HFD: Öppna datalagen gäller inte vid utlämnande av allmänna handlingar

En person som nekats få ut en kopia av en USB-sticka i Kammarrätten i Jönköping – och i stället erbjudits att ta del av materialet på plats eller i utskriven form – har inte fråntagits sin rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fast i ett beslut som innebär att personens överklagande avvisas. HFD underkänner därmed återigen öppna datalagens betydelse när det gäller myndigheters skyldighet att lämna ut viss typ av data digitalt för vidareutnyttjande. Personen bakom begäran pekade på nämnda lag och angav att datan skulle användas i journalistiskt syfte, för att granska kommuners bokföring. Ett ändamål och en tilltänkt bearbetning av data som inte ”överensstämmer med öppna datalagens tillämpningsområde” bedömde kammarrätten i sitt tidigare avslag. Och det finns ingen skyldighet i lag som stadgar att lägre instans måste lämna ut en kopia av handlingen i annan form än en utskrift, konstaterar nu alltså HFD i målet.

Domstolen landade i samma bedömning i en rad ärenden under 2025.

Kommun skyldig att efterforska handlingar med specifikt bolagsnamn

Det är inte rimligt att ett 30-tal namngivna förtroendevalda och kommunala tjänstemän i Västerås ska lägga ned omfattande tid på att söka igenom e-post, sms- och chattkonversationer för att identifiera alla handlingar som innehåller sökordet ”Attendo”. Det har den ansvariga nämnden fört fram, efter att vårdbolaget begärt ut alla handlingar under två specifierade tidsperioder där bolagsnamnet förekommer. Men kommunens inställning – att de insatser som krävs går utanför tryckfrihetsförordningens skyldigheter – får inget gehör i kammarrätten.” Det har inte kommit fram att det i praktiken skulle vara omöjligt” med efterforskningarna, konstaterar domstolen.

Någon betydande arbetsinsats från berörda personers sida borde det inte heller vara tal om, enligt kammarrätten. Domstolen upphäver därmed avslaget och beordrar kommunen att göra de efterfrågade sökningarna, samt ta ställning till om uppgifterna kan lämnas ut helt eller delvis. Attendos begäran gäller två avgränsade perioder under 2024 och 2025.

JO kritisk till särbehandling vid myndighets utlämnanden

När Justitieombudsmannen (JO) inspekterade Arbetsförmedlingens utlämnanderutiner i fjol hade ett 30-tal granskade ärenden handlagts under mycket lång tid – som allra längst över tre år – utan att några åtgärder satts in. En så långsam och passiv hantering är helt uppenbart inte förenlig med skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen. Det konstaterar JO, som ser med stort bekymmer på förhållandena hos myndigheten, i ett beslut. Att Arbetsförmedlingen har prioriterat vissa personers begäran framför andras går samtidigt stick i stäv med de grundlagsstadgade likhets- och objektivitetsprincipernas förbud mot särbehandling, understryker JO, som i ärendet har riktat in sig på hanteringen av särskilt omfattande och frekventa begäran vid myndigheten.

Arbetsförmedlingen har uppgett att nya rutiner tagits fram för att bemästra den kategorin framställningar, bland annat med fokus på dialog med den enskilde. Det räcker dock inte att utforma principer för att följa grundlagens krav ”utan dessa principer måste efterlevas i praktiken”, skriver JO, som allt som allt är kritisk till de betydande brister som uppdagats vid inspektionen.

HFD: Handlings offentlighet påverkar inte registrerads rätt till personuppgifter

Det finns inget hinder i tryckfrihetsförordningen mot att lämna ut personuppgifter ur handlingar som inte är allmänna till en person vars personuppgifter förekommer i handlingarna. Inte heller dataskyddsförordningens (GDPR) föreskrifter om rätten för en registrerad person att ta del av personuppgifter påverkas av om handlingen är allmän eller inte. Det beslutar Högsta förvaltningsdomstolen, som därmed river upp ett tidigare beslut i Kammarrätten i Jönköping.

Bakgrunden är en begäran från en person som har velat ta del av flera dokument i ett antal mål om allmän handling där hans egna personuppgifter förekom, med stöd av artikel 15 i GDPR. Men kammarrätten betraktade inte de berörda handlingarna som formellt inkomna till domstolen, och därmed inte som allmänna. Att lämna ut dem, eller uppgifter ur dem, skulle därmed strida mot tryckfrihetsförordningen och gå utöver vad som är den enskildes rätt enligt GDPR, bedömde domstolen. HFD underkänner alltså den bedömningen och skickar tillbaka målet för ett omtag i frågan. Samtidigt konstaterar HFD att ”rätten till tillgång till personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning inte innebär en rätt att få del av den handling där personuppgifterna förekommer”.

I en efterföljande dom har HFD gjort samma bedömning i en snarlik fråga.

