Fel att neka diarieutskrift med standardfilter

Åklagarmyndigheten hade inte skäl att neka en begäran om en fullständig diarieutskrift från en förundersökning om misstänkt valfusk i Borlänge i samband med riksdagsvalet 2026. Det slår kammarrätten fast efter att myndighetens beslut – som innebar att endast en alternativ och begränsad version lämnades ut – överklagats. Enligt domstolen var åklagarens beslutsmotivering summarisk, och saknade konkret grund för att en utskrift med ett så kallat standardfilter skulle omfattas av sekretess i sin helhet.

Begäran gällde en utskrift där uppgifter som bland annat datum, handlingsnummer och ärendebeskrivning i utredningen om otillbörligt verkande vid röstning framgick. Personen bakom begäran betonade för domstolen att ett totalt avslag ”innebär en mycket långtgående inskränkning i insynsrätten” och att enskilda sekretessuppgifter inte kan motivera att hela handlingen zhemlighålls. Domstolen, som pekar på att den begärda utskriften innehåller klart fler punkter än den faktiskt utlämnade, går nu alltså på samma linje. Ärendet skickas därmed tillbaka till den ansvariga åklagaren vid Riksenheten mot korruption för ett omtag i utlämnandefrågan.

HFD underkänner sekretessbeslut utan prövning av enskild handling

Varje sekretessbedömning måste göras utifrån aktuell handling i det enskilda utlämnandeärendet, och förutsätter i normalfallet att den myndighet eller domstol som ska fatta beslut de facto tar del av innehållet. Det understryker Högsta förvaltningsdomstolen i ett beslut efter ett överklagande från en advokat, som nekats få ut första sidan i avgörandena i ett stort antal migrationsmål med koppling till Säkerhetspolisen. Advokaten ville genom begäran få svar på i vilken grad Säpo förlorar i migrationsdomstolarna under ett preciserat antal år, som en del av en förberedelse inför ett mål i Europadomstolen.

Förvaltningsrätten ansåg dock att ett utlämnande av ett så pass betydande antal avgöranden och uppgifter skulle kunna motverka syftet med Säkerhetspolisens ”beslutade eller förutsedda åtgärder”, med hänvisning till 18 kap. 1 § i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Denna bedömning stod sig sedan intakt i kammarrätten. Men HFD konstaterar nu att lägre instanser ”såvitt framgår” inte tagit del av innehållet i de enskilda handlingarna i samband med sina prövningar, stick i stäv med rådande ordning. Därmed upphävs tidigare beslut och det är nu upp till förvaltningsrätten att hantera begäran på nytt, utifrån HFD:s direktiv. I mars i år upphävde HFD två avslagsbeslut i Kammarrätten i Jönköping på liknande grunder.

HD: Känsliga personuppgifter ska lämnas utan förbehåll till rättsdatabas

En rättsdatabas med utgivningsbevis ifrågasatte att Göta hovrätt lämnade ut samtliga domar, inte bara dem som innehåller personuppgifter om brott, med det sekretessförbehåll som gäller efter Högsta domstolens (HD) prejudikat NJA 2025 s 123 I. Prejudikatet behandlar specifikt personuppgifter om brott (lagöverträdelser), enligt dataskyddsförordningens (GDPR) artikel 10, och förbehållet anger kortfattat att handlingar med personuppgifter om brott inte får spridas till allmänheten eller kunder, samt att allmänheten eller kunder inte heller får erbjudas sökmöjligheter på personuppgifter i sådana handlingar.

Efter att ha prövat frågan utan krav på prövningstillstånd konstaterar HD att övriga känsliga personuppgifter enligt GDPR, som återfinns i kapitel 9 och gäller etniskt ursprung, hudfärg, politiska åsikter, hälsa, sexualliv eller sexuell läggning, redan skyddas av 1 kap. 20 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Paragrafen i YGL innebär att den grundlagsskyddade verksamhet som har begärt att få ta del av känsliga personuppgifter enligt artikel 9 är skyldig att behandla dem på ett sätt som är förenligt med GDPR, och annars kan bli föremål för tillsyn och sanktioner.

Därför finns inte skäl att åberopa sekretess på grund av personuppgiftsbehandling i strid med GDPR, enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen, om det inte finns särskild anledning att anta att GDPR inte kommer att följas av den grundlagsskyddade verksamhet som har begärt ut uppgifterna.

I det specifika fallet ser HD inga särskilda skäl att anta att rättsdatabasen kommer att missköta sina skyldigheter enligt GDPR, varför domar med personuppgifter som omfattas av artikel 9 ska lämnas ut utan sekretessförbehåll.

HD slår också fast att det inte finns grund för sekretess avseende mindre känsliga personuppgifter, enligt artikel 6 i GDPR, vid utlämnande till databasen.

Manuell genomgång av 3400-5000 akter inte skäl att avslå utlämnande

Att det skulle kräva ”manuell genomgång av uppskattningsvis 3 400–5 000 personalakter” för att tillgodose en lokaltidningsjournalist begäran om beslutade varningar och avsked under ett år var inte skäl nog för Vänersborgs kommun att avslå den. Det konstaterar kammarrätten i Göteborg. Domstolen anger att handlingarna är allmänna, och att det inte är att betrakta som en sådan omfattande efterforskning att det faller utanför en myndighets skyldighet att sortera fram dem ur manuella akter.

”Av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och praxis framgår att den omständigheten att det är tidskrävande att ta fram en begärd handling inte är ett godtagbart skäl till att vägra ett utlämnande. Omfattningen av den arbetsinsats som krävs får i stället beaktas när det gäller skyndsamhetskravet och sättet för utlämnandet. Kommunstyrelsen har inte anfört att det i praktiken är omöjligt att tillhandahålla handlingarna och att det därför möter betydande hinder att ta få ta del av dem eller att framställa en kopia av dem”, står att läsa i domen.

