Vistelseförbud ska lämnas ut omaskerade till nyhetsbyrå

Beslut om preventiva vistelseförbud ska lämnas ut omaskerade av Polismyndigheten till Nyhetsbyrån Siren, med förbehåll om att handlingarna inte får delas vidare eller göras sökbara för andra så länge de innehåller personuppgifter. Det beslutar kammarätten, efter att Polismyndigheten avslagit nyhetsbyråns begäran. Enligt myndigheten kunde inte nämnda förbehåll eliminera risken för att personuppgifterna i besluten skulle behandlas i strid med dataskyddsreglerna. Domstolen tar dock fasta på att uppgifterna, utifrån Sirens verksamhet, kommer att användas för journalistiska ändamål. Därmed är bedömningen att förbehållet skapar en rimlig balans mellan intresset av att kunna bedriva journalistisk verksamhet och integritetsintresset, som är i linje med Högsta domstolens prejudicerade avgörande i februari i år (NJA 2025 s. 123 (I)).

I en tidigare vända i målet avslog Polismyndigheten Sirens begäran med hänvisning till 35 kap. 5 § i OSL, sekretess till skydd för enskild förekommande i av polisen upprättade register. Kammarrätten underkände i våras det beslutet och beordrade en ny prövning i utlämnandefrågan.

HD: Nyhetsbyrå får ut brottmålshandlingar med förbehåll

Nyhetsbyrån Siren och rättsdatabasen Trobar ska få ut brottmålshandlingar från domstolar med förbehåll som innebär att de inte får förmedla handlingarna inklusive personuppgifter vidare till betalande kunder eller allmänheten, eller ge utomstående sökmöjligheter till personuppgifter i handlingarna. Det har Högsta domstolen beslutat i två prejudicerande beslut, där EU:s dataskyddsförordning bedöms väga tyngre än Sveriges mediegrundlagar. Beslutet innebär ett underkännande av svensk lag, i dataskyddslagen 1 kap. 7 § första stycket föreskrivs att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. HD var oenig, två skiljaktiga justitieråd gjorde motsatt bedömning i knäckfrågan och ytterligare ett var skiljaktig avseende lämpligheten i utlämnande med förbehåll.

Bakgrunden till HD:s beslut är i Sirens fall ett tidigare meddelat förbehåll från Hovrätten för Övre Norrland efter en begäran om allmän handling. I och med uppfattningen att unionsrätten trumfar grundlagen – och det faktum att nyhetsbyrån systematiskt har begärt ut brottmålshandlingar – blir den sammanfattande bedömningen att personuppgifterna kommer att behandlas i strid med GDPR, varför de omfattas av sekretess. Samtidigt konstaterar HD att Siren främst kommer att använda personuppgifterna för journalistiska ändamål, varför ett utlämnande med förbehåll anses vara en rimlig avvägning mellan intresset att skydda den personliga integriteten och att kunna bedriva journalistisk verksamhet. Därmed får Siren använda personuppgifterna i redaktionellt bearbetade nyhetstexter och nyhetsunderlag. I målet som gäller Trobar är resonemanget och den sammanfattande bedömningen snarlik, med det ytterligare förbehållet att databasen inte får använda personuppgifterna för att avisera andra om handlingarnas innehåll.

Sekretess på kommunanställdas uppgifter även för kommunpolitiker

Det finns ingen rättslig grund i dataskyddsförordningen som ger en kommunpolitiker i Örebro rätt att få ut personuppgifterna för de anställda på en fritidsgård. Det anser kammarrätten, efter att politikern överklagat ett tidigare avslag från kommunförvaltningen. Politikern har begärt uppgifterna efter en brottshändelse på fritidsgården och har argumenterat för att behandlingen av dem är nödvändiga inom ramen för hans uppdrag. Därmed borde ett sekretessundantag i OSL som gäller utlämnande till myndighet eller nämnd vara tillämpligt, menar han. Men domstolen konstaterar att det misstänkta brottet redan utreds av polis, och att det dagliga praktiska arbetet hos kommunen ligger på förvaltningssidan. Därmed är personuppgiftsbehandlingen i fallet inte nödvändig, enligt rätten.

