Anbudsgivares uppgifter om uppfyllnad av miljökrav är inte företagshemligheter

Ett företag som hade deltagit i en upphandling av profilprodukter som anbudsgivare men inte vunnit upphandlingen, begärde av det kommunalt ägda företaget Jämtkraft AB att få ta del av samtliga anbudsgivares prisformulär för produkterna, men fick handlingen i maskerat skick, med motiveringen att den innehöll företagshemligheter.

Anbudsgivaren överklagade beslutet till Kammarrätten i Sundsvall. Domstolen river delvis upp det överklagade beslutet. Uppgifterna om anbudsgivarnas svar på om ställda miljökrav uppfylls av de offererade produkterna och på hur anbudsgivarna arbetar med ett miljövänligt alternativ till transport utgör inte företagshemligheter, enligt 31 kap. 16§ OSL, slår domstolen fast. De uppgifterna är alltså offentliga och ska lämnas ut. Lagrummet, som ger sekretesskydd för företagshemligheter vid upphandlingar, har ett rakt skaderekvisit som kräver en ”särskild anledning” att anta att anbudsgivarna lider men om uppgifterna röjs.

Domstolen avslår överklagandet vad gäller övriga maskerade uppgifter i handlingarna, med argumentet att de är viktiga konkurrensmedel i upphandlingar.

Vissa ytterligare uppgifter från nedlagd brottsutredning får lämnas ut efter polischefs död

En journalist begärde att Polismyndigheten skulle lämna ut handlingar som ingår i en nedlagd brottsutredning mot en avliden polischef, som har fått stor medial uppmärksamhet. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men journalisten menade att sekretessbeläggningen av uppgifter genom maskering var för långtgående och överklagade beslutet.

Kammarrätten upphäver delvis Polismyndighetens beslut med hänvisning till att uppgifterna gäller en numera avliden person, vilket mildrar sekretesskyddet. Domstolen beslutar att några få uppgifter, såsom vilken lön polischefen har haft vid olika tillfällen och tidigare e-postadresser som han har haft i tjänsten, ska avmaskeras. Detta då skaderekvisitet ändras från omvänt till rakt när personen som de sekretesskyddade uppgifterna gäller dör. Om en uppgift inte kan anses kränka den avlidnas frid eller om det inte med fog kan uppfattas som sårande för dess närstående efterlevande ska uppgiften betraktas som offentlig, slår domstolen fast.

I övrigt bedömer domstolen att de maskerade uppgifterna i de nedlagda förundersökningarna, som i stor utsträckning handlar om polischefens privatliv, fortsatt skyddas av sekretess, enligt 35 kap. 1 § OSL. Paragrafen skyddar uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i bland annat förundersökningar och brottsförebyggande verksamhet.

Domstol kritiseras av JO för fråga om utgivningsbevis inför e-postutlämnande

En person tillfrågades om hen hade utgivningsbevis när hen begärde ut ett häktningsprotokoll med e-post från Jönköpings tingsrätt. Justitieombudsmannen (JO) kritiserar domstolen för att frågan som den ställdes stred mot efterforskningsförbudet, även om det behöver prövas om en handling med känsliga uppgifter bör lämnas ut med e-post.

JO understryker att en myndighet som vill pröva lämpligheten av e-postutlämning också måste informera om att handlingen kan läsas på plats eller skickas med papperspost utan att några frågor behöver besvaras.

Strax efter händelsen i april i fjol ändrade Jönköpings tingsrätt sina e-postrutiner så att i princip alla kunde få handlingar på det sättet.

Bilagor till styrelseprotokoll i kommunalt bostadsbolag offentliga

Bilagor till styrelseprotokoll i kommunägda Nordanstigs Bostäder AB är att anse som allmänna handlingar, som ska lämnas ut om inte någon sekretess föreligger. Det meddelar Kammarrätten i Sundsvall, efter att en lokalpolitiker tidigare har nekats att del av handlingarna. Bostadsbolaget betonade i sitt beslut att det inte fanns ”något syfte” med begäran då personen inte satt i styrelsen vid tillfället, och att protokollen från mötena fanns tillgängliga via kommunens hemsida. Övriga dokument – det vill säga bilagorna – är vare sig inkomna eller upprättade och därmed inte offentliga, ansåg bolaget vidare.

Men den bedömningen underkänns alltså i domstol. Kammarrätten betonar att bilagorna har angetts särskilt i protokollen, och att de senare är slutligt justerade. Bolaget beordras nu att göra en sedvanlig sekretessprövning av materialet. Lokalpolitikern är numera styrelsesuppleant i Nordanstigs Bostäder.

