Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
När du ska begära ut information från en myndighet med stöd av handlingsoffentligheten ställs du inför ett antal val. För det första måste du bestämma dig för om du vill begära ut uppgifter ur en allmän handling eller om du vill ha ut själva handlingen. Vad är då skillnaden? Om du till exempel ber tingsrätten läsa upp vilket brott den åtalade dömdes för så begär du en uppgift ur en allmän handling. Om du däremot ber att få läsa hela domen så begär du ut själva handlingen.
Att begära ut uppgifter ur en allmän handling kan vara bra om du bara vill kolla några enkla faktauppgifter. Då behöver du inte läsa igenom en massa text för att hitta det som är relevant för dig. Å andra sidan missar du sammanhanget där uppgifterna förekommer. En kopia av en allmän handling kan också väga tyngre som bevis om någon skulle ifrågasätta uppgifterna som du har fått från myndigheten. En annan viktig nackdel är att myndigheten kan avslå din begäran om att få ut uppgifter ur en allmän handling med hänvisning till att ett utlämnande skulle ”…hindra arbetets behöriga gång” (OSL 6:4). Det betyder i klartext att myndigheten kan säga nej om den tycker att det skulle ta för mycket tid eller på något annat sätt orsaka för stort besvär att tillmötesgå din begäran. Några sådana begränsningar finns inte i en myndighets skyldighet att lämna ut allmänna handlingar.
Om du bestämmer dig för att begära ut själva handlingen så ställs du inför ett nytt val. Du kan nämligen välja mellan att ta del av handlingen på plats hos myndigheten eller begära en kopia av handlingen som du antingen hämtar hos myndigheten eller får skickad till dig.
Sammanfattningsvis kan du alltså begära ut uppgifter med stöd av handlingsoffentligheten på följande tre sätt:
Oavsett vilket alternativ du väljer så finns det en risk att myndigheten har synpunkter på hur du har utformat din begäran och därför nekar dig begärda uppgifter eller handlingar. Frågan är då om myndigheten har fog för sina invändningar eller inte. Här kan du läsa om hur du ger myndigheten svar på tal i dessa fall.
När du ska begära ut information från en myndighet med stöd av handlingsoffentligheten ställs du inför ett antal val. För det första måste du bestämma dig för om du vill begära ut uppgifter ur en allmän handling eller om du vill ha ut själva handlingen. Vad är då skillnaden? Om du till exempel ber tingsrätten läsa upp vilket brott den åtalade dömdes för så begär du en uppgift ur en allmän handling. Om du däremot ber att få läsa hela domen så begär du ut själva handlingen.
Att begära ut uppgifter ur en allmän handling kan vara bra om du bara vill kolla några enkla faktauppgifter. Då behöver du inte läsa igenom en massa text för att hitta det som är relevant för dig. Å andra sidan missar du sammanhanget där uppgifterna förekommer. En kopia av en allmän handling kan också väga tyngre som bevis om någon skulle ifrågasätta uppgifterna som du har fått från myndigheten. En annan viktig nackdel är att myndigheten kan avslå din begäran om att få ut uppgifter ur en allmän handling med hänvisning till att ett utlämnande skulle ”…hindra arbetets behöriga gång” (OSL 6:4). Det betyder i klartext att myndigheten kan säga nej om den tycker att det skulle ta för mycket tid eller på något annat sätt orsaka för stort besvär att tillmötesgå din begäran. Några sådana begränsningar finns inte i en myndighets skyldighet att lämna ut allmänna handlingar.
Om du bestämmer dig för att begära ut själva handlingen så ställs du inför ett nytt val. Du kan nämligen välja mellan att ta del av handlingen på plats hos myndigheten eller begära en kopia av handlingen som du antingen hämtar hos myndigheten eller får skickad till dig.
Sammanfattningsvis kan du alltså begära ut uppgifter med stöd av handlingsoffentligheten på följande tre sätt:
Oavsett vilket alternativ du väljer så finns det en risk att myndigheten har synpunkter på hur du har utformat din begäran och därför nekar dig begärda uppgifter eller handlingar. Frågan är då om myndigheten har fog för sina invändningar eller inte. Här kan du läsa om hur du ger myndigheten svar på tal i dessa fall.
När du ska begära ut information från en myndighet med stöd av handlingsoffentligheten ställs du inför ett antal val. För det första måste du bestämma dig för om du vill begära ut uppgifter ur en allmän handling eller om du vill ha ut själva handlingen. Vad är då skillnaden? Om du till exempel ber tingsrätten läsa upp vilket brott den åtalade dömdes för så begär du en uppgift ur en allmän handling. Om du däremot ber att få läsa hela domen så begär du ut själva handlingen.
Att begära ut uppgifter ur en allmän handling kan vara bra om du bara vill kolla några enkla faktauppgifter. Då behöver du inte läsa igenom en massa text för att hitta det som är relevant för dig. Å andra sidan missar du sammanhanget där uppgifterna förekommer. En kopia av en allmän handling kan också väga tyngre som bevis om någon skulle ifrågasätta uppgifterna som du har fått från myndigheten. En annan viktig nackdel är att myndigheten kan avslå din begäran om att få ut uppgifter ur en allmän handling med hänvisning till att ett utlämnande skulle ”…hindra arbetets behöriga gång” (OSL 6:4). Det betyder i klartext att myndigheten kan säga nej om den tycker att det skulle ta för mycket tid eller på något annat sätt orsaka för stort besvär att tillmötesgå din begäran. Några sådana begränsningar finns inte i en myndighets skyldighet att lämna ut allmänna handlingar.
