Extern utredning av höga chefer inte självständig i förhållande till Polisen

En journalist som velat ta del av Polismyndighetens överlämnade material till den externe utredaren Runar Viksten – som gjorde en genomlysning av turerna runt flera höga polischefer – får även i kammarrätten beskedet att begärd mejlkorrespondens inte lämnas ut. Detta då den inte hänger samman med ett slutbehandlat ärende eller kan anses upprättad på något annat sätt, enligt domstolen. Kammarrätten instämmer samtidigt i Polisens bedömning att den externe utredaren inte kan anses ha uppträtt självständigt gentemot myndigheten, med följden att utväxlat material inte blir allmänna handlingar på den grunden.

Dock anser domstolen samtidigt att det finns vissa handlingar i materialet som ska anses som allmänna på andra grunder, däribland beslut om att lägga ned en förundersökning samt anställningsbeslut. Även om de tillförts det övergripande ärendet är de uppgifterna fortsatt att betrakta som allmänna, är bedömningen.

Notera: Utredningen i fråga är vid denna texts publicering slutbehandlad. Men vid prövningen i kammarrätten var den inte det, och den principiella frågans relevans kvarstår.

Försvarsdepartementet dröjde i en vecka med begärd e-postlogg – kritiseras

Tidningen Expos chefredaktör fick vänta i en vecka efter att ha begärt ut en e-postlogg kopplad till en medarbetare på Försvarsdepartementet. När loggen väl lämnades ut hade den aktuella medarbetaren avslutat sin anställning och e-postkontot raderats. Den hanteringen resulterar i kritik från Justitieombudsmannen (JO), som konstaterar att den inte överensstämmer med tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet vid utlämnandeärenden. Försvarsdepartementet kritiseras också i beslutet för att chefredaktören inte informerades om att kontot skulle raderas, samt för att ett skriftligt, överklagbart beslut inte lämnades ut direkt på begäran.

Departementet har i ett tidigare yttrande till JO konstaterat att det ”borde ha kunnat gå snabbare” att lämna ut de begärda uppgifterna i ärendet.

Stadsdelsnämnd får rätt till inkomstuppgifter för att eftergranska biståndsutbetalningar

Skatteverkets beslut att neka Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd inkomst- och skatteuppgifter för ett antal biståndssökande personer underkänns i kammarrätten, som betonar att nämndens intresse av att få ut uppgifterna väger tyngre än det enskilda intrång i integriteten som ett utlämnande innebär. Skatteverket har argumenterat för att den sekretess som gäller inom en socialnämnds verksamhet är svagare än sekretessen inom beskattningsverksamheten. Den uppfattningen delas visserligen av kammarrätten, men domstolen betonar samtidigt att uppgifterna har stor betydelse för nämndens uppföljningsarbete.

Inkomst- och skatteuppgifterna ska enligt nämnden användas vid efterkontroller med syftet att upptäcka och återkräva felaktiga utbetalningar i biståndsärenden.

Polisen måste ompröva nekad utlämning av film från Palme-utredningen

Polismyndigheten nekade i fjol en man att få ut en film från Palme-utredningen, inspelad på mordplatsen tio år efter dådet. Begäran gällde i första hand de sekvenser där en numera avliden person, som var misstänkt inom ramen för mordutredningen, fanns med.

Kammarrätten instämde i sin dom, varpå mannen återkom med en ny begäran om att istället få ta del av filmen på plats hos myndigheten. Det förändrade inte Polisens inställning, men kammarrätten däremot anser nu att myndigheten bör kunna lämna ut relevanta sekvenser med övriga personers ansikten maskerade – om detta är tekniskt möjligt. Alternativt bör möjligheten att låta mannen ta del av materialet på plats övervägas, enligt domstolen. Ärendet återförvisas därför till Polisen för ny hantering.

