Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person begärde att få ut en fil från Svea hovrätt med samtliga dagboksblad i mål inkomna under 2013. Domstolen vägrade och personen överklagade. Högsta domstolen, HD, avslog överklagandet med hänvisning till att uppgifterna skulle användas i strid mot personuppgiftslagen. Undantaget för personuppgiftsbehandling av rent privat natur var inte tillämpligt enligt HD, trots att personen uppgett att han bara tänkte lagra uppgifterna lokalt i sin egen dator för att kunna söka efter intressanta rättsfall. Domstolen tog hänsyn till att det var fråga om ett massuttag samt att filen innehöll personuppgifter om brottslighet och personnummer.
Samma person begränsade senare sin begäran till till att gälla enbart dagboksblad ”…med så många personuppgifter som omfattas av undantaget för privat behandling av personuppgifter i personuppgiftslagen”. HD avslog även denna gång. Domstolen konstaterade att mängden personuppgifter inte har någon självständig betydelse för om behandlingen omfattas av undantaget för verksamhet av rent privat natur. Men om begäran avser ett stort antal personuppgifter kan detta i sig tala mot ett undantag. HD tog hänsyn till att den aktuella begäran handlade om att i elektronisk form, få ut dagboksblad i största allmänhet, och då så många som möjligt. Det personen berättat om hur han tänkte använda dagboksbladen tydde inte på att det rörde sig om en verksamhet av rent privat natur, enligt domstolen.
Sekretessen i OSL 30:21 gäller enbart uppgifter i ett ärende om godkännande av väktare och uppgifter i länsstyrelsens väktarregister. Uppgifter i ett av länsstyrelsens tillsynsärenden mot ett vaktbolag omfattades därför inte av sekretessbestämmelsen. En journalist hade därför rätt att få ut uppgifter om personnummer och adress för två av bolagets styrelseledamöter.
Domstolsverket avslog en begäran från en journalist om att få ut födelsedatum för samtliga anställda och samtliga nämndemän vid landets domstolar. Journalisten fick däremot ut uppgifter om för- och efternamn, arbetsort och födelseår. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde Domstolsverkets beslut med hänvisning till att uppgifterna skyddas av ett omvänt skaderekvisit enligt 39 kap. 3 § andra stycket OSL och 10 § offentlighets- och sekretessförordningen.
Se även HFD 1428-16 där födelseår på sommarnotarier inte lämnades ut.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd hade inget lagstöd för att hemlighålla personnummer och kontaktuppgifter till en person som hade ansökt hos nämnden om att återfå sin legitimation. Det här slog kammarrätten fast i denna dom.
En journalist på Göteborgsposten begärde ett utdrag ur Göteborgs kommuns personaladministrativa register över drygt 2.000 förtroendevalda och tjänstemän. Av utdraget framgick bland annat de berörda personernas personnummer, hemtelefonnummer, hemadress och lön. Kommunen avslog men journalisten gick vidare till Kammarrätten som gav henne rätt. Domstolen menade att utdraget kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och därför var en potentiell allmän handling, trots att det krävdes både programmering och manuella åtgärder av kommunen. Utdraget kunde inte heller sekretessbeläggas med hänvisning till personuppgiftslagen eftersom journalisten hade begärt ut utdraget som ett led i journalistisk verksamhet. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för prövning av om uppgifterna var sekretessbelagda på någon annan grund.
Polismyndigheten i Stockholms län vägrade lämna ut en lista med namn och personnummer för samtliga civilanställda inom myndigheten till fackförbundet SEKO. Det här med hänvisning till försvarssekretess och sekretessen som ska skydda polisens brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten fastställde polisens beslut.
Överförmyndaren i Vingåkers respektive Katrineholms kommuner vägrade lämna ut namn och personnummer på gode män och förvaltare till en journalist som vill använda uppgifterna för att granska de berörda personerna. Kammarrätten fastställde beslutet med hänvisning till sekretessen som gäller hos överförmyndare till skydd för enskildas personliga förhållanden.
Domstolsverket gjorde rätt som avslog en begäran från en journalist på Sveriges television om att myndigheten skulle skicka samtliga nämndemäns personnummer till Statistiska centralbyrån och Brottsförebyggande rådet för en samkörning mot deras register. Journalisten vill inte själv ta del av personnumren utan ville endast ta del av de avidentifierade statistiska uppgifter som skulle komma fram vid samkörningen. Kammarrätten konstaterade att det inte går att utforma ett sekretessförbehåll som innebär att den som begär ut uppgifter inte själv får ta del av dem.