Domstol kritiseras av JO för fråga om utgivningsbevis inför e-postutlämnande

En person tillfrågades om hen hade utgivningsbevis när hen begärde ut ett häktningsprotokoll med e-post från Jönköpings tingsrätt. Justitieombudsmannen (JO) kritiserar domstolen för att frågan som den ställdes stred mot efterforskningsförbudet, även om det behöver prövas om en handling med känsliga uppgifter bör lämnas ut med e-post.

JO understryker att en myndighet som vill pröva lämpligheten av e-postutlämning också måste informera om att handlingen kan läsas på plats eller skickas med papperspost utan att några frågor behöver besvaras.

Strax efter händelsen i april i fjol ändrade Jönköpings tingsrätt sina e-postrutiner så att i princip alla kunde få handlingar på det sättet.

Utgivningsbevis satte GDPR-sekretess ur spel

En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.

Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.

Utgivningsbevis trumfade PUL

Ett företag begärde hos Chalmers tekniska högskola att få ut uppgifter om samtliga studenter som genomgått en ingenjörs- eller civilingenjörsutbildning från 1980 och framåt. Chalmers avslog med hänvisning till uppgifterna antagligen skulle användas i strid med personuppgiftslagen om de lämnades ut. Företaget överklagade till kammarrätten och påpekade att det hade ett utgivningsbevis för den databas där uppgifterna skulle publiceras. Kammarrätten gav företaget rätt eftersom en behandling av personuppgifterna inom ramen för utgivingsbeviset inte kunde anses stå i strid med personuppgiftslagen.

KR_Goteborg_288_17