”Harmlösa” uppgifter om investeringar tillräckligt intressanta för utlämnande

Uppgifter om Fjärde AP-fondens investeringar i Northvolt – som myndigheten har bedömt vara av ”harmlös karaktär” och inte tillfört något av värde – kan inte anses sakna intresse i ett större sammanhang. Det anser kammarrätten, som river upp ett tidigare avslagsbeslut på den punkten och beordrar att de ska lämna ut till en journalist. Fjärde AP-fonden hade inte maskerat uppgifterna med hänvisning till att det handlade om enstaka ord och meningar som inte gav någon samlad bild av handlingarnas innehåll, men ändå landat i att de inte behövde lämnas ut, med utgångspunkt i ett HFD-avgörande från 2017.

Däremot ger kammarrätten Fjärde AP-fonden rätt när det gäller hemlighållna delar av beslutsunderlagen, utifrån bedömningen att de omfattas av sekretess kopplat till myndigheters affärsverksamhet och ekonomiska förbindelser med enskilda.

Journalisten pekade i sitt överklagande på att allmänintresset att få insyn i fondens verksamhet är stort, och gäller även om bara en begränsad del av materialet lämnas ut.

Ingen affärssekretess för sms om debattklimat

Sms-meddelanden om samtals- och debattverksamheten på Kulturhuset Stadsteatern mellan äldre- och kulturborgarrådet i Stockholms stad och vd:n för kommunbolaget maskerades delvis, med hänvisning till risken för affärsmässig skada. Men kommunen hade inte fog för hemlighållandet, enligt kammarrätten, som konstaterar att de maskerade delarna ”i mycket kortfattade ordalag” rör vissa händelser och frågor kopplat till en enskild uppdragstagare. Även om det enligt domstolen handlar en typ av uppgifter som skulle kunna röra affärs- och driftsförhållanden – med risk för vissa negativa effekter vid ett utlämnande – handlar det i detta fall inte om uppgifter av en sådan art att de skulle kunna användas av en konkurrent på teaterbolagets bekostnad. Dessutom är informationen över ett år gammal och sammanhanget i viss mån redan känt utifrån redan utlämnade uppgifter, betonar rätten, som redan tidigare har underkänt kommunens sekretessbedömning i samma ärende och beordrat en ny prövning. Denna gång blir alltså utfallet att meddelandena ska lämnas ut i sin helhet.

Måste utreda GDPR-sekretess i utfärdade p-böter

Kommunägda Stockholms Stads Parkerings AB nekade tidigare i år en persons begäran om att få ut uppgifter över utfärdade p-böter under en angiven period. Bakgrunden är att personen, efter ett eget tvistemålsärende, vill kartlägga parkeringsavgifterna för att utröna om p-böter återkommande utfärdas på felaktiga grunder.

Men domstolen underkänner nu kommunbolagets sekretessgrunder på flera punkter. Det finns inget stöd i OSL för påståendet att det skulle lida affärsmässig skada vid ett utlämnande, och inte heller någon grund för sekretess för enskild baserat på en förmodad hotbild för fordonsägare, enligt domstolen. Enligt bolaget skulle uppgifter över registreringsnummer kunna användas för att spåra var en bilägare ”kan tänkas befinna sig, tillfälligt eller vid återkommande tillfällen i framtiden”. Slutligen sätter kammarrätten frågetecken för bedömningen att samtliga utfärdade kontrollavgifter är en sammanställning av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Bolaget har inte heller styrkt varför personen bakom begäran skulle kunna komma att bryta mot någon bestämmelse i förordningen, anser rätten. Ärendet skickas nu tillbaka till Stockholms Stads Parkering för en ny rond i GDPR-frågan.

Kommunalt bolag får bakläxa om frikostig maskning

Ett kommunalt bolag i Vimmerby lämnade ut en extern arbetsmiljöutredning med så pass omfattande sekretessbeläggning att det bland annat inte framgick vilken arbetsmiljöfråga som hade utretts. Maskeringarna var på flera ställen inkonsekventa, utelämnade helt harmlösa uppgifter och hänvisade inte heller tydligt till relevant sekretessbestämmelse i OSL. Det anser kammarrätten i Jönköping, som efter ett överklagande upphäver bolagets beslut och beordrar att en ny prövning av utlämnandet ska göras.

