Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: OSF 9 §
Veterinärintyg var offentliga i sin helhet
En person begärde ut fyra veterinärintyg från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Intygen fanns i ett ärende där länsstyrelsen hade anlitat veterinärer för att undersöka katter. Myndigheten lämnade ut intygen men maskerade först uppgifter som visade på vilka orter de berörda veterinärerna var verksamma. Länsstyrelsen menade att man med ledning av uppgifterna kunde räkna ut vilka veterinärerna var, vilket kunde leda till skada eftersom veterinärer som anlitas av länsstyrelsen ofta utsätts för hot.
Personen överklagade till kammarrätten som upphävde länsstyrelsens beslut och bestämde att intygen skulle lämnas ut i deras helhet. Det fanns inte stöd för att sekretessbelägga uppgifterna, varken med hänvisning till affärssekretess eller tillsynssekretess.
Diarienummer inte hemligt
En journalist hade rätt att få ut Livsmedelsverkets diarienummer på en handling som hade kommit in från Livsmedelsverket till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen hade ansett att uppgiften omfattades av tillsynssekretess, men kammarrätten delade inte den bedömningen. Kammarrätten delade däremot länsstyrelsens bedömning vad gällde övriga sekretessbelagda uppgifter.
Farliga matförpackningar hemliga
Kemikalieinspektionen hade gjort en kartläggning av förekomsten av farliga ämnen i livsmedelsförpackningar och sammanfattat dessa i en rapport. Analysresultaten visade på farliga ämnen men datan var inte slutligt värderad, enligt Kemikalieinspektionen.
En person begärde ut analysresultaten och fick dessa i maskerad form. Myndigheten hade utelämnat uppgifterna om företagsnamn, inköpsställen och tillverkare eftersom de berörda företagen kunde lida skada om uppgifterna blev kända.
Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade Kemikalieinspektionens bedömning att företagen kunde skadas vid ett offentliggörande. Eftersom uppgifterna förekom i myndighetens utredningsverksamhet var det inte aktuellt att göra en någon avvägning mot intresset av insyn. Det kan bara göras när det gäller uppgifter i myndighetens tillsynsverksamhet.
Brister i djurskydd var affärshemligheter
I tre domar konstaterade Kammarrätten i Jönköping att länsstyrelsens kontrollrapporter från djurskyddsinspektioner var hemliga i de delar som avslöjade brister i djurskyddet hos de kontrollerade lantbrukarna.
Uppgiftslämnare var offentliga för tillsynsobjekt
Två bolag som var föremål för en tillsyn av Folkhälsomyndigheten hade rätt att genom partsinsyn få information om identiteten på uppgiftslämnare i ärendet. Det slog kammarrätten fast i det här målet.
Skydd för vilseledande kattmatsproducent
En journalist ville få ut handlingar i tre ärenden där Jordbruksverket hittat brister i form av vilseledande påståenden/hälsopåståenden i märkningen av foder till hund och katt. Jordbruksverket vägrade lämna ut uppgifter om företagsnamn och varumärken med hänvisning till de berörda företagen kunde skadas av ett utlämnande. Allmänintresset av insyn var inte av sådan vikt att det fanns skäl att göra undantag från sekretessen, enligt myndigheten. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten.
KR Sthlm 55-15
En journalist på SVT begärde ut handlingar som rörde TV4:s ansökan om nytt sändningstillstånd. Myndigheten för radio och TV vägrade lämna ut vissa uppgifter om programtjänsten TV4:s innehåll som inte var allmänt kända. De aktuella uppgifterna avsåg TV4:s affärsförhållanden och bolaget kunde lida skada om de offentliggjordes, menade myndigheten. Kammarrätten fastställde beslutet efter det att journalisten överklagat.
KR Sthlm 7995-12 och KR Sthlm 4024-13
KR Sthlm 7995-12
Läkemedelsverket gjorde en för slarvig bedömning när myndigheten vägrade lämna ut en preliminär rapport om vaccinet Pandemrix och det misstänkta sambandet mellan vaccinet och uppkomsten av narkolepsi. Myndigheten hade fått den preliminära rapporten från ett finskt forskningsinstitut och menade att det var en underhandsremiss och att handlingen därför inte var allmän. Kammarrätten underkände den bedömningen och konstaterade att en handling som har kommit in från ett utländskt organ ska betraktas som inkommen. Läkemedelsverket menade också att handlingen omfattades av utrikessekretess och sekretess till skydd för enskilds forskningsresultat. Men kammarrätten tyckte inte att verket hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Efter Läkemedelsverkets beslut hade dessutom flera uppgifter i rapporten offentliggjorts genom en annan rapport. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Läkemedelsverket.
KR Sthlm 4024-13
Efter att ha fått bakläxa i kammarrätten lämnade Läkemedelsverket ut den preliminära rapporten men med stora delar maskerade. Även detta beslut överklagades men den här gången fastställde kammarrätten beslutet. Domstolen tyckte att det fanns skäl att sekretessbelägga uppgifterna eftersom forskarna skulle lida skada om deras resultat lämnades ut. Allmänintresset av att offentliggöra uppgifterna var inte så stort enligt kammarrätten eftersom stora delar av innehållet studie n och de slutsatser som kunde dras redan blivit kända på annat sätt.
KR Stockholm 1279-13
Post- och telestyrelsen nekade en journalist att få ut uppgifter om företaget Netetts täckningsgrad i det så kallade 450-nätet. Myndigheten hänvisade till affärssekretess och menade att företaget skulle kunna lida skada om uppgifterna lämnades ut. Kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande.
KR Sthlm 5905-12
Bara det faktum att ett visst läkemedelsföretag har lämnat in en ansökan om godkännande av ett visst läkemedel till Läkemedelsverket är inte hemligt. Det slog kammarrätten fast i denna dom. En person hade begärt ut en specifik inkommen ansökan och Läkemedelsverket vägrade bekräfta att en sådan ansökan hade kommit in. Myndigheten hänvisade till att en ansökan av den aktuella typen alltid innehåller känsliga uppgifter om forskningsresultat och att i stort sett alla uppgifter måste maskeras före ett utlämnande. Myndigheten menade att den då inte var skyldig att lämna ut sådana handlingar eftersom innehållet blir meningslöst för mottagaren (se RÅ 1989 ref. 111). Men kammarrätten konstaterade att handlingen inte kunde bli meningslös för sökanden mot bakgrund av hur han formulerat sin begäran. Det framgick av begäran att mannen i första hand var intresserade av att få veta om en ansökan hade kommit in.