Inte godtagbart att avstå prövning av handlingsutlämnande vid andra begäran – JO kritisk

Varje begäran om allmänna handlingar måste prövas av den mottagande myndigheten, oavsett om begäran har ställts tidigare. Det konstaterar Justitieombudsmannen, JO, efter en utredning av socialnämnden i Stockholms kommun. JO är kritisk till att personen som anmälde kommunen inte fick sin begäran prövad när han efterfrågade samma handlingar en andra gång. Beslutsfattaren hänvisade till 12 § förvaltningslagen som argument för att begäran inte behövde prövas en andra gång.

”Jag kan vidare konstatera, som även socialnämnden gör i sitt remissvar, att 12 § FL inte är tillämplig i den aktuella situationen”, skriver JO i kritikbeslutet.

Sekretessbedömningar underkända i domstol vid fyra tillfällen på en vecka

Den som begär att få ta del av allmänna handlingar från en myndighet, eller annan verksamhet som lyder under offentlighetsprincipen, har rätt att förvänta sig en noggrann prövning av vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Det framgår av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Men det är inte alltid som myndigheterna lever upp till kravet. Under en dryg vecka i slutet av februari och början på mars 2023 avkunnade landets samtliga fyra kammarrätter, i Sundsvall, Stockholm, Jönköping och Göteborg, varsin dom där kommuner och kommunägda verksamheter fick bakläxa för dålig sekretessprövning.

En journalist hade begärt att få ta del av protokoll från kommun- och regionstyrda Skärgårdsstiftelsens AU-möten, men fick till viss del nej. Stiftelsen hänvisade bland annat till sekretess vid affärsförbindelse med myndighet enligt 31 kap. 16 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, trots att det var oklart om någon näringsidkare hade begärt att sekretess skulle råda. I avslagsbeslutet som journalisten hade fått hade stiftelsen också sekretessbelagt uppgifter med hänvisning till hela 39 kap. OSL. Sammantaget underkändes Skärgårdsstiftelsens sekretessprövning av Kammarrätten i Stockholm som krävde en ny prövning.

En journalist i Lerum ville ta del av uppgifter om kommunens master och fackverkstorn, men fick nej med hänvisning till 18 kap. 8 § 1 OSL. Den åttonde paragrafen i kapitlet ska skydda säkerhets- eller bevakningsåtgärder när det bedöms vara nödvändigt, men kommunen hänvisade till fel punkt i paragrafen, 1 istället för 3, och motiverade sekretessen på ett sätt som inte var tillräckligt för en paragraf som har offentlighet som utgångspunkt. Kammarrätten i Göteborg konstaterade bland annat att kommunen inte hade prövat uppgifterna mot försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL, samt att prövningen i stort inte var tillräckligt noggrann. Målet skickades tillbaka för ny prövning av kommunen.

En man som ville ta del av uppgifter om kommunägda Bergs Hyreshus inköp av husmoduler fick nej, bland annat med hänvisning till nämnda 31 kap. 16 § OSL om sekretess vid affärsförbindelse med myndighet. Inte heller i detta fall framgick att det berörda bolaget hade uppgett att det skulle lida skada av att uppgifterna blev offentliga. Kammarrätten i Sundsvall skickade därför tillbaka målet till Bergs Hyreshus för en mer noggrann prövning.

Tre anhöriga fick blank nej när de ville ta del av handlingar rörande en person som hade varit aktuell inom socialnämnden i Motala. Kommunen hävdade socialtjänstsekretess enligt 26 kap. 1 § OSL eftersom personerna saknade fullmakt. Kammarrätten i Jönköping konstaterade att det av kommunens beslut inte var möjligt att utläsa att en tillräckligt noggrann prövning hade gjorts. Målet skickades således tillbaka.

Kommun tvingas lämna ut personalchefs avgångsvederlag

En journalist från Smålandstidningen Aneby som i fjol begärde att få ta del av överenskommelsen om avgångsvederlag som Boxholms kommun hade avtalat med en personalchef som hade fått sluta, nekades handlingen av kommunen.

