Statligt skadestånd efter sekretessmiss om bortadopterat barn

En integritetskänslig uppgift om en förälders bortadopterade barn lämnades, på grund av ett registerfel hos Skatteverket, ut efter en inkommen begäran för tolv år sedan. Nu får den drabbade personen 7 000 kronor i statlig ersättning för kränkning. Justitiekanslern (JK) understryker i ett beslut att utlämnandet inneburit ett obehag och att informationen också funnits under lång tid i folkbokföringsdatabasen. Skatteverket har för sin del medgett att det handlat om uppgifter som omfattas av sekretess, och har skyllt på en felaktig registrering som följde med i överföringen av folkbokföringen från kyrkan 1991. Myndigheten ansåg utifrån det att rätten till skadestånd var preskriberat. Den uppfattningen delar dock inte JK, med hänvisning till att uppgifterna i databasen rättades först 2020.

Bakgrunden är en begäran om att få ut samtliga personnummer till den berörde personens barn. Bland dessa uppgifter fanns det bortadopterade barnet, som alltså fortsatt var registrerat på den biologiska föräldern.

Övervakningsnämnder kritiseras för felaktiga besked om begärda personuppgifter

Övervakningsnämnderna i Luleå respektive Vänersborg kritiseras av Justitiekanslern (JK) för att ha lämnat felaktiga besked om vilka uppgifter som funnits tillgängliga, i samband med att en skribent på en nätbaserad publikation nekades att få ut en förteckning över samtliga nämndledamöters personnummer. Nämnderna avslog begäran med hänvisning till sekretess enligt OSL, och lämnade först senare beskedet att uppgifterna inte fanns tillgängliga. Vänersborgsnämnden upprepade dessutom sitt initiala avslag vid ytterligare ett tillfälle, trots att kammarrätten hade underkänt bedömningen. JK kritiserar dock inte nämnden på den punkten, eftersom dess inställning i slutändan inte var avgörande för utgången i utlämnandefrågan.

Föreningen bakom publikationen begärde ett symboliskt skadestånd på en respektive två kronor för bristerna i nämndernas hantering, men nekas det av JK. Visserligen handlar det om en sådan typ av fel eller försummelse som är skadeståndsgrundande i sak. Men föreningen bedöms inte ha visat att den har drabbats av en ekonomisk skada som ska ersättas, och att någon överträdelse av Europakonventionen har inte heller ägt rum, enligt JK.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att övervakningsnämndernas ledamöters personuppgifter är offentliga i två olika domar under 2022. Uppgifterna omfattas varken av den personalsekretess som gäller vid vissa myndigheter enligt OSL 39:3 3 st och OSF 9 §, eller av sekretess enligt OSL 39:3 1 st. Mer om det här: Ledamöters personnummer var offentliga

Namn på avliden maskerat med hänvisning till adoptionsärende

Justitiekanslern motiverade tidigare i år ett beslut att maskera namnet på en person i ett skadeståndsärende med att denne har adopterat bort ett barn, och att ett utlämnande därmed både skulle riskera att kränka den avlidnes frid och leda till betydande men för de närstående. Det beslutet står sig i kammarrätten, som kortfattat konstaterar att det inte finns någon anledning att göra en annan bedömning i målet. Personen bakom begäran motiverade sitt överklagande till domstolen med att adoptioner idag knappast kan betraktas som något tabubelagt eller skamligt, och att de närstående rimligen redan borde känna till adoptionen. Men kammarrätten slår alltså fast sekretessbedömningen enligt OSL.