Reporter nekas elektroniskt utlämnande med stöd av öppna datalagen

Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, eller öppna datalagen, reglerar inte formerna för utlämnande av allmän handling, och är därmed inte tillämplig på en begäran om att få ut handlingar i digitalt format. Det meddelade Försvarsmakten, efter att en reporter ifrågasatt beskedet att en begärd handling antingen skulle läsas på plats eller lämnas ut med post – och inte i elektronisk form. Nu går Förvaltningsrätten i Stockholm på samma linje. Det så kallade utskriftsundantaget enligt tryckfrihetsförordningen kan inte kringgås med hänvisning till öppna datalagen, slår domstolen fast, med hänvisning till ett HD-avgörande 2023. Därmed hade Försvarsmakten fog för sitt beslut. Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data trädde i kraft 2022.

HFD: Handling inkommen till domstol inte automatiskt offentlig

En handling som Kommunstyrelsen i Vännäs nekat att lämna ut – och sedan skickat vidare till kammarrätten när en person överklagade i ärendet – ska inte anses som inkommen till domstolen i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen. Därmed blir den inte per automatik allmän i kammarrätten, enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. HFD, som utgår från ett tidigare rättsfall från 1996, tar precis som lägre instans fasta på att prövningen enbart gällde handlingens status i kommunen.

Myndighetstidnings källskydd inte skäl att neka utlämnande

Kammarrätten i Stockholm bedömde i våras att det fanns grund att sekretessbelägga identiteten på en uppgiftslämnare till statliga forskningsrådet Formas webbtidning Extrakt. Detta med hänvisning till att tystnadsplikten kopplad till källors identitet enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) väger tyngre än allmänna handlingars offentlighet reglerad enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Nu gör dock Högsta förvaltningsdomstolen motsatt bedömning i målet, efter att det överklagats vidare. Domstolen utgår från ett tidigare avgörande med liknande problemställning från 2017, där HFD uttalade att en myndighets utlämnandeskyldighet inte kan påverkas av att vissa uppgifter i en allmän handling omfattas av tystnadsplikt. Det rättsfallet rörde visserligen tystnadsplikt enligt TF, men HFD klargör nu att samma förhållande råder även när tystnadsplikten ifråga gäller enligt YGL:s bestämmelser. De bägge regleringarna motsvarar i princip varandra, enligt domstolen.

Därmed är slutsatsen att Formas har saknat rättsligt stöd för att hemlighålla de begärda uppgifterna.

PDF-fil med tjänstemans telefonnummer allmän handling

En PDF-fil med uppgift om en namngiven tjänstemans mobiltelefonnummer på Gävle kommun är en allmän handling. Det anser kammarrätten, efter att kommunstyrelsen först nekat en person uppgiften, med hänvisning till att numret inte finns på någon särskild lista eller annan sammanställning som är avsedd att arkiveras. Men kommunen har samtidigt uppgett att det är möjligt att skriva ut olika typer av uppgifter i dess tekniska system – exempelvis information knuten till en enskild medarbetare i kommunens digitala telefonkatalog – och sedan spara informationen i form av en pdf-fil.

Kammarrätten tog i sin bedömning fasta på detta. PDF-filen uppfyller kriterierna för en handling som förvaras hos kommunen, enligt rätten. Samtidigt är den digitala telefonkatalogen en sådan typ av förteckning som förs fortlöpande och har färdigställts för införing, med följden att uppgiften om numret ingår i en handling som är upprättad enligt tryckfrihetsförordningen. Det blir nu upp till kommunen att pröva om sekretess på annan grund hindrar ett utlämnande.

HFD slår fast sekretessbestämmelse för uppgifter om elanläggningar

I fjol infördes nya sekretessbestämmelser för uppgifter om anläggnings-id för elektriska anläggningar i Försäkringskassans ärenden om elstöd. Nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att paragrafen 28 kap. 4 b § OSL inte strider med någon grundlagsstadgad bestämmelse eller annan överordnad författning. Bakgrunden är ett överklagande där personen som begärt ut uppgifterna, som funnits i olika handlingar hos kammarrätten, argumenterat för att den nya regleringen strider mot offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen samt Europakonventionen.

HFD anser inte heller att bestämmelsen går stick i stäv med det så kallade beredningskravet i regeringsformen. Den mycket korta remisstiden från infrastrukturdepartementets sida på bara tre dygn – som bland annat Lagrådet kritiserade – innebär visserligen en brist, men enligt HFD är den inte tillräckligt väsentlig för att ”stadgad ordning” kan sägas ha försummats. Därmed är slutsatsen att sekretess för uppgifterna hindrar ett utlämnande i fallet.

E-postkorrespondens i avslutade ärenden var minnesanteckningar

Riksrevisionen avslog tidigare i år en begäran om att få ut intern e-postkorrespondens i två ärenden på myndigheten. Revisionen noterade att ärendena visserligen var formellt slutbehandlade – med följden att meddelandena kunde anses som upprättade i tryckfrihetsförordningens mening – men att innehållet samtidigt inte tillfört några sakuppgifter. I och med att handlingarna inte heller hade arkiverats var handlingarna därmed inte att anse som allmänna.

Nu gör Högsta förvaltningsdomstolen, som är överklagandeinstans i utlämnandemålet, samma bedömning. HFD betraktar meddelandena som minnesanteckningar inom ramen för ärendets beredning, och bifogade dokument som utkast. Domstolen ser inte heller någon anledning att ifrågasätta uppgiften om att meddelandena inte arkiverats.