Personalsocial sekretess inte tillämplig på skrivelse från kommuns skolchef

En skrivelse med bilagor, som lämnats över av dåvarande skolchefen i Arvidsjaur till andra chefer inom kommunen, lämnades först inte ut av kommunstyrelsen efter begäran från en lokalpolitiker. Kommunstyrelsen hänvisade i sitt avslag till den paragraf i OSL som stadgar att sekretess gäller för personalsocial verksamhet. Men den bedömningen delas inte av kammarrätten. Domstolen anser inte att skrivelsen kan sägas ha tagits fram inom ramen för en personalsocial verksamhet, med följden att det angivna lagrummet inte är tillämpligt i sammanhanget. Enligt rätten handlar det snarare om ”en uppräkning av händelser som anses ligga en person anställd hos kommunen till last”, sammanställd av skolchefen. Därmed bör handlingen lämnas ut, om inga andra sekretessgrunder finns, sammanfattar domstolen.

Kommuns sekretessbeslut i personalärende underkänns

Sölvesborgs kommuns skäl för att sekretessbelägga en utredning om en kommunanställd som misstänks ha försnillat presentkort underkänns i kammarrätten. Detta efter att en lokal journalist överklagat i ärendet. Kommunen hänvisade i sitt avslag i mars dels till en paragraf i OSL om personalsocial verksamhet, dels till det lagrum som stadgar att uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan omgärdas av sekretess. Den förstnämnda delen är dock inte tillämplig i sammanhanget, enligt domstolen. Samtidigt har kommunen inte prövat om några av de aktuella skaderekvisiten för neka ett utlämnande i övrigt är uppfyllda, är bedömningen. Att enbart hänvisa till att den enskilda eller närstående till denna riskerar att lida men räcker inte, slår kammarrätten fast, med följden att ärendet nu skickas åter till kommunen för en ny prövning.

Anmälan om kränkningar inom region till största delen sekretessbelagd

Region Blekinges bedömning att en anmälan från en medarbetare om kränkande särbehandling ska vara sekretessbelagd står sig – i huvudsak. En journalist som begärt ut handlingen argumenterade i ett överklagande till kammarrätten för att regionens beslut var vagt och bristfälligt, och att åtminstone uppgifter om händelser och påpekade brister bör kunna lämnas ut. Domstolen anser dock att stora delar av anmälan innehåller uppgifter som direkt eller indirekt riskerar att avslöja den anställdes identitet, med följden att den till övervägande del ska vara fortsatt belagd med sekretess. Att lämna ut handlingen med enstaka känsliga uppgifter maskerade är inget alternativ med hänsyn till den helhet som de utgör, resonerar rätten. Undantag gäller dock för vissa kortare avsnitt som är mer allmänt hållna, med följden att tre enskilda stycken ska lämnas ut.

Sekretess i utredning om kränkande behandling

Två personer som hade blivit intervjuade och hade lämnat uppgifter i en utredning om kränkande särbehandling vid Länsstyrelsen i Västra Götaland hade inte rätt att få ut uppgifter om vilka andra personer som förekom i utredningen och vilka uppgifter dessa lämnat. Den bedömningen gjorde kammarrätten i den här domen.

Uppgifter som de sökande redan kände till eller själva hade lämnat skulle dock lämnas ut, enligt kammarrätten.

Utredningen om kränkande särbehandling hade gjorts av ett externt företag som hade lämnat en rapport med rekommendationer till länsstyrelsen. Det var den handlingen som de sökande hade begärt och fått ut i delvis maskerat skick.

Brev hemlighölls på fel grund

En person begärde hos regionstyrelsen i Norrbotten att få ta del av ett brev som hade kommit in till en avdelningschef på Regional Utveckling. Regionstyrelsen lämnade ut handlingen men hade först maskerat uppgifter om namn, titel, telefonnummer och arbetsort på personer som enligt skrivelsen kan berätta om mobbning, trakasserier och dålig arbetsmiljö. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller i personalsocial verksamhet.

Sökanden överklagade beslutet till kammarrätten som underkände den angivna sekretessgrunden. Enligt kammarrätten rörde uppgifterna inte personalsocial verksamhet vid regionen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till regionstyrelsen för prövning av om någon annan sekretessbestämmelse var tillämplig på uppgifterna.

