HFD: Öppna datalagen gäller inte vid utlämnande av allmänna handlingar

En person som nekats få ut en kopia av en USB-sticka i Kammarrätten i Jönköping – och i stället erbjudits att ta del av materialet på plats eller i utskriven form – har inte fråntagits sin rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fast i ett beslut som innebär att personens överklagande avvisas. HFD underkänner därmed återigen öppna datalagens betydelse när det gäller myndigheters skyldighet att lämna ut viss typ av data digitalt för vidareutnyttjande. Personen bakom begäran pekade på nämnda lag och angav att datan skulle användas i journalistiskt syfte, för att granska kommuners bokföring. Ett ändamål och en tilltänkt bearbetning av data som inte ”överensstämmer med öppna datalagens tillämpningsområde” bedömde kammarrätten i sitt tidigare avslag. Och det finns ingen skyldighet i lag som stadgar att lägre instans måste lämna ut en kopia av handlingen i annan form än en utskrift, konstaterar nu alltså HFD i målet.

Domstolen landade i samma bedömning i en rad ärenden under 2025.

HFD river upp avslag efter otydlig sekretessbedömning

När Kammarrätten i Jönköping avslog en persons begäran om handlingar i ett mål, med hänvisning till sekretess för uppgifter om enskilds hälsa enligt 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), var bedömningen så pass oklar att det inte går att avgöra om beslutet var korrekt eller inte. Det anser Högsta förvaltningsdomstolen, som i en dom betonar att det inte går att utläsa ”vilka specifika uppgifter som kammarrätten ansett omfattas av sekretess och som därmed inte har lämnats ut”, vid sidan av mer harmlösa uppgifter. Utslaget bedöms därmed som så bristfälligt att det ska upphävas och omprövas i lägre instans.

Bakgrunden är den berörde personens begäran om att ta del av handlingarna i omaskerat skick.

HFD slår fast undantag från socialtjänstsekretess hos alla myndigheter

Undantagsbestämmelsen kopplat till socialtjänstsekretessen innebär att vissa typer av beslut – som till exempel omhändertagande av enskild enligt LVM eller LVU – är offentliga även när besluten förvaras hos andra myndigheter än den beslutande. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom som går både Statens Institutionstyrelse (Sis) och kammarrätten emot. Sis maskerade efter en persons begäran vissa uppgifter i en socialnämnds tvångsvårdsbeslut, med hänvisning till den starka socialtjänstsekretessen i fallet. Lägre instans pekade sedan på att Sis inte hade fattat besluten för egen del utan bara förvarade dem, och därmed inte omfattades av det nämnda undantaget i OSL. Men någon sådan begränsning av undantaget är inte i linje med vare sig bestämmelser eller förarbeten, enligt HFD, som tvärtom ser uttryckligt stöd i just förarbetena för handlingsoffentligheten i fallet – oavsett vilken myndighet besluten förvaras hos.

HFD ser inte heller någon annan grund för sekretess i det aktuella ärendet och beordrar därmed att handlingarna ska lämnas ut.

HFD: Sekretessparagraf som skyddar adressuppgifter omfattar inte namn

Kammarrättens beslut att inte lämna ut en partsbilaga till en dom, baserat på att en enskild person i handlingen har skyddade personuppgifter, upphävs i Högsta förvaltningsdomstolen. HFD ser till skillnad från lägre instans ingen grund för sekretess utifrån bestämmelsen i 21 kap. 3 § i OSL, som har begränsats till att gälla vissa angivna uppgifter om enskilds bostadsadress ”eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt”. Personen bakom begäran har klargjort att hen endast vill ta del av namn och personnummer i partsbilagan, vilket HFD också påpekar i sin dom.

HFD överlämnar nu frågan om sekretess finns på någon annan grund till kammarrätten, för en förnyad prövning vid domstolen.

Föredragningspromemoria i kammarrättsmål ingen allmän handling

En person som begärt ut ett beredningsunderlag i form av en föredragningspromemoria i kammarrätten – för att få ”insyn i rättens faktiska beslutsmotivering” i ett avslutat mål om dagersättning – nekas detta även i högsta instans. Kammarrätten i Sundsvall bedömde att promemorian inte hade tillfört målet någon sakuppgift och var att betrakta som en minnesanteckning som vare sig expedierats eller arkiverats. Nu konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det saknas skäl att ifrågasätta den slutsatsen, med följden att handlingen inte är ett betrakta som allmän.

