Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.
En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.
En kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.
Gå till Acta Publicas hemsidaEn kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.
Gå till Nyhetsbyrån Sirens hemsidaEn kvinna hade skickat in en anmälan till Malmöhus läns landstings förtroendenämnd om vården av hennes mamma som hade dött i en hjärntumör. En journalist begärde ut anmälan och landstingets registrator lämnade ut den med undantag för uppgifter om patientens namn, personnummer (utom födelseåret) samt avsändarens namn och adress.
När dottern läste tidningsartikeln kände hon igen sin mors fall och förstod att artikeln byggde på hennes anmälan till landstinget. Hon JO-anmälde då landstinget för att anmälan inte hade avidentifierats före utlämnandet. I ett yttrande till JO skrev landstinget att en avidentifiering inte behöver göras så fullständig att inte ens anmälaren själv känner igen fallet. För anmälaren avslöjas ju inga uppgifter som inte redan är kända, menade landstinget. Men i det här fallet kunde det ifrågasättas om inte avidentifieringen borde ha omfattat ytterligare några uppgifter som för en redan delvis initierad person kunde bidra till identifiering, ansåg landstinget. JO delade den bedömningen och hänvisade till den starka sekretess som gäller inom sjukvården och som innebär att avidentifiering måste göras med stor försiktighet. Däremot var det inte fråga om brott mot tystnadsplikten, enligt JO.