Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: nöjaktig precisering
Fick inte ut Tinderanvändares personnummer
Polismyndigheten vägrade lämna ut personnummer ur passregistret för de kvinnor som hade ”svept höger” på sökandens profil på Tinder. Polismyndigheten menade att sökandens begäran var så oprecis att det inte gick att hitta de aktuella uppgifterna. Han hade till exempel skrivit: ”Ebba, 20, folkbokförd någonstans i Skåne. Se bifogade tre bilder. Vad har hon för personnummer?” I avslagsbeslutet skrev Polismyndigheten att man inte har någon programvara för ansiktsjämförelse knuten till pass- eller körkortsregistret.
Polismyndigheten menade att kvinnornas personnummer dessutom var hemliga eftersom det kunde antas att de skulle lida men om uppgifterna lämnades ut till sökanden. Det gällde även om kvinnorna hade svept höger på hans profil, alltså uttryckt ”en positiv inställning gentemot vederbörandes fysiska uppenbarelse”. Sökanden överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med hänvisning till att begäran inte var tillräckligt preciserad.
Polisen behövde inte leta fram statistikunderlag
Polismyndigheten visste inte vilka ärenden som hade ingått i en särskild gänginsats som myndigheten hade gjort i Uppsala. Därför var myndigheten inte skyldig att plocka fram handlingar ur dessa ärenden när en forskare ville granska underlaget för det redovisade resultatet av insatsen.
Radiotjänst måste använda alternativ sökväg
En person vände sig till Radiotjänst i Kiruna AB och begärde att få ta del av anmälningsblanketter för TV-innehav som ett antal utpekade kontrollanter hade gett in till bolaget under vissa specificerade tidsperioder. Bolaget avslog delar av begäran eftersom vissa blanketter bara kunde lokaliseras via kontrollanternas personalakter. Bolagets personaladministration ingår inte i den del av verksamhet som omfattas offentlighetsprincipen och därför ansåg bolaget att det inte var skyldigt att ta fram handlingarna den vägen. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Men när sökanden gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fick hen rätt. HFD konstaterade att en manuell genomsökning av samtliga ärenden under relevanta tidsperioder var så omfattande att den inte kunde krävas av bolaget. Däremot slog HFD fast att bolaget var skyldigt att använda personalakterna som sökväg för att hitta de resterande blanketterna. Att personalakterna som sådana inte omfattades av offentlighetsprincipen spelade ingen roll, enligt domstolen.
”Det finns inte någon från handlingsoffentligheten härledd skyldighet att utnyttja varje tänkbar uppgiftssamling eller varje tänkbart hjälpmedel för att eftersöka allmänna handlingar. En myndighets skyldighet att tillförsäkra enskilda tillgång till allmänna handlingar sträcker sig emellertid längre än vad som kan krävas av myndigheter i andra sammanhang (jfr prop. 1985/86:80 s. 59). Det innebär att myndigheten inte alltid kan inskränka sin sökning till de register och uppgifts-samlingar som direkt avser den verksamhet eller de ärendeslag från vilka allmänna handlingar begärs ut. Har myndigheten exempelvis sammanställningar som primärt är avsedda att användas i en annan del av verksamheten, men som myndigheten känner till kan användas för att utan större arbetsinsats eftersöka begärda handlingar, bör det ankomma på myndigheten att använda dessa.”
HFD skickade tillbaka ärendet till Radiotjänst för fortsatt handläggning.
Gode män och deras uppdrag offentliga
Överförmyndarnämnden i Malmö kommun nekade en journalist på Sydsvenskan att få ut vissa uppgifter om gode män. Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att domstolen skulle tvinga nämnden att lämna ut:
- Alla inkomna klagomål mot gode män under vissa angivna tidsperioder,
- uppgifter om orsaken till entledigande av gode män och förvaltare i 17 fall, och
- en förteckning över samtliga gode män i Malmö med uppgift om hur många huvudmän respektive god man har.
Kammarrätten avslog det första yrkandet eftersom det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att hitta de begärda klagomålen. Nämnden skulle behöva söka igenom både det digital dagboksregistret och göra en manuell sökning i alla akter. Det andra yrkandet återförvisades till överförmyndarnämnden eftersom nämnden inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning enligt kammarrätten. Slutligen biföll kammarrätten det tredje yrkandet och bestämde att de begärda uppgifterna skulle lämnas ut. Enligt kammarrätten stod det klart att uppgifter om att en person är förordnad som god man samt hur många huvudmän som personen har kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Se även KR Göteborg 5619-15 m.fl. där domstolen kom till en delvis motsatt slutsats.