Uppgifter om kommunalt elbolags vinstmarginaler lämnas inte ut till journalist

Uppgifter om pris per kilowattimme, samt vinstmarginaler i projektkalkyler, gör det möjligt att dra sådana slutsatser om ett bolags affärsförhållanden och strategi att konkurrerande företag skulle kunna vinna fördelar om de röjdes. Det anser kammarrätten i ett avslagsbeslut, efter att en journalist har begärt ut handlingar från Lysekils kommunägda elhandelsbolag mot bakgrund av en uppmärksammad affär. Journalisten anförde i sitt överklagande att det handlade om endast begränsade uppgifter som inte kunde ge några detaljerade upplysningar om den större prisbilden, samt att det kan finnas andra motiv än de rent affärsmässiga för att hemlighålla information i fallet. Men domstolen delar alltså bolagets uppfattning att affärssekretess gäller för uppgifterna.

Journalist nekas uppgifter från kommunalt elbolags räkningar

Uppgifter på elfakturor om kunders namn, adresser, kundnummer och OCR-nummer omfattas av sekretess enligt 19 kap. 1 § OSL och ska inte lämnas ut. Det slår kammarrätten fast, efter att en journalist hade överklagat ett nekande beslut från det kommunala elbolaget Umeå Energi. Journalistens ursprungsbegäran omfattade bland annat de företagskunder som har köpt mest el av bolaget. Det faktum att bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad och att dess kunder skulle kunna identifieras vid ett utlämnande ligger till grund för domstolens utslag.

Umeå Energi avslog initialt framställan helt och hållet, samtidigt som bolaget hänvisade till att det inte framgick i vilket syfte som uppgifterna begärdes ut ”eller hur de i övrigt ska hanteras”. Efter journalistens överklagande – där han betonade att elbolagens priser är kända redan via deras egna webbsidor – lämnade bolaget i nästa steg ut handlingarna med kund- och fakturauppgifterna maskerade. Kammarrättens prövning gjordes sedan på basis av detta, och gällde om journalisten hade rätt att få ut fakturorna i sin helhet.

Bostadsbolag måste lämna ut löneuppgifter för chefer

Kommunala bolaget Örebrobostäders beslut att inte lämna ut löneuppgifter för bland annat ledningsgruppen, projektledare och upphandlare underkänns av kammarrätten i Göteborg, efter att personen som gjort begäran överklagat. Bolaget påpekade i sitt avslag att konkurrerande aktörer på marknaden skulle kunna dra nytta av uppgifterna i rekryteringssammanhang, samtidigt som man hänvisade till en rad tidigare domstolsutlåtanden. Men kammarrätten ser inget fog för den linjen. Enligt domstolen ska Örebrobostäder som kommunalt bolag jämställas med en myndighet med en affärsinriktad verksamhet. För att någon kan antas gynnas på en myndighets bekostnad krävs en påvisad konkret skaderisk, betonar rätten med avstamp i ett avgörande i HFD. De förutsättningarna är inte uppfyllda i det aktuella målet, är slutsatsen.

Löne- och befattningsuppgifter för övriga tillsvidareanställda på bostadsbolaget lämnades ut redan i ett första skede.

Lista med tandläkare hemlighölls på fel grund

En person begärde ut en lista med namn, titel och löneställe på tandläkare och tandhygienister som jobbar inom Folktandvården Skåne AB. Hon uppgav att hon tänkte använda uppgifterna för att uppdatera returpost, skicka läkemedelsinformation och bjuda in till konferenser.

Folktandvården avslog begäran med hänvisning till affärssekretess. Folktandvården menade att uppgifterna kunde utnyttjas av konkurrenter för att vinna fördelar på bolagets bekostnad.

Personen överklagade till kammarrätten som underkände Folktandvårdens grund för sekretess och skickade tillbaka ärendet dit för prövning av om någon på listan riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Distriktsveterinärernas prislistor var hemliga

En djurhållare vände sig till Jordbruksverket och begärde ut distriktsveterinärernas prislistor för behandling av djur. Verket avslog med hänvisning till att ett utlämnande kunde gynna distriktsveterinärernas konkurrenter. Djurhållaren överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Underhållsplan var hemlig

Hörbybostäders femtonåriga underhållsplan var hemlig, bedömde kammarrätten i denna dom. Det här eftersom planen innehöll detaljerade kalkyler om framtida förväntat underhåll av bolagets fastigheter. Någon som driver likartad verksamhet skulle kunna dra nytta av informationen om den lämnades ut, ansåg kammarrätten.