppgifterna med försvarssekretessen som grund. Journalisten gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen men nekades prövningstillstånd.
KR Sthlm 7253-13
Polisen på Gotland avslog en journalists begäran om att få ut en förteckning över de poliser som tilldelats OC-spray. Polisen hänvisade till att förteckningen skulle omfatta en övervägande del av myndighetens personal. Ett utlämnande skulle därför kunna skada landets försvar, rikets säkerhet och polisens framtida verksamhet. Journalisten överklagade men kammarrätten delade polisens bedömning.
KR Göteborg 9011-12
Kammarrätten slog fast att en journalist kunde få ut en lista med namn, befattning och lön för samtliga chefer vid Polismyndigheten i Hallands län om den lämnades ut med förbehåll. Kammarrätten överlät åt polismyndigheten att utforma förbehållet. Enligt polismyndigheten kunde uppgifterna skada polisens framtida brottsbekämpande verksamhet samt landets försvar. Kammarrätten menade att skadan kunde undvikas med ett förbehåll.
KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10
Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.
RÅ 1994 not. 7
En person begärde ut en fullständig förteckningen över medlemmarna i rikskriminalens Palmeutredning. Polisen nekade med hänvisning till att polisen ingår i totalförsvaret och att en lista med 20 polisers personuppgifter därmed är hemliga enligt försvarssekretessen. Polisen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten eftersom vissa personer i Palmegruppen hade spaningsuppgifter.
RÅ 1991 not. 92
En person begärde ut tjänstgöringslistor från polisens sambandscentral men fick avslag av myndigheten. Efter överklagande fastställde Regeringsrätten polisens avslagsbeslut. Sambandscentralen är en del av totalförsvaret och uppgifterna om dem som jobbar där är därmed hemliga med stöd av försvarssekretessen. Domstolen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten.
KR Sthlm 2017-11
Försvarsmakten nekade en journalist att få en omaskad version av en PM med namnet ”Gemensam ledningscentral”. Kammarrätten delade myndighetens bedömning och hänvisade till sekretessen i OSL 15:1 och OSL 15:2.
KR Sthlm 1964-11
Riksarkivet nekade en person att få ut vissa uppgifter ur akterna för två personer som var aktiva inom fredsrörelsen på 1950-talet som underrättelsetjänsten intresserat sig för. Kammarrätten delade myndighetens bedömning att uppgifter om bland annat uppgiftslämnare, arbetsmetoder och beteckningar omfattades av försvars- och underrättelsesekretess.