Polisen skyldig söka fram ordningsböter
En journalist begärde ut vissa preciserade grupper av ordningsböter som utfärdats av Polisregion Stockholm under en vecka. Polisen avslog med hänvisning till att det skulle krävas en stor arbetsinsats för att lokalisera de begärda handlingarna. Polisen hävdade att den inte kunde söka efter handlingarna i Rättsväsendets informationssystem ordningsbot, RIOB, på grund av sekretess. Det var också komplicerat att göra en manuell sökning eftersom ordningsböterna inte var sorterade i datumordning i arkiven. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Kammarrätten tyckte inte att polisen anfört några giltiga skäl för att avslå begäran. Domstolen återförvisade ärendet till polisen för en prövning av om handlingarna kunde lämnas ut eller var sekretessbelagda i några delar.
Arkivets sortering begränsar inte efterforskningsskyldighet
En journalist begärde hos Polismyndigheten att få ut vissa preciserade grupper av ordningsböter som utfärdats av Polisregion Stockholm under en angiven vecka. Polismyndigheten vägrade på den grunden att det skulle krävas allt för omfattande efterforskningar för att lokalisera de begärda handlingarna. Det var i och för sig tekniskt möjligt att söka i Polismyndighetens datorregister över utfärdade ordningsböter men en sekretessregel förbjöd sådana sökningar, hävdade myndigheten. En manuell sökning var inte heller möjlig eftersom ordningsböter arkiveras i föreläggande- eller bokstavsordning och inte efter utfärdandedatum. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att begäran var tillräckligt specifik och att Polismyndigheten var skyldig att leta fram de begärda handlingarna även om det skulle ta lång tid.
JO 180-14
JO kritiserade Kalmar kommuns beslut att inte längre tillmötesgå eller ens pröva en persons begäran om att ta del av allmänna handlingar. Kommunen fattade beslutet efter att personen, under ett par års tid, lämnat in ett mycket stort antal förfrågningar, skrivelser och begäran om handlingar. Kommunen menade att personen missbrukat offentlighetsprincipen eftersom hon ofta inte hämtade ut handlingarna som kommunen tog fram åt henne, själv uppgav att hon inte var intresserade av handlingarna och dessutom betedde sig så provocerande mot kommunens personal att det hade blivit ett arbetsmiljöproblem. Det spelade ingen roll enligt JO som konstaterade att reglerna om allmänna handlingars offentlighet ska tillämpas strikt formellt utan beaktande av vilket ändamål reglernas tillämpning i det enskilda fallet kan tänkas främja eller inte främja. Därför stred beslutet mot TF och OSL och även mot regeringsformens regler om att en myndighet ska beakta allas likhet inför lagen.
KR Sundsvall 1004-13
En journalist hade rätt att få ut en lista över anställda vid Östersunds kommun som under åren 2010-2012 hade slutat frivillig med avgångsvederlag. Av listan framgick bland annat de anställdas namn och avgångsvederlagets storlek. Kammarrätten ansåg däremot inte att journalisten hade rätt att få ut motsvarande lista för år 2002 eftersom kommunen var tvungen att manuellt gå igenom 35.000 personakter för att sammanställa den listan.
KR Sthlm 3896-12
En person begärde att få ut samtliga avslagsbeslut de senaste två åren i ärenden om internationell vård där Försäkringskassan motiverat beslutet med att behandlingen inte varit medicinskt motiverad och/eller att behandlingen inte gavs i Sverige. Försäkringskassan avslog och kammarrätten fastställde beslutet. Domstolen hänvisade till att myndigheten inte hade någon möjlighet att söka efter vissa beslutsmotiveringar i sina register och att det i praktiken krävdes att myndigheten gick igenom samtliga beslut under tidsperioden manuellt. Domstolen menade att detta låg utanför myndighetens efterforskningsskyldighet.
KR Göteborg 7829-11
En journaliststuderande som fått i uppgift att testa offentlighetsprincipen begärde att få ut samtliga ärenden vid Polismyndigheten i Skåne där två personer med angivna personnummer förekommit som antingen målsägande eller misstänkt under åren 1990 till 2011. Polisen avslog med hänvisning till sekretessen för uppgifter om enskilda enligt OSL 35:1. Studenten överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att polisen inte var skyldig att leta fram de begärda uppgifterna för åren 1990-1997 eftersom det saknades ett sökbart register för dessa år. Myndigheten skulle då vara tvungen att gå igenom samtliga ärenden manuellt, vilket var en sådan mer omfattande efterforskning som en myndighet inte är skyldig att göra. Vad gällde åren därefter så fastställde domstolen polisens beslut om sekretess.