Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.
Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.
Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.
En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.
Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.
Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.
En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.
Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.
Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.
Gå till Acta Publicas hemsidaEn person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.
Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.
Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.
Gå till Nyhetsbyrån Sirens hemsidaEn person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.
Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.
Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.