Måste utreda GDPR-sekretess i utfärdade p-böter

Kommunägda Stockholms Stads Parkerings AB nekade tidigare i år en persons begäran om att få ut uppgifter över utfärdade p-böter under en angiven period. Bakgrunden är att personen, efter ett eget tvistemålsärende, vill kartlägga parkeringsavgifterna för att utröna om p-böter återkommande utfärdas på felaktiga grunder.

Men domstolen underkänner nu kommunbolagets sekretessgrunder på flera punkter. Det finns inget stöd i OSL för påståendet att det skulle lida affärsmässig skada vid ett utlämnande, och inte heller någon grund för sekretess för enskild baserat på en förmodad hotbild för fordonsägare, enligt domstolen. Enligt bolaget skulle uppgifter över registreringsnummer kunna användas för att spåra var en bilägare ”kan tänkas befinna sig, tillfälligt eller vid återkommande tillfällen i framtiden”. Slutligen sätter kammarrätten frågetecken för bedömningen att samtliga utfärdade kontrollavgifter är en sammanställning av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Bolaget har inte heller styrkt varför personen bakom begäran skulle kunna komma att bryta mot någon bestämmelse i förordningen, anser rätten. Ärendet skickas nu tillbaka till Stockholms Stads Parkering för en ny rond i GDPR-frågan.

Domstol nekar utgivare brottmålsuppgifter med stöd av GDPR

Kammarrätten instämmer i Åklagarmyndighetens bedömning och nekar nyhetsbyrån Vivalto Informations begäran om brottmålsuppgifter i flera ärenden. Detta utifrån bedömningen att uppgifterna i de begärda handlingarna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, GDPR, och att de registrerade personernas intresse väger tyngre än motpartens intresse av att få ta del av dem. Att neka en aktör med utgivningsbevis handlingar utifrån bedömningen att grundlagsskyddet måste stå tillbaka till förmån
för dataskyddsförordningen måste visserligen göras med stor försiktighet, resonerar kammarrätten. Dataskyddsförordningen uppställer dock samtidigt tydliga krav på medlemsstaterna i sammanhanget, enligt domstolen.

Fel att maskera uppgifter om namn i utvisningsbeslut

Namnuppgifter i ett utvisningsbeslut ”torde” inte kunna hemlighållas med stöd av en av Migrationsverket angiven paragraf i OSL, enligt en dom i kammarrätten. Domstolens besked kommer efter ett överklagande från en person som begärt ut namn- och telefonnummer till ett antal berörda personer. När det gäller telefonuppgifterna gör kammarrätten samma bedömning som verket om sekretess för enskilds personliga förhållanden, men alltså inte i fråga om för- och efternamn. Sekretessen bör i detta fall endast gälla de angivna skälen i ett utvisningsbeslut, är domstolens mening. Rätten hänvisar till ett tidigare meddelat utslag från 2008, och anser att Migrationsverkets prövning i frågan inte har varit fullständig. Myndigheten har även svepande hänvisat till ytterligare ett lagrum att göra någon egentlig prövning mot den bestämmelsen, enligt domen.

Migrationsverket måste nu hantera frågan på nytt i ljuset av kammarrättens ställningstagande.

Region Gotland måste lämna ut samtalslogg efter dom

En samtalslogg över uppgifter om samtal från Region Gotlands telefonväxel till en privatpersons nummer måste lämnas ut av myndigheten, enligt en dom i kammarrätten i Stockholm. Regionen bedömde i sitt beslut i juni att loggen inte är att anse som en allmän handling i tryckfrihetsförordningens mening, då den endast upprättats för ”befordran av ett meddelande”. Dessutom föreligger under alla omständigheter absolut sekretess för inhämtade uppgifter från personal vid en myndighets telefonväxel, enligt regionstyrelsen – som även hänvisade till ytterligare två lagrum i OSL.

