Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Utgivningsbevis satte GDPR-sekretess ur spel

En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.

Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.

Våra verksamheter

En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.

Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.

background 1
background 1

Utgivningsbevis satte GDPR-sekretess ur spel

En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.

Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.

Gå till Acta Publicas hemsida

Utgivningsbevis satte GDPR-sekretess ur spel

En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.

Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.

Gå till Nyhetsbyrån Sirens hemsida
background 1

Utgivningsbevis satte GDPR-sekretess ur spel

En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.

Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.