Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
En journalist vände sig till förvaltningsrätten och begärde ut en promemoria med rubriken ”Bedömning av Paludans planerade demonstration i region Väst”. Promemorian hade legat till grund för Polisens beslut att inte ge Rasmus Paludan demonstrationstillstånd. Promemorian fanns hos förvaltningsrätten eftersom beslutet i tillståndsfrågan hade överklagats dit.
Förvaltningsrätten avslog begäran helt. Inga uppgifter ur promemorian lämnades ut. Det här med hänvisning till tre sekretessbestämmelser som alla skyddar uppgifter i brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.
Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten fyra månader senare. Domstolen konstaterade att ingen av de åberopade sekretessbestämmelserna är tillämpliga på uppgifter i ett ärende enligt ordningslagen om tillstånd till allmän sammankomst. Den begärda handlingen skulle därför lämnas ut till journalisten.
En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.
Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.
Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter.
Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.
Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.
Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.
En journalist begärde ut resultatet från Säkerhetspolisens senaste medarbetarundersökning men fick avslag av myndigheten. Journalisten överklagade till kammarrätten och skrev att han hade fått kännedom om att resultatet innehöll kritik mot Säkerhetspolisens ledning. Han ville ha ut resultatet för att kunna rapportera om eventuella missförhållanden vid myndigheten. Kammarrätten avslog med följande motivering:
”Merparten av uppgifterna i handlingen, däribland frågeområden och resultaten av undersökningen, är av sådant slag att det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Det står heller inte klart att dessa uppgifter kan röjas utan att den framtida verksamheten skadas.”
Däremot menade kammarrätten att Säkerhetspolisen kunde lämna ut uppgifter som avsåg själva undersökningen och arbetet med resultaten från undersökningen. Kammarrätten biföll alltså överklagandet i denna del.
En person hade inte rätt att få ut eventuella uppgifter om sig själv i Schengens informationssystem. Det slog kammarrätten fast i den här domen och fastställde Polismyndighetens avslagsbeslut. Enligt domstolen kan bara det faktum att en person förekommer i ett register vara hemligt.
En ledamot i kammarrätten var oenig med majoriteten och tyckte att ärendet skulle återförvisas till Polismyndigheten eftersom myndigheten hade grundat sitt avslagsbeslut på ett annan sekretessregel än dem som kammarrätten menade var tillämpliga på uppgifterna.
En person som hade nekats en tjänst inom polisen på grund av att han hade blivit underkänd vid säkerhetsprövningen begärde ut underlaget för underkännandet. Polisen avslog med hänvisning till underrättelse- och försvarssekretess. Personen överklagade men kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.
En person hade begärt hos Säkerhetspolisen (SÄPO) att få läsa sin akt och alla andra registreringar som hade gjorts om honom. SÄPO avslog begäran. Mannen överklagade till Regeringsrätten som dock fastställde SÄPO:s beslut. Domstolen hänvisade till propositionen till den dåvarande sekretessbestämmelsen där det står att redan uppgifter om huruvida någon förekommer i ett underrättelseregister bör kunna sekretessbeläggas.
Sekretess gäller för uppgift om huruvida någon anteckning om Julian Assange eller
Wikileaks finns hos Säkerhetspolisen. Det slog kammarrätten fast i denna dom med hänvisning till underrättelsesekretess.
En man begärde hos SÄPO att få ut löneutbetalningar till en namngiven person. SÄPO avslog mannens begäran och efter överklagande fastställde kammarrätten avslagsbeslutet. Enligt domstolen gällde sekretess för uppgift om huruvida Säkerhetspolisen gjort någon utbetalning till den namngivna personen eller inte. Det här eftersom det inte stod klart att en sådan uppgift kunde röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
I ett yttrande till Migrationsverket avstyrkte Säkerhetspolisen bifall för en man som hade ansökt om svenskt medborgarskap. Mannen begärde ut den bilaga som Säkerhetspolisen hade bifogat sitt yttrande men fick avslag av Migrationsverket. Myndigheten hänvisade till att mannens intresse av partsinsyn i det egna ärendet vägde lättare än samhällets behov av att skydda Säkerhetspolisens framtida verksamhet. Kammarrätten delade Migrationsverkets bedömning.
En man begärde hos polisen att få ut namnen på de poliser och utredare som hade gjort sökningar om honom i misstanke- och belastningsregistret. Polisen vägrade med hänvisning till förundersökningssekretess, sekretessen för uppgifter i polisens register som kan skada den framtida verksamheten eller förutsedda åtgärder.