Otydlig motivering i regeringens avslag – HFD nekar resning

När en journalist begärde ut inkomna svar på ett utkast till utredningsdirektiv kopplat till polisutbildningen avslog regeringen begäran med motiveringen att ”några handlingar som omfattas av begäran och som är allmänna” inte förvaras hos Regeringskansliet. Journalisten pekade i en resningsansökan till Högsta förvaltningsdomstolen på att avslaget saknade hänvisning till tryckfrihetsförordningens bestämmelser eller till någon annan motivering, och att det – utifrån svaret – var oklart om handlingarna i fråga ens existerade. Utifrån 2 kap. TF är det inte heller möjligt att i det aktuella fallet avslå en begäran med motiveringen att handlingarna inte skulle vara allmänna, resonerade han i ansökan till domstolen.

HFD anser dock att det inte finns några synnerliga skäl att bevilja resning i målet, enligt ett beslut.

Öppna data-lagen ger inte rätt till källkod som inte kan läsas

En person som begärt att få ta del av två datorprograms källkod, som hade tillförts ett mål vid Kammarrätten i Stockholm, fick nej av domstolen. Begäran gjordes med stöd av öppna datalagen, personen yrkade alltså att programmen skulle lämnas ut i befintlig elektronisk form för vidareutnyttjande. Kammarrätten pekade på att den saknade ett tekniskt hjälpmedel för att kunna läsa eller lyssna av programmen, med följden att de inte kunde anses som förvarade hos domstolen, och därmed inte utgjorde allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningens mening. Enligt domstolen hade personen inte heller rätt att ta del av programmen på annan grund, varför öppna data-lagen inte var tillämplig i fallet.

Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast utslaget i målet, med hänvisning till kammarrättens uppgifter om att upptagningarna inte kunde öppnas.

HFD: Handlings offentlighet påverkar inte registrerads rätt till personuppgifter

Det finns inget hinder i tryckfrihetsförordningen mot att lämna ut personuppgifter ur handlingar som inte är allmänna till en person vars personuppgifter förekommer i handlingarna. Inte heller dataskyddsförordningens (GDPR) föreskrifter om rätten för en registrerad person att ta del av personuppgifter påverkas av om handlingen är allmän eller inte. Det beslutar Högsta förvaltningsdomstolen, som därmed river upp ett tidigare beslut i Kammarrätten i Jönköping.

Bakgrunden är en begäran från en person som har velat ta del av flera dokument i ett antal mål om allmän handling där hans egna personuppgifter förekom, med stöd av artikel 15 i GDPR. Men kammarrätten betraktade inte de berörda handlingarna som formellt inkomna till domstolen, och därmed inte som allmänna. Att lämna ut dem, eller uppgifter ur dem, skulle därmed strida mot tryckfrihetsförordningen och gå utöver vad som är den enskildes rätt enligt GDPR, bedömde domstolen. HFD underkänner alltså den bedömningen och skickar tillbaka målet för ett omtag i frågan. Samtidigt konstaterar HFD att ”rätten till tillgång till personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning inte innebär en rätt att få del av den handling där personuppgifterna förekommer”.

I en efterföljande dom har HFD gjort samma bedömning i en snarlik fråga.

USB-filer som inte gick att öppna inte allmän handling

Två USB-filer som har lämnats in till Kammarrätten i Jönköping som en del av ett pågående mål – och som inte gått att öppna med tekniska hjälpmedel – kan inte anses som tillgängliga för domstolen, eller ens förvarade där. Därmed är de inte formellt sett inkomna till domstolen och utgör inte allmän handling, enligt rättens beslut i ärendet i fjol. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast det utslaget.

Bakgrunden är en persons begäran om att få ta del av två körbara programfiler på ett USB-minne i kammarrättens lokaler. Kammarrätten avvisade först begäran, men blev sedan beordrad av HFD att pröva ärendet i sak.

Ingen rätt att överklaga om målförteckning i specifikt format

Ett beslut i kammarrätten om att endast lämna ut en begärd målförteckning i PDF-format – och inte i Excel-format – innebär inte att personen bakom begäran ”betagits sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen” att ta del av allmänna handlingar. Det skriver Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i ett beslut om att avvisa personens överklagande. HFD konstaterar att det saknas en lagstadgad skyldighet att lämna ut lämna ut handlingar i annan form än utskrift.

Begäran avsåg en förteckning över domar och beslut i mål med en angiven måltypskod hos kammarrätten.