Kungens beslut om tystnadsplikt kan inte prövas i domstol

Utrikesnämnden är ett riksdagsorgan vars huvudsakliga uppgift är att verka som ett samrådsorgan mellan riksdagen och regeringen i utrikespolitiska frågor. Kungen är ordförande i nämnden. Utrikesnämnden består av talmannen samt 18 ledamöter varav 9 är ordinarie och 9 är suppleanter. Partiledarna i riksdagspartierna brukar vara ledamöter i nämnden.

Av 10 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen framgår att ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt för ledamöterna i nämnden. Detta är den enda kvarvarande makt kungen har kvar sedan 1809 års regeringsforms tid. Tystnadsplikten som kungen beslutar om går före rätten att meddela sig med massmedia, enligt 44 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.

En journalist sökte resning över kungens beslut om tystnadsplikt under de senaste fem åren. Hon menade att besluten om ovillkorlig tystnadsplikt utgör en otillåten inskränkning av yttrandefriheten och att hon är personligen berörd av besluten, eftersom de omöjliggör för henne att anskaffa uppgifter i den journalistiska verksamhet som hon bedriver. Om resning inte beviljades yrkade hon rättsprövning över de senaste besluten.

Högsta förvaltningsdomstolen avvisade ansökan med följande motivering: ”Bestämmelserna om resning i 11 kap. 13 § regeringsformen är inte tillämpliga på ärenden hos utrikesnämnden. Eftersom ansökan om resning avser beslut i sådana ärenden kan den inte tas upp till prövning (jfr RÅ 1999 not. 148).” RÅ 1999 not. 148 gällde en ansökan om resning över ett beslut av konstitutionsutskottet.

Domstolen fann även att ansökan om rättsprövning inte gällde något sådant beslut av regeringen som kan bli föremål för rättsprövning. Även denna ansökan avvisades.

Samma journalist begärde från Utrikesnämndens kansli på utrikesdepartementet ut ett utdrag av alla beslut om tystnadsplikt fattade av kungen eller en tillfällig riksföreståndare under åren 2020-2025. Begäran gällde inte motiveringen av besluten, diarienummer eller liknande beteckning, utan bara själva beslutsmeningen.

Utrikesnämndens sekretariat angav följande: ”Samtliga beslutsmeningar om villkorlig tystnadsplikt (antalet) under perioden 2020–2025 utgör uppgifter som visar hur frekvent och nivån på frågor som diskuteras i Utrikesnämnden.” Nämndens kansli lämnade dock ut huvudsatserna ”[maskerat] bad ordföranden att förordna om ovillkorlig tystnadsplikt” och ”Hans Majestät Konungen påminde om ovillkorlig tystnadsplikt” i ett i övrigt motiverat protokoll.

Regeringen fann att samtliga uppgifter i handlingarna omfattades av utrikessekretessen i 15 kap. 1 § OSL. Sekretessen gäller om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifterna röjs. Överklagandet avslogs därför.