Region Gotland måste lämna ut samtalslogg efter dom

En samtalslogg över uppgifter om samtal från Region Gotlands telefonväxel till en privatpersons nummer måste lämnas ut av myndigheten, enligt en dom i kammarrätten i Stockholm. Regionen bedömde i sitt beslut i juni att loggen inte är att anse som en allmän handling i tryckfrihetsförordningens mening, då den endast upprättats för ”befordran av ett meddelande”. Dessutom föreligger under alla omständigheter absolut sekretess för inhämtade uppgifter från personal vid en myndighets telefonväxel, enligt regionstyrelsen – som även hänvisade till ytterligare två lagrum i OSL.

Men domstolen underkänner nu det resonemanget på samtliga punkter. En samtalslogg är enligt domstolens synsätt att likställa med ett diarium eller annan förteckning som förs fortlöpande, och därmed en upprättad allmän handling förvarad hos regionen. Det finns inte heller någon sekretessbestämmelse som är tillämpbar i sammanhanget, slår kammarrätten fast.

Yttrande om covid-19-vaccin som skickats till departement offentligt

En person begärde ut ett snabbyttrande som Folkhälsomyndigheten hade gjort och skickat till socialdepartementet angående läkemedelsbolaget Pfizers mRNA-vaccin mot covid 19, men fick avslag på sin begäran av myndigheten som påstod att handlingen var ett utkast. Folkhälsomyndigheten menade att yttrandet endast gjordes i konsultationssyfte som en del i en intern beredning inom Socialdepartementet. Myndigheten menade att handlingen därför inte expedierades och därför inte är en allmän handling.

Kammarrätten i Stockholm river nu upp Folkhälsomyndighetens beslut och tvingar den att göra en ny prövning av begäran. Domstolen godtar inte argumentet att yttrandet är en mellanprodukt som ska ses som ett internt material för regeringens egen beredning, då Folkhälsomyndigheten lämnade yttrandet till regeringen på grundval av sin särskilda expertkunskap och självständiga analys. Personen som begärde ut yttrandet hade redan fått delar av handlingen utlämnad från Socialdepartementet och ansåg att den därför var en slutprodukt som hade expedierats. Eftersom departementet anser att yttrandet är en inkommen och allmän handling, så slår Kammarrätten fast att handlingen måste anses vara upprättad på Folkhälsomyndigheten och allmän även hos den myndigheten.

Kommun får bakläxa om sekretessbelagd juristrapport

En rapport som en juristbyrå hade färdigställt på uppdrag av Skinnskattebergs kommun lämnades inte ut av kommunen efter en begäran från en privatperson, med motiveringen att det handlade om ett ”underlag i ett pågående arbetsrättsligt ärende”. Därmed var handlingen inte att betrakta som allmän, enligt kommunens synsätt. Men den uppfattningen delas inte av kammarrätten, som nu har prövat fallet efter att det överklagats vidare. Juristbyrån anlitades för att göra en rättslig analys och inte för att företräda kommunen gentemot någon utomstående part, resonerar domstolen, med följden att byrån får anses ha agerat som självständig part i förhållande till kommunen. Rapporten i fråga betraktas därför som en inkommen, allmän handling i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen.

Kammarrätten beordrar nu kommunen att göra en sedvanlig sekretessprövning av handlingen.

SVT nekas övervakningsfilm i sexbrottmål

En journalist från Sveriges Television nekades att få ut en digital kopia av en övervakningsfilm från en förundersökning i ett sexualbrottmål av Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att det handlade om just ett sexualbrott och att det inte stod klart att filmen kunde lämnas ut utan att den enskilde eller närstående till personen lider men av utlämnandet.

Journalisten överklagade beslutet till kammarrätten med argumentet att förundersökningen och domen i brottmålet ingående beskriver innehållet i övervakningsfilmen. Samtidigt angav journalisten att hon kunde gå med på förbehållet om att anonymisera målsägandens röst och ansikte vid publicering av filmen och alltså acceptera att utlämnandet villkoras enligt OSL 10:14.

Kammarrätten i Stockholm gör dock samma bedömning i sekretessfrågan som Polismyndigheten och avslår överklagandet. Eftersom journalisten inte hade angett i sin ursprungliga begäran till myndigheten att hon kunde gå med på ett utlämnande med förbehåll, prövar inte domstolen denna del av överklagandet.

Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns

Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.

Journalist får ny chans om beslutsbilaga hos Riksbanken

När en journalist begärde att få ta del av en bilaga till en avslutad utredning hos Riksbanken om en misstänkt oegentlighet sa myndigheten nej, med hänvisning till att det handlade om ett brottsärende. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att begäran i fallet måste utredas på nytt. Enligt HFD förefaller det finnas uppgifter i den 50 sidor långa bilagan som av allt att döma saknar koppling till frågor om eventuella brottsmisstankar.

Journalisten tryckte i sitt överklagande i ärendet på att Riksbanken inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, och avslagsbeslutet var för oprecist.