Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist begärde ut klagomål som hade kommit in till en överförmyndarnämnd mot en viss namngiven ställföreträdare. Enligt journalisten var ställföreträdaren misstänkt för att ha förskingrat pengar från ett stort antal huvudmän som denne hade varit förvaltare åt. En fråga som journalisten ville undersöka var hur överförmyndarnämnden hade skött sitt tillsynsuppdrag i förhållande till den aktuella ställföreträdaren.
Överförmyndarnämnden avslog och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagande. Enligt domstolen stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan skada eller men för ställföreträdaren.
En förvaltare för en viss huvudman (en person som har en förvaltare eller god man) begärde hos överförmyndaren i Uddevalla kommun att få ta del av den tidigare förvaltarens redogörelse för utfört uppdrag avseende samma huvudman. Överförmyndaren avslog begäran.
Förvaltaren överklagade till kammarrätten som fastställde överförmyndarens beslut. Han gick då vidare till HFD.
HFD bedömde att förvaltaren hade rätt att ta del av uppgifter som omfattades av sekretess till skydd för huvudmannen. Det här mot bakgrund av att huvudmannen själv inte var kapabel att begära ut de aktuella uppgifterna och inte heller kunde efterge sekretessen.
Förvaltaren hade däremot inte rätt att ta del av uppgifter som omfattades av sekretess till skydd för den tidigare förvaltaren. Det hade däremot huvudmannen med stöd av en bestämmelse i föräldrabalken som ger huvudmän rätt att ta del av handlingar som rör ställföreträdarskapet. Men enligt HFD innebär denna bestämmelse inte någon rätt för huvudmannen att efterge sekretessen för någon annan än sig själv, till exempel för en tidigare förvaltare.
En informatör på ett assistansbolag begärde ut kontaktuppgifter till alla gode män i Stockholms stad för att kunna bjuda in dem till föreläsningar.
Överförmyndarnämnden i Stockholm avslog begäran. Det stod inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att de gode männen led men av det, ansåg nämnden.
Informatören överklagade och försäkrade att hans avsikt bara vara att ”…i god ton bjuda in de gode männen till relevanta föreläsningar anordnade av hans arbetsgivare”.
Kammarrätten tyckte att det lät som ett harmlöst ändamål och upphävde nämndens beslut. Domstolen skickade tillbaka ärendet till nämnden så att den kunde pröva om det fanns någon annan sekretessregel som hindrade ett utlämnande.
Lidingö stads gode män kan inte antas lida men av att deras e-postadresser lämnas ut till en person som vill skicka ut ett erbjudande om tjänster. Det konstaterade kammarrätten i den här domen och beslutade att e-postadresserna skulle lämnas ut till personen.
HFD ansåg att en kvinnas systerson tillhörde hennes närmaste släktingar och att han därför hade rätt till insyn i hennes ärende hos överförmyndarnämnden enligt OSL 32:5.
Guddottern till en dement person vill granska hur personens gode man förvaltat dennes förmögenhet. Enligt guddottern hade stora belopp försvunnit från personens konto under de år som hon vill granska. Kammarrätten konstaterade kvinna inte tillhörde den krets av nära släktingar som enligt 16:7 föräldrabalken hade rätt till insyn i personens ärende hos överförmyndaren. Det stod inte heller klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan men för den gode mannen eller den demente personen.
Överförmyndaren i Vingåkers respektive Katrineholms kommuner vägrade lämna ut namn och personnummer på gode män och förvaltare till en journalist som vill använda uppgifterna för att granska de berörda personerna. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning till sekretessen som gäller hos överförmyndare till skydd för enskildas personliga förhållanden.