Senaste nytt om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Ordlista

Allmän handling:

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Med en handling menas allt som innehåller information i något slag, exempelvis texter, bilder och filmer. En allmän handling kan finnas fysiskt hos myndigheten eller vara lagrad på exempelvis en dator eller ett USB-minne. Handlingar som bedöms vara internt arbetsmaterial, som minnesanteckningar och utkast till beslut, är inte allmänna. Inte heller säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar.

Handlingsoffentlighet:

Handlingsoffentlighet innebär att vem som helst har rätt att begära ut och läsa, eller på annat sätt ta del av, allmänna handlingar. I de flesta fall har man även rätt att vara anonym när man begär att få ta del av en allmän handling. Handlingsoffentligheten framgår av tryckfrihetsförordningens andra kapitel och är alltså fastslagen i grundlagen. Den får endast begränsas genom tydliga bestämmelser i lag, i synnerhet offentlighets- och sekretesslagen, OSL.

Meddelarfrihet och meddelarskydd:

Meddelarfriheten innebär att offentligt anställda personer har rätt att lämna ut uppgifter till medier för publicering utan risk repressalier. Även sekretessbelagda uppgifter får i många fall lämnas ut utan risk för straff, men det finns undantag för exempelvis sådant som kan skada rikets säkerhet. Meddelaren är skyddad genom att offentliga arbetsgivare inte har rätt att efterforska vem som är källan till en uppgift som har publicerats. Personen som har tagit emot uppgiften kan därtill straffas om hen avslöjar identiteten på en källa som har bett att få vara anonym.

Offentlig förvaltning:

Med den offentliga förvaltningen avses i första hand departementen, statliga myndigheter, kommuner eller regioner. Det vill säga de organ som ska verkställa de politiska besluten och förvalta våra gemensamma tillgångar. Handlingsoffentligheten omfattar även bolag som till mer än 50 procent ägs av kommuner eller regioner, men statligt ägda bolag omfattas inte.

Offentlig uppgift:

Vem som helst har rätt att begära att få ta del av en uppgift som finns i en allmän handling, eller som en myndighet på annat sätt känner till, om den inte är sekretessbelagd enligt OSL. Det är även möjligt att begära att få ta del av en sammanställning av uppgifter som inte finns i en allmän handling. En myndighets skyldighet att tillgodose en sådan begäran är dock inte absolut, den kan säga nej om det ”skulle hindra arbetets behöriga gång”.

Offentlighetsprincipen:

Enkelt uttryckt innebär offentlighetsprincipen att information som finns hos staten och myndigheterna som utgångspunkt ska vara offentlig, så att allmänheten kan få insyn i verksamheterna. Regeringen kallar offentlighetsprincipen central i den svenska rättsordningen. Handlingsoffentligheten, yttrandefriheten och meddelarfriheten för tjänstemän är viktiga beståndsdelar i offentlighetsprincipen.

Våra verksamheter

Allmän handling:

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Med en handling menas allt som innehåller information i något slag, exempelvis texter, bilder och filmer. En allmän handling kan finnas fysiskt hos myndigheten eller vara lagrad på exempelvis en dator eller ett USB-minne. Handlingar som bedöms vara internt arbetsmaterial, som minnesanteckningar och utkast till beslut, är inte allmänna. Inte heller säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar.

Handlingsoffentlighet:

Handlingsoffentlighet innebär att vem som helst har rätt att begära ut och läsa, eller på annat sätt ta del av, allmänna handlingar. I de flesta fall har man även rätt att vara anonym när man begär att få ta del av en allmän handling. Handlingsoffentligheten framgår av tryckfrihetsförordningens andra kapitel och är alltså fastslagen i grundlagen. Den får endast begränsas genom tydliga bestämmelser i lag, i synnerhet offentlighets- och sekretesslagen, OSL.

Meddelarfrihet och meddelarskydd:

Meddelarfriheten innebär att offentligt anställda personer har rätt att lämna ut uppgifter till medier för publicering utan risk repressalier. Även sekretessbelagda uppgifter får i många fall lämnas ut utan risk för straff, men det finns undantag för exempelvis sådant som kan skada rikets säkerhet. Meddelaren är skyddad genom att offentliga arbetsgivare inte har rätt att efterforska vem som är källan till en uppgift som har publicerats. Personen som har tagit emot uppgiften kan därtill straffas om hen avslöjar identiteten på en källa som har bett att få vara anonym.

Offentlig förvaltning:

Med den offentliga förvaltningen avses i första hand departementen, statliga myndigheter, kommuner eller regioner. Det vill säga de organ som ska verkställa de politiska besluten och förvalta våra gemensamma tillgångar. Handlingsoffentligheten omfattar även bolag som till mer än 50 procent ägs av kommuner eller regioner, men statligt ägda bolag omfattas inte.