Men domstolen underkänner nu det resonemanget på samtliga punkter. En samtalslogg är enligt domstolens synsätt att likställa med ett diarium eller annan förteckning som förs fortlöpande, och därmed en upprättad allmän handling förvarad hos regionen. Det finns inte heller någon sekretessbestämmelse som är tillämpbar i sammanhanget, slår kammarrätten fast.

Privata musikskolor nekas lista på elevers e-postadresser för reklamutskick

Flera musikskoleföretag – som Täby kommun har upphandlat tjänster med inom kulturskoleverksamhet – ville få en lista över myndiga elevers och vårdnadshavares e-postadresser. Men kommunen anser att uppgifterna omfattas av sekretess, och nu gör kammarrätten samma bedömning.

De privata aktörerna menar att det handlar om informationsutskick om deras kurser, och att det därför finns ett berättigat allmänintresse för personuppgiftsbehandlingen i fallet. Enligt domstolen väger dock elevernas och vårdnadshavarnas integritetsintresse tyngre, varför ett utlämnade skulle stå i strid med GDPR. Dessutom handlar det av allt att döma om kurser som eleverna måste betala för, påpekar kammarrätten, med följden att utskicken är att betrakta som reklam som kräver samtycke från mottagarna för att vara tillåten enligt marknadsföringslagen.

GDPR-sekretess för personnummer men inte för namn

GDPR-sekretessen var inte ett hinder för att Trafikverket skulle lämna ut för- och efternamn, telefonnummer, e-postadress och beslutad behörighet för alla som hade beviljats mätbehörighet typ 1 eller typ 2. Det bedömde kammarrätten i denna dom. Uppgifterna fanns i ett register hos Trafikverket och hade begärts ut av en person som representerade ett rekryteringsföretag. Uppgifterna skulle användas för att hjälpa ett av företagets kunder att rekrytera personal med de aktuella behörigheterna.

Sökanden hade däremot inte rätt att få ut diarienummer, personnummer, anställning och adress för de registrerade, ansåg kammarrätten. Inte heller uppgifter om deras utbildning, referenser och praktiktid. Kammarrätten tyckte inte att dessa uppgifter var nödvändiga för att bolaget skulle kunna uppnå syftet med den tänka personuppgiftsbehandlingen, det vill säga att komma i kontakt med registrerade med rätt behörighet.

Kammarrätten återförvisade ärendet till Trafikverket för prövning av om någon annan sekretessregel hindrade ett utlämnande.

Utgivningsbevis satte GDPR-sekretess ur spel

En person vände sig till Domstolsverket och begärde ut e-postloggar som visade alla mejl som skickats från Sveriges domstolar till @expressen och @faktum. Syftet var att undersöka ur vilka mål som journalister på tidningarna Expressen och Faktum hade begärt uppgifter som rörde honom själv. Personen tänkte publicera uppgifterna i en databas för vilken han hade utgivningsbevis. Han önskade få loggarna utlämnande i elektronisk form.

Domstolsverket sekretessbelade alla personuppgifter i loggarna med hänvisning till GDPR-sekretess. Enligt myndigheten omfattade begäran minst 7 000 personuppgifter, exempelvis i form av personnamn i e-postadresser samt målnummer jämte uppgift om specifik domstol. Enligt myndigheten rörde det sig alltså om ett massuttag. Domstolsverket bedömde att personen inte hade något journalistiskt syfte med sin begäran. Sammanfattningsvis menad man att den planerade behandlingen av personuppgifter stred mot GDPR.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde myndighetens beslut. Enligt domstolen var det ostridigt att databasen hade utgivningsbevis, därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig, och det fanns inte stöd för att vägra lämna ut handlingarna med de aktuella uppgifterna i ”fysisk form”. Huruvida uppgifterna skulle lämnas ut elektroniskt var en fråga för Domstolsverket att avgöra och kammarrätten återförvisade ärendet dit.