Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde ut en lex Sarah-anmälan som Hedemora kommun hade skickat till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan rörde en numera avliden person. Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess.
Personen överklagade till kammarrätten som delvis gav henne rätt. Enligt domstolen fanns det inga uppgifter i handlingen som omfattades av personaladministrativ sekretess. Den innehöll inte heller uppgifter som kunde anses kränka den frid som tillkom den avlidna personen, däremot kunde anhöriga lida men av att vissa uppgifter offentliggjordes. Dessa skulle därför sekretessbeläggas. I övrigt skulle anmälan lämnas ut, enligt kammarrätten.
En person begärde ut när- och frånvarorapporter för tre anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset under en specifik månad. Sjukhuset lämnade ut rapporterna men maskerade de anställda personnummer samt orsaken till deras frånvaro. Personen överklagade.
Kammarätten biföll överklagandet delvis och bestämde att sjukhuset skulle lämna ut uppgifter om orsak till frånvaron. I en av rapporterna angavs sjukdom som orsak till några dagars frånvaro, men kammarrätten tyckte inte att den uppgiften var så känslig att den kunde sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde sekretessen för personnumren.
En person begärde ut handlingar som kammarrätten hade hämtat in från Kriminalvården för att sekretesspröva med anledning av ett överklagande. Det rörde sig om ett beslut och en HR-bedömning i ett ärende om uppsägning.
Kammarrätten sekretessbelade uppgifter i HR-bedömningen om den berörda personens hälsotillstånd, eftersom dessa omfattades av personalsekretess. Undantaget från sekretessen som gäller ärenden om anställning gällde inte i det här fallet, enligt kammarrätten, eftersom det rörde sig om en uppsägning och inte en anställning.
Kammarrätten sekretessbelade även den berörda personens personnummer.
Handlingar i ärenden om skiljande från anställning vid Polismyndigheten omfattades inte av den personaladministrativa sekretessen eftersom ”ärenden om anställning” är undantagna från sekretessen i den aktuella bestämmelsen. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen hänvisade till att ärendena rörde myndighetsutövning, vilket innebär att insynsintresset är stort.
Jämför med domen i kammarrättens mål nummer 1512-19 och 1513-19 där kammarrätten gjord rakt motsatt bedömning.
En person vände sig till Falkenbergs kommun och begärde ut ut ett krav på skadestånd som en anställd vid kommunen hade riktat mot sin arbetsgivare på grund av en felaktig uppsägning. Kommunen lämnade ut handlingen men maskerade den anställdas namn samt vissa uppgifter om dennes arbetsmiljö med hänvisning till den personalsociala sekretessen i OSL 39:1. Sökanden överklagade och yrkade hos kammarrätten att få ut skadeståndsanspråket i sin helhet. Kammarrätten upphävde kommunens beslut eftersom domstolen menade att uppgifterna i handlingen inte avsåg den typ av personalvårdande verksamhet som skyddas av bestämmelsen i OSL 39:1. Ärendet gick tillbaka till kommunen för ny prövning.
En kvinna hade rätt att få ut handlingar i ett rehabiliteringsärende hos Vilhelmina kommun som gällde en avliden tidigare anställd vid kommunen. Det beslutade kammarrätten i denna dom. Domstolen pekade på syftet med kvinnans begäran och det faktum att hon redan kände till de mest integritetskänsliga uppgifterna i ärendet. Kvinnan hade begärt handlingarna för att skaffa sig ett underlag för att bedöma om kommunen hade försummat sina plikter som arbetsgivare mot den numera avlidne mannen.
En person hade rätt att få ut kopior av krogtillsynsprotokoll och ordningsvaktsrapporter avseende tio nattklubbar i Malmö som hade upprättats under en viss tidsperiod. Det ansåg kammarrätten i denna dom. Handlingarna innehöll bland annat namn, tjänstenummer och personnummer på ordningsvakter och personal vid nattklubbarna.
En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.
En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.
Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.