En modern men mindre skyddad offentlighet (1950)

Även före tryckfriheten har man här i landet skilt mellan enskilda handlingar och allmänna handlingar. 1734 års missgärningsbalk stadgade olika straff för den som förfalskade enskildas brev och den som förfalskade ”handlingar, som til almän nytto och rättelse äro”. Myndighetshandlingar har kallats ”allmänna handlingar” eller ”publika handlingar” – samma uttryck som latinets ”acta publica”, ett uttryck som också har använts. När grundlagarna trycktes samlat 1755 gjordes det under namnet ”Acta Publica Hörande Til Sweriges Rikes Fundamental-Lag”. Uttrycket ”allmänna handlingar” har under tiden 1812 års tryckfrihetsförordning tillämpades ibland använts om sådana handlingar som omfattades av förordningen. I en debatt i adelsståndet i oktober 1823 nämndes att tryckfrihetsförordningen tillerkände ”hvarje Svensk man rättighet att uttaga och trycka allmänna Handlingar, som icke äro af hemlig natur”. Uttrycket användes i en underrättsdom 1878, som fastslogs av Göta hovrätt och Högsta domstolen. Även uttrycket ”offentliga handlingar” användes under 1800-talet. Någon strikt språklig skillnad mellan uttrycken ”allmänna” och ”offentliga” handlingar verkar inte ha förekommit. I ett förslag till ändringar i 1812 års tryckfrihetsförordning från 1892 talades exempelvis om sekretessundantag från rätten ”att taga del af offentliga handlingar”. 1812 års tryckfrihetsförordning handlade om handlingar som rörde ”allmänna ärenden”.

1812 års tryckfrihetsförordning blev föråldrad och i utredningar 1912, 1927 och 1935 föreslogs nya bestämmelser. Sådana blev ett faktum 1937.

Genom 1937 års ändringar i 1812 års tryckfrihetsförordning togs den formella kopplingen till ”allmänna ärenden” bort – formuleringen ansågs då ha blivit ”överflödig eller vilseledande”. Offentlighetsprincipen i grundlagen skulle inte längre gälla andra organ än myndigheter. Myndighetshandlingar som hade uppnått ett visst handläggningsstadium skulle ses som allmänna och de som inte omfattades av sekretess var offentliga. Denna terminologi gäller fortfarande. De allmänna handlingarna blev alltså alla till myndighet inkomna eller därifrån utfärdade handlingar, diarier och dylika förteckningar, justerade protokoll och upprättade handlingar i slutbehandlade ärenden. Detta är samma grundprinciper som än idag gäller. En annan nyhet var rätten att överklaga beslut om vägrat tillhandahållande av handlingar. Mest väsentligt var dock att sekretessreglerna flyttades ur grundlagen. Istället kom det i 2 §, andra momentet, att talas om en särskild lag där det ”noga” skulle anges när allmänna handlingar skulle hemlighållas.

År 1950 avskaffades 1812 års tryckfrihetsförordning och reglerna om allmänna handlingars offentlighet hamnade där de fortfarande ligger, i andra kapitlet i tryckfrihetsförordningen (1949:105). Även enligt denna ordning ligger sekretessreglerna utanför grundlagen och kan tillkomma snabbt genom vanlig lag. Det har ifrågasatts om offentlighetsprincipen överhuvudtaget är grundlagsskyddad numera, i och med att sekretess kan tillkomma utan ändring i grundlagen.

Grundlagen skilde fram till 1974 mellan de statliga och kommunala myndigheterna. Någon grundlagsskyddad rätt att få avskrifter eller kopior från kommunala myndigheter fanns dessförinnan inte; den som ville ta del av de kommunala handlingarna var tvungen att uppsöka den lokal där de fanns. Sedan 1937 har dessutom bestämmelser som rör själva förfarandet vid prövningen av utlämnande av handlingar flyttats från grundlagen till vanlig lag.

En annan betydelsefull skillnad mot äldre rätt är att den förr starka kopplingen till tryckfriheten upphävdes 1937. Att en handling är allmän och offentlig innebär inte längre att den får tryckas och spridas. Innehållet i en offentlig handling kan exempelvis innefatta förtal eller hets mot folkgrupp.

Offentlighetsprincipens begynnelse (1766)

Offentlighetslimbo och kunglig praxis (1773)

En ”förnyad” offentlighet (1774)

Underförstådd och kvarbliven offentlighet (1792)

Offentlighetsprincipen i ny grundlag (1809)

En grundlig offentlighetsreglering i grundlag (1810)

Offentlighetsprincipens skarpare konturer (1812)