Målet visas åter till kommunen för ny prövning.

Ingen rätt till förtur om regeringen dröjer med handläggning

Den som anser att en prövning av ett sekretessärende i domstol har fördröjts på ett oskäligt sätt kan ansöka om förtursförklaring för att påskynda handläggningen. Godkänns ansökan så kommer prövningen att prioriteras framför andra ärenden. Men motsvarande möjlighet att få sitt ärende hanterat med förtur finns inte om regeringen dröjer med sin handläggning. Det framgår bland annat av ett ställningstagande från rättssekretariatet på utrikesdepartementet.

HFD: Öppna datalagen gäller inte vid utlämnande av allmänna handlingar

En person som nekats få ut en kopia av en USB-sticka i Kammarrätten i Jönköping – och i stället erbjudits att ta del av materialet på plats eller i utskriven form – har inte fråntagits sin rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fast i ett beslut som innebär att personens överklagande avvisas. HFD underkänner därmed återigen öppna datalagens betydelse när det gäller myndigheters skyldighet att lämna ut viss typ av data digitalt för vidareutnyttjande. Personen bakom begäran pekade på nämnda lag och angav att datan skulle användas i journalistiskt syfte, för att granska kommuners bokföring. Ett ändamål och en tilltänkt bearbetning av data som inte ”överensstämmer med öppna datalagens tillämpningsområde” bedömde kammarrätten i sitt tidigare avslag. Och det finns ingen skyldighet i lag som stadgar att lägre instans måste lämna ut en kopia av handlingen i annan form än en utskrift, konstaterar nu alltså HFD i målet.

Domstolen landade i samma bedömning i en rad ärenden under 2025.

Kommun skyldig att efterforska handlingar med specifikt bolagsnamn

Det är inte rimligt att ett 30-tal namngivna förtroendevalda och kommunala tjänstemän i Västerås ska lägga ned omfattande tid på att söka igenom e-post, sms- och chattkonversationer för att identifiera alla handlingar som innehåller sökordet ”Attendo”. Det har den ansvariga nämnden fört fram, efter att vårdbolaget begärt ut alla handlingar under två specifierade tidsperioder där bolagsnamnet förekommer. Men kommunens inställning – att de insatser som krävs går utanför tryckfrihetsförordningens skyldigheter – får inget gehör i kammarrätten.” Det har inte kommit fram att det i praktiken skulle vara omöjligt” med efterforskningarna, konstaterar domstolen.

Någon betydande arbetsinsats från berörda personers sida borde det inte heller vara tal om, enligt kammarrätten. Domstolen upphäver därmed avslaget och beordrar kommunen att göra de efterfrågade sökningarna, samt ta ställning till om uppgifterna kan lämnas ut helt eller delvis. Attendos begäran gäller två avgränsade perioder under 2024 och 2025.

HFD river upp avslag efter otydlig sekretessbedömning

När Kammarrätten i Jönköping avslog en persons begäran om handlingar i ett mål, med hänvisning till sekretess för uppgifter om enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), var bedömningen så pass oklar att det inte går att avgöra om beslutet var korrekt eller inte. Det anser Högsta förvaltningsdomstolen, som i en dom betonar att det inte går att utläsa ”vilka specifika uppgifter som kammarrätten ansett omfattas av sekretess och som därmed inte har lämnats ut”, vid sidan av mer harmlösa uppgifter. Utslaget bedöms därmed som så bristfälligt att det ska upphävas och omprövas i lägre instans.

Bakgrunden är den berörde personens begäran om att ta del av handlingarna i omaskerat skick.

Arbetsförmedlingen tillrättavisas om uppställt formkrav för begäran

En person som begärde ut handlingar från Arbetsförmedlingen blev två gånger om hänvisad till ett särskilt webbformulär, något som nu resulterar i kritik från Justitieombudsmannen (JO). Det finns inget lagstöd för en myndighet att ställa upp formkrav för att en begäran ska göras på ett visst sätt, påminner JO myndigheten om. Arbetsförmedlingen får även bakläxa för att personens begäran i ett initialt skede ”i princip” inte hanterades alls, trots att intentionen var uppenbar, och att myndigheten inte gjorde några ansträngningar för att reda ut vilka handlingar som avsågs. Den saktfärdiga handläggningen fortsatte sedan ärendet igenom och vid tidpunkten för beslutet var det fortsatt oklart om önskemålet helt tillgodosetts, konstaterar JO.

Utökad personalsekretess gäller inte polisstudenter

Kammarrätten i Stockholm bedömer att polisstudenter inte omfattas av den nya och utökade sekretessen i personaladministrativ verksamhet, som gäller sedan den 2 juli 2025 för personer som arbetar på myndigheter där de ”särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men”. I en dom river domstolen därför upp ett beslut från Polismyndigheten om att sekretessbelägga ett beslut om att avskilja en student från polisutbildningen. Detta efter att en journalist hade begärt ut Polisens personalansvarsnämnds protokoll gällande två specifika månader. Protokollen innehöll även disciplinärenden, beslut om att skilja anställda från tjänsten, och yttranden till domstol.

Polismyndigheten hade även sekretessbelagt övriga personuppgifter i handlingarna, och det var korrekt anser kammarrätten, med hänvisning till två vägledande domar i HFD. Den utökade sekretessen i bland annat Polisens personaladministrativa verksamhet gäller personalansvarsnämndens ärenden. Men polisstudenter omfattas inte eftersom de inte är anställda vid myndigheten. Domstolen påpekar att ärenden om att skilja en student från polisutbildningen kan omfattas av sekretess, men att beslut i regel är undantagna.