Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Två personer, som känt sig utpekade som Stasiagenter i forskaren Birgitta Almgrens bok ”Inte bara spioner”, begärde att få ta del av materialet om dem själva som Säpo lämnat ut till Birgitta Almgren. Säpo avslog begäran och Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet. Domstolen konstaterade att Birgitta Almgren genom en dom i dåvarande Regeringsrätten (mål nr 1516-10) fått ta del av uppgifterna för forskningsändamål, ett ställningstagande som fick ses som ett undantag från den sekretess som normalt gäller för underrättelseuppgifter. Det innebar inte att underrättelsesekretessen upphört att gälla i förhållande till de omskrivna personerna själva, menade domstolen.
En forskare nekades av kammarrätten att få läsa material hos Försvarets radioanstalt, FRA, om den sovjetiska nedskjutningen av ett amerikanskt signalspaningsplan utanför Lettland 1950. Domstolen godtar FRA:s motivering att det kan avslöja anstaltens metoder och förmåga, trots de många decennier som passerat sedan händelsen.
Riksarkivet nekade en person att få ut vissa uppgifter ur akterna för två personer som var aktiva inom fredsrörelsen på 1950-talet som underrättelsetjänsten intresserat sig för. Kammarrätten delade myndighetens bedömning att uppgifter om bland annat uppgiftslämnare, arbetsmetoder och beteckningar omfattades av försvars- och underrättelsesekretess.
En person nekades av Riksarkivet att få ut gamla SÄPO-handlingar om relationen mellan Sverige och Östtyskland. Kammarrätten fastställde beslutet med hänsyn till underrättelsesekretessen i OSL 18:2.
En journalist som begärde ut gamla SÄPO-handlingar från Riksarkivet för att undersöka det historiska samröret mellan Kristdemokraterna och det nazistiska partiet Nordiska rikspartiet fick ut handlingar om Kristdemokraterna men nekades handlingar om Nordiska rikspartiet. Kammarrätten, som fastställde Riksarkivets beslut, menade att ett utlämnande kunde skada SÄPO:s framtida möjligheter att kartlägga personer som kan begå brott mot rikets säkerhet. Dessutom tyckte domstolen att det fanns skäl för sekretess av hänsyn till enskilda som förekom i handlingarna.
En SVT-journalist nekades av polisen att få ut rapporter om misstänkt penningtvätt från Swedbank Stora torget i Karlstad. Kammarrätten fastställde polisens beslut eftersom ett offentliggörande av uppgifterna kunde skada polisens underrättelseverksamhet.