Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

Meny

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Lagar

Rapporter

Offentlighetsprincipens historia

Elektronisk form

Myndigheter har ingen skyldighet att lämna ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form, exempelvis via e-post (se JO 733-12) eller i en fil som lagras på en dvd-skiva eller ett usb-minne. När det gäller upptagningar för automatiserad behandling (TF:s benämning på elektroniska handlingar) så räcker det nämligen att myndigheten skriver ut de aktuella handlingarna och lämnar ut dem som pappersutskrifter (se TF 2:16 1 st om det så kallade utskriftsundantaget). Det finns å andra sidan inte heller något generellt förbud mot att myndigheter lämnar ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form. Utskriftsundantaget infördes för att man vill förhindra att personer fick ut stora datamängder i elektronisk form med risk för intrång i enskildas integritet. Samtidigt påpekade lagstiftaren att det kan finnas fall då det står klart för myndigheten att det inte föreligger någon risk för ett otillbörligt integritetsintrång om en kopia av ett ”datamedium” lämnas ut (prop. 1973:33 s. 86). Det kan i stället vara både effektivt och ändamålsenligt för både myndigheten och den enskilde om en handling lämnas ut i elektronisk form. Men det finns andra bestämmelser i till exempel registerförfattningarna som kan förhindra ett elektroniskt utlämnande. Även dataskyddsförordningen GDPR kan hindra myndigheter från att lämna ut vissa uppgifter elektroniskt, i synnerhet så får inte personuppgifter och andra känsliga uppgifter skickas via mejlsystem som inte är krypterade. Många myndigheter saknar fortfarande krypterade mejlsystem och kan följaktligen inte lämna ut digitala personuppgifter den vägen.

Syftet med utskriftsundantaget är alltså att förhindra att utlämnade uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som kan medföra otillbörliga integritetsintrång. Bedömer en myndighet att det inte finns några integritetsrisker med ett elektroniskt utlämnande, och det inte finns några andra hinder i lagar och regler, så står det myndigheten fritt att lämna ut en handling i elektronisk form. Det görs också i stor omfattning. Domstolarna, som har många domar och beslut lagrade i sitt digitala målhanteringssystem, mejlar ofta dessa handlingar på begäran.

Våra verksamheter

Myndigheter har ingen skyldighet att lämna ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form, exempelvis via e-post (se JO 733-12) eller i en fil som lagras på en dvd-skiva eller ett usb-minne. När det gäller upptagningar för automatiserad behandling (TF:s benämning på elektroniska handlingar) så räcker det nämligen att myndigheten skriver ut de aktuella handlingarna och lämnar ut dem som pappersutskrifter (se TF 2:16 1 st om det så kallade utskriftsundantaget). Det finns å andra sidan inte heller något generellt förbud mot att myndigheter lämnar ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form. Utskriftsundantaget infördes för att man vill förhindra att personer fick ut stora datamängder i elektronisk form med risk för intrång i enskildas integritet. Samtidigt påpekade lagstiftaren att det kan finnas fall då det står klart för myndigheten att det inte föreligger någon risk för ett otillbörligt integritetsintrång om en kopia av ett ”datamedium” lämnas ut (prop. 1973:33 s. 86). Det kan i stället vara både effektivt och ändamålsenligt för både myndigheten och den enskilde om en handling lämnas ut i elektronisk form. Men det finns andra bestämmelser i till exempel registerförfattningarna som kan förhindra ett elektroniskt utlämnande. Även dataskyddsförordningen GDPR kan hindra myndigheter från att lämna ut vissa uppgifter elektroniskt, i synnerhet så får inte personuppgifter och andra känsliga uppgifter skickas via mejlsystem som inte är krypterade. Många myndigheter saknar fortfarande krypterade mejlsystem och kan följaktligen inte lämna ut digitala personuppgifter den vägen.

Syftet med utskriftsundantaget är alltså att förhindra att utlämnade uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som kan medföra otillbörliga integritetsintrång. Bedömer en myndighet att det inte finns några integritetsrisker med ett elektroniskt utlämnande, och det inte finns några andra hinder i lagar och regler, så står det myndigheten fritt att lämna ut en handling i elektronisk form. Det görs också i stor omfattning. Domstolarna, som har många domar och beslut lagrade i sitt digitala målhanteringssystem, mejlar ofta dessa handlingar på begäran.

background 1
background 1

Elektronisk form

Myndigheter har ingen skyldighet att lämna ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form, exempelvis via e-post (se JO 733-12) eller i en fil som lagras på en dvd-skiva eller ett usb-minne. När det gäller upptagningar för automatiserad behandling (TF:s benämning på elektroniska handlingar) så räcker det nämligen att myndigheten skriver ut de aktuella handlingarna och lämnar ut dem som pappersutskrifter (se TF 2:16 1 st om det så kallade utskriftsundantaget). Det finns å andra sidan inte heller något generellt förbud mot att myndigheter lämnar ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form. Utskriftsundantaget infördes för att man vill förhindra att personer fick ut stora datamängder i elektronisk form med risk för intrång i enskildas integritet. Samtidigt påpekade lagstiftaren att det kan finnas fall då det står klart för myndigheten att det inte föreligger någon risk för ett otillbörligt integritetsintrång om en kopia av ett ”datamedium” lämnas ut (prop. 1973:33 s. 86). Det kan i stället vara både effektivt och ändamålsenligt för både myndigheten och den enskilde om en handling lämnas ut i elektronisk form. Men det finns andra bestämmelser i till exempel registerförfattningarna som kan förhindra ett elektroniskt utlämnande. Även dataskyddsförordningen GDPR kan hindra myndigheter från att lämna ut vissa uppgifter elektroniskt, i synnerhet så får inte personuppgifter och andra känsliga uppgifter skickas via mejlsystem som inte är krypterade. Många myndigheter saknar fortfarande krypterade mejlsystem och kan följaktligen inte lämna ut digitala personuppgifter den vägen.