Offentlig uppgift:

Vem som helst har rätt att begära att få ta del av en uppgift som finns i en allmän handling, eller som en myndighet på annat sätt känner till, om den inte är sekretessbelagd enligt OSL. Det är även möjligt att begära att få ta del av en sammanställning av uppgifter som inte finns i en allmän handling. En myndighets skyldighet att tillgodose en sådan begäran är dock inte absolut, den kan säga nej om det ”skulle hindra arbetets behöriga gång”.

Offentlighetsprincipen:

Enkelt uttryckt innebär offentlighetsprincipen att information som finns hos staten och myndigheterna som utgångspunkt ska vara offentlig, så att allmänheten kan få insyn i verksamheterna. Regeringen kallar offentlighetsprincipen central i den svenska rättsordningen. Handlingsoffentligheten, yttrandefriheten och meddelarfriheten för tjänstemän är viktiga beståndsdelar i offentlighetsprincipen.

background 1
background 1

Ordlista

Allmän handling:

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Med en handling menas allt som innehåller information i något slag, exempelvis texter, bilder och filmer. En allmän handling kan finnas fysiskt hos myndigheten eller vara lagrad på exempelvis en dator eller ett USB-minne. Handlingar som bedöms vara internt arbetsmaterial, som minnesanteckningar och utkast till beslut, är inte allmänna. Inte heller säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar.

Handlingsoffentlighet:

Handlingsoffentlighet innebär att vem som helst har rätt att begära ut och läsa, eller på annat sätt ta del av, allmänna handlingar. I de flesta fall har man även rätt att vara anonym när man begär att få ta del av en allmän handling. Handlingsoffentligheten framgår av tryckfrihetsförordningens andra kapitel och är alltså fastslagen i grundlagen. Den får endast begränsas genom tydliga bestämmelser i lag, i synnerhet offentlighets- och sekretesslagen, OSL.

Meddelarfrihet och meddelarskydd:

Meddelarfriheten innebär att offentligt anställda personer har rätt att lämna ut uppgifter till medier för publicering utan risk repressalier. Även sekretessbelagda uppgifter får i många fall lämnas ut utan risk för straff, men det finns undantag för exempelvis sådant som kan skada rikets säkerhet. Meddelaren är skyddad genom att offentliga arbetsgivare inte har rätt att efterforska vem som är källan till en uppgift som har publicerats. Personen som har tagit emot uppgiften kan därtill straffas om hen avslöjar identiteten på en källa som har bett att få vara anonym.

Offentlig förvaltning:

Med den offentliga förvaltningen avses i första hand departementen, statliga myndigheter, kommuner eller regioner. Det vill säga de organ som ska verkställa de politiska besluten och förvalta våra gemensamma tillgångar. Handlingsoffentligheten omfattar även bolag som till mer än 50 procent ägs av kommuner eller regioner, men statligt ägda bolag omfattas inte.

Offentlig uppgift:

Vem som helst har rätt att begära att få ta del av en uppgift som finns i en allmän handling, eller som en myndighet på annat sätt känner till, om den inte är sekretessbelagd enligt OSL. Det är även möjligt att begära att få ta del av en sammanställning av uppgifter som inte finns i en allmän handling. En myndighets skyldighet att tillgodose en sådan begäran är dock inte absolut, den kan säga nej om det ”skulle hindra arbetets behöriga gång”.

Offentlighetsprincipen:

Enkelt uttryckt innebär offentlighetsprincipen att information som finns hos staten och myndigheterna som utgångspunkt ska vara offentlig, så att allmänheten kan få insyn i verksamheterna. Regeringen kallar offentlighetsprincipen central i den svenska rättsordningen. Handlingsoffentligheten, yttrandefriheten och meddelarfriheten för tjänstemän är viktiga beståndsdelar i offentlighetsprincipen.

Gå till Acta Publicas hemsida

Ordlista

Allmän handling:

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Med en handling menas allt som innehåller information i något slag, exempelvis texter, bilder och filmer. En allmän handling kan finnas fysiskt hos myndigheten eller vara lagrad på exempelvis en dator eller ett USB-minne. Handlingar som bedöms vara internt arbetsmaterial, som minnesanteckningar och utkast till beslut, är inte allmänna. Inte heller säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar.

Handlingsoffentlighet:

Handlingsoffentlighet innebär att vem som helst har rätt att begära ut och läsa, eller på annat sätt ta del av, allmänna handlingar. I de flesta fall har man även rätt att vara anonym när man begär att få ta del av en allmän handling. Handlingsoffentligheten framgår av tryckfrihetsförordningens andra kapitel och är alltså fastslagen i grundlagen. Den får endast begränsas genom tydliga bestämmelser i lag, i synnerhet offentlighets- och sekretesslagen, OSL.

