Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
I den här domen konstaterade kammarrätten bland annat att mejl som hade skickats mellan anställda på Pensionsmyndigheten och personer i myndighetens styrelse inte därigenom hade blivit allmänna handlingar. Enligt kammarrätten hade styrelsen inte en sådan självständig ställning i förhållande till myndigheten som krävs för att mejlen skulle anses som expedierade respektive inkomna.
En fånge begärde ut en lista över alla mejl som avsåg honom själv och som fanns i vissa angivna tjänstemäns e-postbrevlådor. Kriminalvården avslog begäran. Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen menade att Kriminalvården utan större problem kunde sammanställa listor över mejl där fångens namn förekom i ärendemeningen. Dessa listor var alltså förvarade hos Kriminalvården och myndigheten var skyldig att pröva om de kunde lämnas ut. Däremot gick det inte att med ”rutinbetonade åtgärder” sammanställa listor som grundade sig på ”uppgifter i enskilda e-postmeddelanden”, enligt kammarrätten. Den typen av listor var därför inte allmänna handlingar. Kammarrätten konstaterade också att en rad mejl som hade skickats mellan tjänstemän på Kriminalvården inte var allmänna handlingar eftersom de utgjorde utkast eller minnesanteckningar enligt TF 2:12.
En journalist begärde hos Riksdagsförvaltningen att få en förteckning över e-post som skickats mellan riksdagen och Transportstyrelsen under ett antal månader. Riksdagsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till att myndigheten inte har någon ”loggning i den externa e-postservern”. I sitt överklagandet till HFD invände journalisten att e-postservern har en SMTP-logger som kan ta fram e-post som har gått från riksdagen. Hon anförde vidare att riksdagen bör ha ett back up-system och att e-post loggas i spamfiltret. HFD såg ingen anledning att ifrågasätta Riksdagsförvaltningens uppgift att myndigheten inte kunde ta fram den begärda förteckningen. Därmed fanns ingen allmän handling att lämna ut.
En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.
Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.
Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller ”kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.
Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.
Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.
En person begärde ut e-postloggar för samtlig 65 anställda vid Konsthögskolan ett år tillbaka i tiden. Myndigheten avslog begäran eftersom den var allt för arbetskrävande. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen konstaterade att de begärda loggarna inte kunde betraktas som färdiga elektroniska handlingar utan att det rörde sig om sammanställningar av uppgifter (potentiella handlingar). Frågan blev då om dessa sammanställningar kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Det tyckte inte kammarrätten eftersom e-postloggarna för samtliga anställda skulle ta mer än tio timmar att sammanställa.
En journalist begärde ut e-postloggen för samtliga mejl som hade skickats och tagits emot av en tjänsteman på Krokoms kommun. Kommunen lämnade ut e-postloggen men utan uppgifter om de mejl som bara hade skickats internt inom kommunen. I kammarrätten hävdade kommunen att den hade valt att ha e-postloggar som inte visade interna mejl. Kammarrätten tog ingen hänsyn till det utan konstaterade att kommunen, om den ville, kunde sammanställa en e-postlogg som även omfattade tjänstemannens interna mejlkorrespondens och att en sådan logg var en allmän handling. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för att den skulle pröva om loggen innehöll några hemliga uppgifter eller kunde lämnas ut i sin helhet.
E-postloggar som visade in- och utgående mejl hos ett kommunalråd, kommundirektören och kanslichefen i Enköpings kommun var allmänna handlingar. Det slog Regeringsrätten fast i denna dom och hänvisade till att loggarna kunde jämställas med sådant diarium, register eller annan förteckning som förs löpande enligt TF 2:10 2 st 1 p. Det gällde även de delar av förteckningarna som avsåg mejl som inte var allmänna handlingar.