Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: journalist
Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns
Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.
Journalist får ny chans om beslutsbilaga hos Riksbanken
När en journalist begärde att få ta del av en bilaga till en avslutad utredning hos Riksbanken om en misstänkt oegentlighet sa myndigheten nej, med hänvisning till att det handlade om ett brottsärende. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att begäran i fallet måste utredas på nytt. Enligt HFD förefaller det finnas uppgifter i den 50 sidor långa bilagan som av allt att döma saknar koppling till frågor om eventuella brottsmisstankar.
Journalisten tryckte i sitt överklagande i ärendet på att Riksbanken inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, och avslagsbeslutet var för oprecist.
Anmälan om kränkningar inom region till största delen sekretessbelagd
Region Blekinges bedömning att en anmälan från en medarbetare om kränkande särbehandling ska vara sekretessbelagd står sig – i huvudsak. En journalist som begärt ut handlingen argumenterade i ett överklagande till kammarrätten för att regionens beslut var vagt och bristfälligt, och att åtminstone uppgifter om händelser och påpekade brister bör kunna lämnas ut. Domstolen anser dock att stora delar av anmälan innehåller uppgifter som direkt eller indirekt riskerar att avslöja den anställdes identitet, med följden att den till övervägande del ska vara fortsatt belagd med sekretess. Att lämna ut handlingen med enstaka känsliga uppgifter maskerade är inget alternativ med hänsyn till den helhet som de utgör, resonerar rätten. Undantag gäller dock för vissa kortare avsnitt som är mer allmänt hållna, med följden att tre enskilda stycken ska lämnas ut.
Fel av högskola att neka journalist uppgifter i disciplinärende om trakasserier
En journalist som ville ta del av ett disciplinärende om sexuella trakasserier på Högskolan i Skövde fick ut stora delar av handlingen i maskerat skick, med hänvisning till risken för att enskilda kan lida men om uppgifterna röjs. Men högskolans bedömning rivs nu upp i domstol, efter att journalisten överklagat och yrkat på att maskeringen ska reduceras i möjligaste mån.
Kammarrätten betonar i sin dom att sekretessbestämmelsen som gäller för integritetskänsliga uppgifter runt enskilda människors hälsa och sexualliv är generell, och att utformningen av skaderekvisitet i den berörda paragrafen i OSL medför en stark offentlighetspresumtion. Det måste i förekommande fall kunna antas att berörda enskilda – eller någon närstående till dem – kommer att lida betydande men vid ett röjande, påpekar rätten vidare. De villkoren bedöms inte vara uppfyllda i det aktuella fallet, varför uppgifterna inte omfattas av sekretess.
Arbetsgivare kan vara hemlig om journalist frågar
En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.
Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:
”En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.
Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.
Långtidsarbetslösas diagnoser offentliga
Karlskrona kommun var skyldig att lämna ut avidentifierade uppgifter om vilka diagnoser som hade ställts på långtidsarbetslösa personer som kommunen hade skickat till en privatläkare för utredning. Kammarrätten ansåg att kommunen kunde lämna ut uppgifterna på två sätt: antingen genom att skapa en lista med samtliga diagnoser eller genom att lämna ut läkarutlåtandena med samtliga uppgifter maskerade utom diagnosen.
KR Jönköping 1068-13
En anställd som låg i tvist med Linköpings kommun anmälde en annan anställd för att ha missbrukat lokaler och utrustning vid en av kommunens skolor. En journalist begärde ut anmälan men fick avslag eftersom kommunen menade att ett utlämnande skulle vara till nackdel för kommunen i den pågående tvisten (OSL 19:9). Journalisten överklagade. Kammarrätten underkände kommunens resonemang eftersom det var kommunens motpart i tvisten som hade gett in handlingen. Handlingen skulle därför lämnas ut.
KR Sthlm 238-13
En journalist fick inte ut förhör med målsäganden, förhör med den misstänkte eller
förhör med ansvarig inom landstinget Kronoberg i en nedlagd förundersökning om våldtäkt. Handlingarna kunde inte ens lämnas ut i avidentifierad form, menade Åklagarmyndigheten och fick medhåll av kammarrätten.
KR Sthlm 2349-13
En journalist fick ut förstasidan i ett antal beslut från Ersättningsnämnden. Myndigheten hade dock avidentifierat besluten genom att maskera namn, personnummer och adress för de personer som fått ersättning från nämnden. Journalisten överklagade och kammarrätten bestämde att även uppgiften om de berörda personernas postort kunde lämnas ut i de flesta besluten.
JO 3341-13
Om någon begär ut en sammanställning av uppgifter ur en databas eller någon annan form av upptagning ska myndigheten skyndsamt avgöra om sammanställningen kan göras med rutinbetonade åtgärder och därmed är en potentiell handling (se TF:2:3 2 st 2 men). JO kritiserade Säpo för att myndigheten dröjt mer än sju månader med att underrätta en journalist om att en sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.