Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist vände sig till Försäkringskassan för att ta reda på vilka arbetsgivare två personer hade. Myndighet avslog begäran med hänvisning till att personerna kunde antas lida men om uppgifterna lämnades ut.
Journalisten överklagade och kammarrätten skrev följande i sina domskäl:
”En uppgift om vilken arbetsgivare som finns registrerad hos Försäkringskassan för en viss person är dock av sådan art att den typiskt sett måste betraktas som harmlös och som därför i normalfallet inte behöver hållas hemlig”.
Men eftersom sökanden hade begärt ut uppgifterna i egenskap av journalist på TV4Nyheterna fanns det skäl att göra en närmare prövning av riskerna med ett utlämnande, ansåg kammarrätten. Domstolen skickade därför tillbaka ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.
Karlskrona kommun var skyldig att lämna ut avidentifierade uppgifter om vilka diagnoser som hade ställts på långtidsarbetslösa personer som kommunen hade skickat till en privatläkare för utredning. Kammarrätten ansåg att kommunen kunde lämna ut uppgifterna på två sätt: antingen genom att skapa en lista med samtliga diagnoser eller genom att lämna ut läkarutlåtandena med samtliga uppgifter maskerade utom diagnosen.
En anställd som låg i tvist med Linköpings kommun anmälde en annan anställd för att ha missbrukat lokaler och utrustning vid en av kommunens skolor. En journalist begärde ut anmälan men fick avslag eftersom kommunen menade att ett utlämnande skulle vara till nackdel för kommunen i den pågående tvisten (OSL 19:9). Journalisten överklagade. Kammarrätten underkände kommunens resonemang eftersom det var kommunens motpart i tvisten som hade gett in handlingen. Handlingen skulle därför lämnas ut.
En journalist fick inte ut förhör med målsäganden, förhör med den misstänkte eller
förhör med ansvarig inom landstinget Kronoberg i en nedlagd förundersökning om våldtäkt. Handlingarna kunde inte ens lämnas ut i avidentifierad form, menade Åklagarmyndigheten och fick medhåll av kammarrätten.
En journalist fick ut förstasidan i ett antal beslut från Ersättningsnämnden. Myndigheten hade dock avidentifierat besluten genom att maskera namn, personnummer och adress för de personer som fått ersättning från nämnden. Journalisten överklagade och kammarrätten bestämde att även uppgiften om de berörda personernas postort kunde lämnas ut i de flesta besluten.
Om någon begär ut en sammanställning av uppgifter ur en databas eller någon annan form av upptagning ska myndigheten skyndsamt avgöra om sammanställningen kan göras med rutinbetonade åtgärder och därmed är en potentiell handling (se TF:2:3 2 st 2 men). JO kritiserade Säpo för att myndigheten dröjt mer än sju månader med att underrätta en journalist om att en sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.
Kriminalvården hade stöd för att sekretessbelägga utländska brottmålsdomar som förvarades hos myndigheten. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Reportern som hade begärt ut domarna menade att domarna borde vara offentliga i sin helhet på samma sätt som svenska domar är helt offentliga i svensk domstol. Kammarrätten konstaterade att sekretessen hos Kriminalvården även omfattar domar som kommer in till myndigheten, vilket framgår av en proposition.
Kammarrätten underkände kommunala Halmstad & Co:s beslut att hemlighålla ett avtal med ett miljökonsultbolag. Enligt domstolen borde stora delar av avtalet kunna offentliggöras, varför ärendet skickades tillbaka till Halmstad & Co för en ny mer noggrann prövning. Avtalet hade begärts ut av en journalist.
Polisen i Skåne gjorde fel som maskerade vilken polisanställd som hade anmält ett tillbud till Lisa, polisens rapporteringssystem för tillbud och arbetsskador. Kammarrätten slog fast att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt och att polisers namn i de flesta fall är offentliga. Polismyndigheten hade däremot stöd för att hemlighålla uppgifter om den anmälda händelsen eftersom ett offentliggörande kunde skada polisens brottsbekämpande verksamhet, enligt kammarrätten.
Se även denna dom i liknande fråga.
En journalist begärde ut e-postloggen för samtliga mejl som hade skickats och tagits emot av en tjänsteman på Krokoms kommun. Kommunen lämnade ut e-postloggen men utan uppgifter om de mejl som bara hade skickats internt inom kommunen. I kammarrätten hävdade kommunen att den hade valt att ha e-postloggar som inte visade interna mejl. Kammarrätten tog ingen hänsyn till det utan konstaterade att kommunen, om den ville, kunde sammanställa en e-postlogg som även omfattade tjänstemannens interna mejlkorrespondens och att en sådan logg var en allmän handling. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för att den skulle pröva om loggen innehöll några hemliga uppgifter eller kunde lämnas ut i sin helhet.