Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: försvarsmakten
HFD: Utlämnande av brandskumsrapport hindrar inte ”arbetets behöriga gång” inom Försvaret
Försvarsmaktens beslut att inte lämna ut en rapport från 2015, om användningen av brandskum med PFAS-kemikalier vid Ärna flygplats i Uppsala, underkänns i Högsta förvaltningsdomstolen. Ärendet prövades enligt en paragraf i OSL som förklarar att myndigheter generellt är skyldiga att dela information såvida sekretess inte föreligger, så länge det inte kan ”hindra arbetets behöriga gång” – vilket Försvaret hävdade i det enskilda ärendet. HFD:s prövning gällde just vad som krävs för att den motiveringen ska anses vara uppfylld. Domstolen konstaterar bland annat att det skulle kunna vara att ”uppgiften inte finns tillgänglig utan en omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats”. Däremot är det inte relevant att väga in att ”myndigheten i en mer obestämd framtid eventuellt kan få problem på grund av utlämnandet”.
HFD konstaterar nu att kartläggningen i fallet finns hos Försvarsmakten och att den är identifierad. Det åligger nu myndigheten att göra en sekretessprövning inför ett eventuellt utlämnande, enligt domen.
Vindkraftsbolag får avslag om försvarsuppgifter
Företrädare för två vindkraftsbolag har i separata ärenden invänt mot att Försvarsmakten har nekat att lämna ut de uppgifter som har legat till grund för myndighetens yttranden om bolagens expansionsplaner. Enligt en av företrädarna gjorde Försvarsmaktens en helomsvängning i utbyggnadsfrågan under perioden våren 2021-våren 2022. Myndighetens ”skiftande motiveringar” och hemlighållande av uppgifter gör det svårt att arbeta fram rimliga villkor till tillståndet och samexistera med försvaret, är uppfattningen. Försvarsmakten har i sina avslag hänvisat till att informationen riskerar att avslöja uppgifter om totalförsvarets metoder och förmågor, och därmed omfattas av försvarssekretess. Kammarrätten ifrågasätter inte den bedömningen utan går nu på samma linje i båda målen.
Alla höga objekt som till exempel vindkraft och telekommunikationsmaster måste gå på remiss till Försvarsmakten innan de kan godkännas.
Hemligt om försvaret sett flygande föremål
En person begärde ut handlingar rörande oidentifierade flygande föremål över Sverige åren 2000–2018. Försvarsmakten svarade att handlingar ”…av det slags som efterfrågats skulle, om de överhuvudtaget finns, röja Försvarsmaktens förmåga och metod för att inhämta och bearbeta information gällande identifiering av främmande makts luftfarkoster.” Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess.
Intern promemoria var inte färdigställd
En promemoria som hade skrivit av två tjänstemän vid Förvarets forskningsanstalt (FOA) blev inte en allmän handling när den överlämnades till ÖB. Det bedömde JO i detta beslut. De två tjänstemännen var visserligen avlönade av FOA, hade sina kontor i FOA:s lokaler och skrev promemorian på FOA:s brevpapper men de hade utfört arbetet ”som tjänstemän ställda till ÖB:s förfogande”, enligt JO. Promemorian blev med andra ord inte expedierad från FOA och inkommen till ÖB. Handlingen tillhörde inte heller något ärende och hade därför inte blivit allmän på den grunden att den tillhörde ett avslutat ärende. JO konstaterade slutligen att handlingen inte var på annat sätt färdigställd eftersom ingen behörig befattningshavare hade ”sanktionerat” handlingen eller ”…beslutat om dess omhändertagande för förvaring.” Mot bakgrund av att promemorian inte var en allmän handling kunde inte ÖB kritiseras för att han hade förstört den.
JK 3857-12
Försvarsmaktens personalansvarsnämnd gjorde sig skyldig till en uppenbar misstolkning av OSL när den i ett mötesprotokoll skrev att ett beslut om att tvinga en anställd att läkarundersöka sig var hemligt enligt OSL 39:2. Det här med tanke på att det framgår av bestämmelsen att sekretessen inte gäller uppgifter i beslut. Det konstaterade JK i det här beslutet.
KR Sthlm 1276-11
Avidentifierade personuppgifter som legat till grund för en rapport från Försvarshögskolan som jämförde svenskars och invandrares resultat vid mönstringen kunde inte lämnas ut. Kammarrätten såg en risk för ”bakvägsidentifiering” av de berörda personerna.
KR Sthlm 1964-11
Riksarkivet nekade en person att få ut vissa uppgifter ur akterna för två personer som var aktiva inom fredsrörelsen på 1950-talet som underrättelsetjänsten intresserat sig för. Kammarrätten delade myndighetens bedömning att uppgifter om bland annat uppgiftslämnare, arbetsmetoder och beteckningar omfattades av försvars- och underrättelsesekretess.
KR Sthlm 566-11
Kammarrätten delade Försvarsmaktens bedömning att det förelåg sekretess för uppgifter i den utredning som gjordes efter att svensk försvarspersonal blivit vittne till tortyr under Operation Artemis i Kongo.