Syftet med utskriftsundantaget är alltså att förhindra att utlämnade uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som kan medföra otillbörliga integritetsintrång. Bedömer en myndighet att det inte finns några integritetsrisker med ett elektroniskt utlämnande, och det inte finns några andra hinder i lagar och regler, så står det myndigheten fritt att lämna ut en handling i elektronisk form. Det görs också i stor omfattning. Domstolarna, som har många domar och beslut lagrade i sitt digitala målhanteringssystem, mejlar ofta dessa handlingar på begäran.

Gå till Acta Publicas hemsida

Elektronisk form

Myndigheter har ingen skyldighet att lämna ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form, exempelvis via e-post (se JO 733-12) eller i en fil som lagras på en dvd-skiva eller ett usb-minne. När det gäller upptagningar för automatiserad behandling (TF:s benämning på elektroniska handlingar) så räcker det nämligen att myndigheten skriver ut de aktuella handlingarna och lämnar ut dem som pappersutskrifter (se TF 2:16 1 st om det så kallade utskriftsundantaget). Det finns å andra sidan inte heller något generellt förbud mot att myndigheter lämnar ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form. Utskriftsundantaget infördes för att man vill förhindra att personer fick ut stora datamängder i elektronisk form med risk för intrång i enskildas integritet. Samtidigt påpekade lagstiftaren att det kan finnas fall då det står klart för myndigheten att det inte föreligger någon risk för ett otillbörligt integritetsintrång om en kopia av ett ”datamedium” lämnas ut (prop. 1973:33 s. 86). Det kan i stället vara både effektivt och ändamålsenligt för både myndigheten och den enskilde om en handling lämnas ut i elektronisk form. Men det finns andra bestämmelser i till exempel registerförfattningarna som kan förhindra ett elektroniskt utlämnande. Även dataskyddsförordningen GDPR kan hindra myndigheter från att lämna ut vissa uppgifter elektroniskt, i synnerhet så får inte personuppgifter och andra känsliga uppgifter skickas via mejlsystem som inte är krypterade. Många myndigheter saknar fortfarande krypterade mejlsystem och kan följaktligen inte lämna ut digitala personuppgifter den vägen.

Syftet med utskriftsundantaget är alltså att förhindra att utlämnade uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som kan medföra otillbörliga integritetsintrång. Bedömer en myndighet att det inte finns några integritetsrisker med ett elektroniskt utlämnande, och det inte finns några andra hinder i lagar och regler, så står det myndigheten fritt att lämna ut en handling i elektronisk form. Det görs också i stor omfattning. Domstolarna, som har många domar och beslut lagrade i sitt digitala målhanteringssystem, mejlar ofta dessa handlingar på begäran.

Gå till Nyhetsbyrån Sirens hemsida
background 1

Elektronisk form

Myndigheter har ingen skyldighet att lämna ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form, exempelvis via e-post (se JO 733-12) eller i en fil som lagras på en dvd-skiva eller ett usb-minne. När det gäller upptagningar för automatiserad behandling (TF:s benämning på elektroniska handlingar) så räcker det nämligen att myndigheten skriver ut de aktuella handlingarna och lämnar ut dem som pappersutskrifter (se TF 2:16 1 st om det så kallade utskriftsundantaget). Det finns å andra sidan inte heller något generellt förbud mot att myndigheter lämnar ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form. Utskriftsundantaget infördes för att man vill förhindra att personer fick ut stora datamängder i elektronisk form med risk för intrång i enskildas integritet. Samtidigt påpekade lagstiftaren att det kan finnas fall då det står klart för myndigheten att det inte föreligger någon risk för ett otillbörligt integritetsintrång om en kopia av ett ”datamedium” lämnas ut (prop. 1973:33 s. 86). Det kan i stället vara både effektivt och ändamålsenligt för både myndigheten och den enskilde om en handling lämnas ut i elektronisk form. Men det finns andra bestämmelser i till exempel registerförfattningarna som kan förhindra ett elektroniskt utlämnande. Även dataskyddsförordningen GDPR kan hindra myndigheter från att lämna ut vissa uppgifter elektroniskt, i synnerhet så får inte personuppgifter och andra känsliga uppgifter skickas via mejlsystem som inte är krypterade. Många myndigheter saknar fortfarande krypterade mejlsystem och kan följaktligen inte lämna ut digitala personuppgifter den vägen.

Syftet med utskriftsundantaget är alltså att förhindra att utlämnade uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som kan medföra otillbörliga integritetsintrång. Bedömer en myndighet att det inte finns några integritetsrisker med ett elektroniskt utlämnande, och det inte finns några andra hinder i lagar och regler, så står det myndigheten fritt att lämna ut en handling i elektronisk form. Det görs också i stor omfattning. Domstolarna, som har många domar och beslut lagrade i sitt digitala målhanteringssystem, mejlar ofta dessa handlingar på begäran.