Boxholms kommun motiverade sitt beslut med hänvisning till OSL kap. 39 § 3. Kommunen hävdade att den före detta personalchefen, samt hans politiska och privata sfär, skulle kunna skadas allvarligt om handlingen lämnades ut, eftersom personen, enligt kommunen, är en offentlig person i en ”högt uppsatt politisk ställning”.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten i Jönköping som gav henne rätt. Enligt domstolen är de men som kommunen har anfört att den före detta personalchefen och hans sfär riskerar att lida inte tillräckligt stora för att motivera att handlingen sekretessbeläggs. Varken uppgifterna om avgångsvederlaget eller att personalchefen skulle vara en person med en högt uppsatt politisk befattning ger, enligt domstolen, anledning att tro att han, eller hans närstående, skulle löpa risk för att utsättas för exempelvis våld eller annat allvarligt men. Det är nämligen den typ av men som den åberopade lagparagrafen syftar på, förklarar domstolen.

Uppgifter om personröster för parti utan mandat inte allmän handling

En kandidat för Partiet Nyans i valet till Riksdagen och ett regionfullmäktige 2022 ville ta del av dokumentation om personrösterna han hade fått. Men länsstyrelsen sa nej. Eftersom Partiet Nyans inte var ett rapportparti i valet och inte heller fick något mandat i berörda fullmäktigen så hade personrösterna ingen påverkan på valutgången. Länsstyrelsen förenklade därför hanteringen av partiets personröster och lät bli att registrera dem i valdatasystemet Valid. Någon sammanställning som är en allmän handling fanns alltså inte att lämna ut.

Kammarrätten i Göteborg ansåg att länsstyrelsens beslut var riktigt och avslog kandidatens överklagande.

Spridning av sekretessbelagda provuppgifter inte skäl att stoppa ordningsvakt

Polisen avslog en persons ansökan om förordnande som ordningsvakt eftersom han hade spridit sekretessbelagda handlingar i form av myndighetens juridiska prov till andra kursdeltagare på en väktarskola. Personen bedömdes därmed inte uppfylla lämplighetskravet.

Men förvaltningsrätten upphäver nu Polisens beslut. Förbudet mot att röja eller utnyttja uppgifter som är sekretessbelagda riktar sig mot myndigheter och personer som på grund av anställning eller uppdrag, tjänsteplikt, eller annan liknande grund har tagit del av sekretesskyddade uppgifter. Domstolen anser inte att den aspirerande ordningsvakten har tagit del av de sekretesskyddade provuppgifterna på grund av något av ovanstående. Han bedöms ha agerat som privatperson när han spred uppgifterna och därmed har han inte heller agerat i strid med någon sekretessbestämmelse. Polisen hade följaktligen inte skäl av avslå ansökan på den grunden.

Handlingar från Kommittén för finansiell stabilitet offentliga hos Riksbanken

Riksbanken ville inte lämna ut handlingar som hade skickats mellan Kommittén för finansiell stabilitet och myndigheten till en person som hade begärt att få ta del av dem. Detta eftersom Riksbanken ansåg att kommittén borde betraktas som en del av dess myndighetsorganisation. Handlingarna ansågs inte vara offentliga varken som inkomna till eller expedierade av Riksbanken.

Högsta förvaltningsdomstolen underkänner dock den bedömningen. Ingenstans i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank finns stöd för att Kommittén för finansiell stabilitet organisatoriskt ingår i myndigheten. Handlingar som har skickats mellan Riksbanken och kommittén är därför som utgångspunkt allmänna hos Riksbanken.

Undantaget är handlingar som rör kommitténs verksamhet och som endast har sänts till eller från tjänstemän hos Riksbanken som även är knutna till kommittén. Just de handlingarna bedöms varken vara inkomna till eller expedierade av myndigheten.