Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Mejl som hade skickats mellan anställda på Sahlgrenska universitetssjukhuset var visserligen inte inkomna eller expedierade handlingar, trots att vissa mejl hade skickats från en mejladress som tillhörde Göteborgs universitet. Det konstaterade kammarrätten i den här domen. Däremot var mejlen allmänna handlingar därför att de tillhörde ett avslutat ärende. Det gällde både de handlingar som tillförde ärendet sakuppgifter och de handlingar som var kopplade till ärendet på andra sätt och inte kunde klassificeras som utkast eller minnesanteckningar. En handling som bestod av ett utkast till ett rutindokument var dock inte en allmän handling, enligt domstolen.
Anteckningar som en protokollförare hade fört vid en muntlig förhandling i förvaltningsdomstol var inte en allmän handling. Det menade kammarrätten i denna dom. Anteckningarna var visserligen inte minnesanteckningar i TF:s mening eftersom de hade tillfört målet sakuppgifter. Men de kunde betraktas som utkast till det formella protokollet som senare upprättades. Eftersom anteckningarna/utkastet inte hade tagits om hand för arkivering var det inte en allmän handling trots att målet var avslutat, enligt kammarrätten.
En person begärde ut två handlingar som hade tagits fram vid Finspångs kommunstyrelsekontor som underlag för beslut av kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunen avslog begäran med hänvisning till att handlingarna var arbetsmaterial som inte skulle bli allmänna handlingar förrän ärendet var färdigberett. Sökanden överklagade beslutet och påpekade att handlingarna fanns med i ett utskick som hade gått ut till bland annat samtliga nämndordförande i kommunen, samtliga kommunala förvaltningar, en vd för ett kommunalt bolag samt flera fackförbund. Kommunen svarade att det som hade skickats ut var ett utkast och att syftet var att få in synpunkter inför beslutet i arbetsutskottet. Kammarätten delade kommunens bedömning att handlingarna var arbetsmaterial och avslog överklagandet. Sökanden gick vidare till dåvarande Regeringsrätten som undanröjde underinstansernas avgöranden. Regeringsrätten tyckte inte att handlingarna kunde betraktas som utkast. Domstolen tog hänsyn dels till att kommunstyrelsekontoret inte hade skickat med någon följebrev med begäran om synpunkter, dels till att sändlistan var bred och omfattade bland annat fackliga organisationer, flera politiska partier samt press, radio och tv. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för fortsatt handläggning.
Minnesanteckningar som hade förts vid en muntlig förhandling i kammarrätten var inte allmänna handlingar eftersom dessa inte hade tagits om hand för arkivering. Det konstaterade HFD i denna dom.
En anställd vid polisen nekades att få ta del av mejl som hade skickats internt inom myndigheten. Mejlen gällde ett projekt som syftade till att organisera chefsrekryteringen i polisens nya organisation. Kammarrätten bedömde att projektet inte kunde ses som ett ärende i förvaltningslagens mening och hänvisade till att begreppet ärende främst avser ”…sådana mellanhavanden med enskilda som mynnar ut i någon form av beslut från myndighetens sida.” Mejlen var alltså inte allmänna på den grunden att de hörde till ett avslutat ärende. Enligt domstolen kunde de inte heller ses som färdigställda och därmed allmänna enbart på den grunden att de hade skickats mellan tjänstemän på samma myndighet. Ett utkast till en annons ansågs inte heller vara en allmän handling.
Mejlen i en mejlväxling mellan kommunikationsbyrån JKL och det kommunala bolaget Förvaltnings AB Framtiden var allmänna handlingar. Det konstaterade kammarrätten i den här domen. JKL intog en självständig ställning i förhållande till det kommunala bolaget och handlingarna som utväxlades mellan JKL och bolaget blev följaktligen inkomna respektive expedierade. Mejlen var inte att betrakta som sådana utkast eller koncept som inte är allmänna handlingar enligt TF 2:12 2 st. Det var inte heller fråga om så kallad underhandsremittering.
KR Sthlm 7995-12
Läkemedelsverket gjorde en för slarvig bedömning när myndigheten vägrade lämna ut en preliminär rapport om vaccinet Pandemrix och det misstänkta sambandet mellan vaccinet och uppkomsten av narkolepsi. Myndigheten hade fått den preliminära rapporten från ett finskt forskningsinstitut och menade att det var en underhandsremiss och att handlingen därför inte var allmän. Kammarrätten underkände den bedömningen och konstaterade att en handling som har kommit in från ett utländskt organ ska betraktas som inkommen. Läkemedelsverket menade också att handlingen omfattades av utrikessekretess och sekretess till skydd för enskilds forskningsresultat. Men kammarrätten tyckte inte att verket hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Efter Läkemedelsverkets beslut hade dessutom flera uppgifter i rapporten offentliggjorts genom en annan rapport. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Läkemedelsverket.
KR Sthlm 4024-13
Efter att ha fått bakläxa i kammarrätten lämnade Läkemedelsverket ut den preliminära rapporten men med stora delar maskerade. Även detta beslut överklagades men den här gången fastställde kammarrätten beslutet. Domstolen tyckte att det fanns skäl att sekretessbelägga uppgifterna eftersom forskarna skulle lida skada om deras resultat lämnades ut. Allmänintresset av att offentliggöra uppgifterna var inte så stort enligt kammarrätten eftersom stora delar av innehållet studie n och de slutsatser som kunde dras redan blivit kända på annat sätt.
Landstinget Sörmland hade gjort ett utkast till en handling med namnet ”Kapacitetsanpassning inom hälso- och sjukvården hösten 2011” som landstinget sedan skickade för samråd till berörda verksamhetschefer och fackliga organisationer. Kammarrätten bedömde att utkastet inte hade blivit en allmän handling i och med detta.
Riksrevisionsverkets utkast till en rapport blev en allmän handling när rapporten togs om hand för arkivering.
Statistiska rådatatabeller från Statistiska centralbyrån, SCB, blev allmänna handlingar när de skickades till Arbetsmarknadsstyrelsen och chefen för arbetsmarknadsdepartementet. Syftet var inte att mottagarna skulle komma med synpunkter på statistiken och det handlade därför inte om som så kallad delning eller underhandsremittering, enligt Regeringsrätten. Arbetsmarknadsstyrelsen fick uppgifterna som underlag för ett pressmeddelande som myndigheten skulle skriva tillsammans med SCB. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet fick statistiken för kännedom.