Lista med skolincidenter var offentlig

En journalist begärde ut en sammanställning av incidentrapporter avseende elevers hot eller våld mot lärare under 2020 på samtliga grundskolor i Trelleborgs kommun. Kommunen vägrade lämna ut vissa uppgifter i sammanställningen: bland annat händelsedatum och vissa händelserubriker. Kommunen hänvisade till den sekretess som gäller för uppgifter i elevstödjande verksamhet och till den sekretesss som gäller i personalsocial verksamhet.

Journalisten överklagade och fick till stor del rätt i kammarrätten som bestämde att händelsdatum och händelserubriker kunde lämnas ut i omaskerat skick. Enligt domstolen gick det inte att identifiera några enskilda elever utifrån listan och anställdas åtgärder i tjänsten omfattas inte av personalsekretess.

Kränkningar på jobbet var hemliga

”Att en viss identifierbar person upplevt sig utsatt för kränkande särbehandling, och de närmare redogörelserna för sådana händelser, får typiskt sett anses innebära men för de inblandade om uppgifterna skulle röjas”. Det konstaterade kammarätten i den här domen som gällde utlämnande av en rapport om kränkande särbehandling på en arbetsplats. Domstolen fastställde därför Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut att sekretessbelägga den delen av rapporten. Andra delar som länstyrelsen hade sekretessbelagd menade kammarrätten kunde offentliggöras.

BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör

E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.

Sekretess för att skydda meddelare underkändes

Efter att kammarrätten hade skickat tillbaka ärendet till Östersunds kommun beslutade kommunstyrelsen att sekretessbelägga de begärda mejlen med hänvisning till bestämmelserna i OSL om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. 

Sökanden överklagade på nytt och kammarrätten anmodade kommunstyrelsen att redovisa vilka paragrafer i OSL man hade tillämpat i sitt beslut. Kommunstyrelsen hänvisade till två paragrafer och förklarade att mejlen utgjorde en del av underlaget i ett visselblåsarärende.  Mejlen innehöll information om enskilda medarbetare som hade lämnat uppgifter om olämpligt uppträdande från en politiskt tillsatt ledamot. Kommunstyrelsen menade att ett utlämnande av handlingarna vore att ”kringgå efterforskningsförbudet och principen om meddelarskydd”. 

Kammarrätten konstaterade att de begärda handlingarna inte innehöll några sådana uppgifter som skyddas av de paragrafer som kommunstyrelsen hade hänvisat till. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen en andra gång för prövning av om handlingarna omfattades av sekretess enligt någon annan paragraf.

Personalsocial sekretess inte heller tillämplig

Tredje gången gillt försökte Östersunds kommun sekretessbelägga mejlen med stöd av personalsekretess. Kammarätten underkände även det och beslutade att handlingarna skulle lämnas ut till sökanden.

Utredning om lärare skulle lämnas ut

En person vände sig till Mora kommun och begärde ut en utredning om en kommunanställd lärare. Den innehöll en uppräkning av händelser som ansågs ligga läraren till last, redogörelser för hur elever uppfattat situationen och lärarens egna kommentarer om vad som hänt. Utredningen innehöll även ett avsnitt där arbetsgivaren redogjorde för sin slutsats.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess, sekretess som skyddar uppgifter i elevstödjande verksamhet samt sekretess som gäller i personalsocial verksamhet. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut.

Enligt kammarrätten gällde uppgifterna varken socialtjänst eller personalsocial verksamhet. Vissa uppgifter om de berörda eleverna hörde dock till elevstödjande verksamhet och var sekretessbelagda av det skälet. I övrigt skulle handlingarna lämnas ut enligt kammarrätten.

Utredning om kränkning inte personalsocial verksamhet

Socialnämnden i Hofors hade inte stöd för att hemlighålla uppgifter i en faktaundersökning om kränkande särbehandling med stöd av den sekretess som gäller för personalsocial verksamhet. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Undersökningen hade utförts av en organisationskonsult och en psykolog vid Previa. Syftet med undersökningen var att belysa om kränkande särbehandling hade förekommit på det sätt som hade anmälts. Undersökningen innehöll beskrivningar av olika händelser baserade på intervjuer med arbetstagare. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till socialnämnden för prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan sekretessregel.