Meddelarfrihet och meddelarskydd:

Meddelarfriheten innebär att offentligt anställda personer har rätt att lämna ut uppgifter till medier för publicering utan risk repressalier. Även sekretessbelagda uppgifter får i många fall lämnas ut utan risk för straff, men det finns undantag för exempelvis sådant som kan skada rikets säkerhet. Meddelaren är skyddad genom att offentliga arbetsgivare inte har rätt att efterforska vem som är källan till en uppgift som har publicerats. Personen som har tagit emot uppgiften kan därtill straffas om hen avslöjar identiteten på en källa som har bett att få vara anonym.

Offentlig förvaltning:

Med den offentliga förvaltningen avses i första hand departementen, statliga myndigheter, kommuner eller regioner. Det vill säga de organ som ska verkställa de politiska besluten och förvalta våra gemensamma tillgångar. Handlingsoffentligheten omfattar även bolag som till mer än 50 procent ägs av kommuner eller regioner, men statligt ägda bolag omfattas inte.

Offentlig uppgift:

Vem som helst har rätt att begära att få ta del av en uppgift som finns i en allmän handling, eller som en myndighet på annat sätt känner till, om den inte är sekretessbelagd enligt OSL. Det är även möjligt att begära att få ta del av en sammanställning av uppgifter som inte finns i en allmän handling. En myndighets skyldighet att tillgodose en sådan begäran är dock inte absolut, den kan säga nej om det ”skulle hindra arbetets behöriga gång”.

Offentlighetsprincipen:

Enkelt uttryckt innebär offentlighetsprincipen att information som finns hos staten och myndigheterna som utgångspunkt ska vara offentlig, så att allmänheten kan få insyn i verksamheterna. Regeringen kallar offentlighetsprincipen central i den svenska rättsordningen. Handlingsoffentligheten, yttrandefriheten och meddelarfriheten för tjänstemän är viktiga beståndsdelar i offentlighetsprincipen.

Gå till Nyhetsbyrån Sirens hemsida
background 1

Ordlista

Allmän handling:

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Med en handling menas allt som innehåller information i något slag, exempelvis texter, bilder och filmer. En allmän handling kan finnas fysiskt hos myndigheten eller vara lagrad på exempelvis en dator eller ett USB-minne. Handlingar som bedöms vara internt arbetsmaterial, som minnesanteckningar och utkast till beslut, är inte allmänna. Inte heller säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar.

Handlingsoffentlighet:

Handlingsoffentlighet innebär att vem som helst har rätt att begära ut och läsa, eller på annat sätt ta del av, allmänna handlingar. I de flesta fall har man även rätt att vara anonym när man begär att få ta del av en allmän handling. Handlingsoffentligheten framgår av tryckfrihetsförordningens andra kapitel och är alltså fastslagen i grundlagen. Den får endast begränsas genom tydliga bestämmelser i lag, i synnerhet offentlighets- och sekretesslagen, OSL.

Meddelarfrihet och meddelarskydd:

Meddelarfriheten innebär att offentligt anställda personer har rätt att lämna ut uppgifter till medier för publicering utan risk repressalier. Även sekretessbelagda uppgifter får i många fall lämnas ut utan risk för straff, men det finns undantag för exempelvis sådant som kan skada rikets säkerhet. Meddelaren är skyddad genom att offentliga arbetsgivare inte har rätt att efterforska vem som är källan till en uppgift som har publicerats. Personen som har tagit emot uppgiften kan därtill straffas om hen avslöjar identiteten på en källa som har bett att få vara anonym.

Offentlig förvaltning:

Med den offentliga förvaltningen avses i första hand departementen, statliga myndigheter, kommuner eller regioner. Det vill säga de organ som ska verkställa de politiska besluten och förvalta våra gemensamma tillgångar. Handlingsoffentligheten omfattar även bolag som till mer än 50 procent ägs av kommuner eller regioner, men statligt ägda bolag omfattas inte.

Offentlig uppgift:

Vem som helst har rätt att begära att få ta del av en uppgift som finns i en allmän handling, eller som en myndighet på annat sätt känner till, om den inte är sekretessbelagd enligt OSL. Det är även möjligt att begära att få ta del av en sammanställning av uppgifter som inte finns i en allmän handling. En myndighets skyldighet att tillgodose en sådan begäran är dock inte absolut, den kan säga nej om det ”skulle hindra arbetets behöriga gång”.

Offentlighetsprincipen:

Enkelt uttryckt innebär offentlighetsprincipen att information som finns hos staten och myndigheterna som utgångspunkt ska vara offentlig, så att allmänheten kan få insyn i verksamheterna. Regeringen kallar offentlighetsprincipen central i den svenska rättsordningen. Handlingsoffentligheten, yttrandefriheten och meddelarfriheten för tjänstemän är viktiga beståndsdelar i offentlighetsprincipen.