Namn på avliden maskerat med hänvisning till adoptionsärende

Justitiekanslern motiverade tidigare i år ett beslut att maskera namnet på en person i ett skadeståndsärende med att denne har adopterat bort ett barn, och att ett utlämnande därmed både skulle riskera att kränka den avlidnes frid och leda till betydande men för de närstående. Det beslutet står sig i kammarrätten, som kortfattat konstaterar att det inte finns någon anledning att göra en annan bedömning i målet. Personen bakom begäran motiverade sitt överklagande till domstolen med att adoptioner idag knappast kan betraktas som något tabubelagt eller skamligt, och att de närstående rimligen redan borde känna till adoptionen. Men kammarrätten slår alltså fast sekretessbedömningen enligt OSL.

Adoptionsfrågor var hemliga

Ett par som hade genomgått en adoptionsutredning begärde ut intervjufrågorna som de hade fått under utredningen, sina svar samt utredarens kommentarer. Kommunen avslog begäran, bland annat med hänvisning till att modellen för den här typen av djupintervjuer omfattas av den sekretess som gäller för kunskapsprov och psykologiska prov. För att intervjun ska fungera behöver svaren vara spontana och om intervjufrågorna blir kända kommer intervjuförfarandet urholkas över tid, menade kommunen.

Paret överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen delade kommunens bedömning i sekretessfrågan.

HFD 7820-13

En kvinna begärde hos Riksarkivet att få ut sin avlidna mammas personakt. I akten fanns uppgifter om identiteten på kvinnans bortadopterade halvsyster. Riksarkivet vägrade lämna ut identitetsuppgifterna och kvinnan överklagade men fick avslag i både kammarrätten och HFD. Domstolarna menade att halvsystern eller hennes närstående kunde lida men av ett utlämnande eftersom halvsystern eventuellt var ovetande om att hon var adopterad.

HFD_7820_13