Offentlighetslimbo och kunglig praxis (1773)

Den 19 augusti 1772 marscherade kungatrogna arméer mot Stockholm. Riksrådet, den regering av adelsmän som styrde i kungens namn, arresterades och avsattes. Två dagar senare antog riksens ständer 1772 års regeringsform. Genom denna gjorde kungen, Gustav III, upp med det gamla partiväldet (avseende partierna ”hattar” och ”mössor”). Kungamakten stärktes på riksrådets bekostnad och den de facto-republik som kan sägas ha rådit under det som kallas frihetstiden (1719-71) avskaffades. För offentlighetsprincipens del var det väsentliga att alla stadgar som hade tillkommit efter 1680 och som sågs som grundlagar skulle anses ”afskaffade och förkastade” (39 §). 1766 års tryckfrihetsförordning, där offentlighetsprincipen reglerades, skulle äga den ”fullkomliga trygghet som en oryggelig Grundlag medförer” enligt sin 14 §.

Några nya regler om censur och hemlighetsmakeri infördes i vart fall inte 1772. Kungen verkade inte vilja ge myndigheterna eller allmänheten några klara besked om tryckfriheten och offentlighetsprincipen. Olika höga ämbetsmän hade olika åsikt i frågan huruvida 1766 års tryckfrihetsförordning fortfarande kunde tillämpas eller inte. I praktiken verkar dock statskuppen inte ha medfört någon övergripande förändring vad gäller offentlighetsprincipen, även om olika praxis förekom på olika platser i landet. Kunglig Majestät fortsatte efter införandet av den nya regeringsformen att tillåta att rådsprotokoll i rättegångsmål lämnades ut för tryckning, framförde kungen enligt ett rådsprotokoll i januari 1773. Vid denna tid var Justitierevisionen, som var en del av riksrådet, högsta dömande instans och överprövade hovrätternas avgöranden. Här hade kungen själv två röster och utslagsröst vid lika röstetal.

Efter att en löjtnant hade begärt ut ett kungligt brev till Svea hovrätt i en tvist, beslutade Gustav III den 26 juli 1773 ett särskilt stadgande för Justitierevisionen, som togs in i rådsprotokollet. Stadgandet har inte något särskilt namn, men kallades när det trycktes i sin helhet första gången år 2020 för ”Kongl. Maj:ts Nådiga Extraditions-Stadgande af den 26 Julii 1773”. Kungen angav att alla rådsprotokoll, domar och expeditioner i revisionärenden som angick tvister mellan enskilda personer ”genast” fick ”til Trycket utgifwas”, så snart någon hade ansökt om utlämnande (”extraderande”). Stadgandet skulle hädanefter ”i underdånighet i akttagas” vid Justitierevisionen. Det fanns alltså en av kungen beslutad rätt för allmänheten att få ut handlingar i tvistemål i högsta instans även efter 1772 års statskupp.

Offentlighetsprincipens begynnelse (1766)

En ”förnyad” offentlighet (1774)

Underförstådd och kvarbliven offentlighet (1792)

Offentlighetsprincipen i ny grundlag (1809)

En grundlig offentlighetsreglering i grundlag (1810)

Offentlighetsprincipens skarpare konturer (1812)

En modern men mindre skyddad offentlighet (1950)