Om du bestämmer dig för att begära ut själva handlingen så ställs du inför ett nytt val. Du kan nämligen välja mellan att ta del av handlingen på plats hos myndigheten eller begära en kopia av handlingen som du antingen hämtar hos myndigheten eller får skickad till dig.
Sammanfattningsvis kan du alltså begära ut uppgifter med stöd av handlingsoffentligheten på följande tre sätt:
Oavsett vilket alternativ du väljer så finns det en risk att myndigheten har synpunkter på hur du har utformat din begäran och därför nekar dig begärda uppgifter eller handlingar. Frågan är då om myndigheten har fog för sina invändningar eller inte. Här kan du läsa om hur du ger myndigheten svar på tal i dessa fall.
Gå till Acta Publicas hemsidaNär du ska begära ut information från en myndighet med stöd av handlingsoffentligheten ställs du inför ett antal val. För det första måste du bestämma dig för om du vill begära ut uppgifter ur en allmän handling eller om du vill ha ut själva handlingen. Vad är då skillnaden? Om du till exempel ber tingsrätten läsa upp vilket brott den åtalade dömdes för så begär du en uppgift ur en allmän handling. Om du däremot ber att få läsa hela domen så begär du ut själva handlingen.
Att begära ut uppgifter ur en allmän handling kan vara bra om du bara vill kolla några enkla faktauppgifter. Då behöver du inte läsa igenom en massa text för att hitta det som är relevant för dig. Å andra sidan missar du sammanhanget där uppgifterna förekommer. En kopia av en allmän handling kan också väga tyngre som bevis om någon skulle ifrågasätta uppgifterna som du har fått från myndigheten. En annan viktig nackdel är att myndigheten kan avslå din begäran om att få ut uppgifter ur en allmän handling med hänvisning till att ett utlämnande skulle ”…hindra arbetets behöriga gång” (OSL 6:4). Det betyder i klartext att myndigheten kan säga nej om den tycker att det skulle ta för mycket tid eller på något annat sätt orsaka för stort besvär att tillmötesgå din begäran. Några sådana begränsningar finns inte i en myndighets skyldighet att lämna ut allmänna handlingar.
Om du bestämmer dig för att begära ut själva handlingen så ställs du inför ett nytt val. Du kan nämligen välja mellan att ta del av handlingen på plats hos myndigheten eller begära en kopia av handlingen som du antingen hämtar hos myndigheten eller får skickad till dig.
Sammanfattningsvis kan du alltså begära ut uppgifter med stöd av handlingsoffentligheten på följande tre sätt:
Oavsett vilket alternativ du väljer så finns det en risk att myndigheten har synpunkter på hur du har utformat din begäran och därför nekar dig begärda uppgifter eller handlingar. Frågan är då om myndigheten har fog för sina invändningar eller inte. Här kan du läsa om hur du ger myndigheten svar på tal i dessa fall.
Gå till Nyhetsbyrån Sirens hemsidaNär du ska begära ut information från en myndighet med stöd av handlingsoffentligheten ställs du inför ett antal val. För det första måste du bestämma dig för om du vill begära ut uppgifter ur en allmän handling eller om du vill ha ut själva handlingen. Vad är då skillnaden? Om du till exempel ber tingsrätten läsa upp vilket brott den åtalade dömdes för så begär du en uppgift ur en allmän handling. Om du däremot ber att få läsa hela domen så begär du ut själva handlingen.
Att begära ut uppgifter ur en allmän handling kan vara bra om du bara vill kolla några enkla faktauppgifter. Då behöver du inte läsa igenom en massa text för att hitta det som är relevant för dig. Å andra sidan missar du sammanhanget där uppgifterna förekommer. En kopia av en allmän handling kan också väga tyngre som bevis om någon skulle ifrågasätta uppgifterna som du har fått från myndigheten. En annan viktig nackdel är att myndigheten kan avslå din begäran om att få ut uppgifter ur en allmän handling med hänvisning till att ett utlämnande skulle ”…hindra arbetets behöriga gång” (OSL 6:4). Det betyder i klartext att myndigheten kan säga nej om den tycker att det skulle ta för mycket tid eller på något annat sätt orsaka för stort besvär att tillmötesgå din begäran. Några sådana begränsningar finns inte i en myndighets skyldighet att lämna ut allmänna handlingar.
Om du bestämmer dig för att begära ut själva handlingen så ställs du inför ett nytt val. Du kan nämligen välja mellan att ta del av handlingen på plats hos myndigheten eller begära en kopia av handlingen som du antingen hämtar hos myndigheten eller får skickad till dig.
Sammanfattningsvis kan du alltså begära ut uppgifter med stöd av handlingsoffentligheten på följande tre sätt:
Oavsett vilket alternativ du väljer så finns det en risk att myndigheten har synpunkter på hur du har utformat din begäran och därför nekar dig begärda uppgifter eller handlingar. Frågan är då om myndigheten har fog för sina invändningar eller inte. Här kan du läsa om hur du ger myndigheten svar på tal i dessa fall.