HD: Känsliga personuppgifter ska lämnas utan förbehåll till rättsdatabas

En rättsdatabas med utgivningsbevis ifrågasatte att Göta hovrätt lämnade ut samtliga domar, inte bara dem som innehåller personuppgifter om brott, med det sekretessförbehåll som gäller efter Högsta domstolens (HD) prejudikat NJA 2025 s 123 I. Prejudikatet behandlar specifikt personuppgifter om brott (lagöverträdelser), enligt dataskyddsförordningens (GDPR) artikel 10, och förbehållet anger kortfattat att handlingar med personuppgifter om brott inte får spridas till allmänheten eller kunder, samt att allmänheten eller kunder inte heller får erbjudas sökmöjligheter på personuppgifter i sådana handlingar.

Efter att ha prövat frågan utan krav på prövningstillstånd konstaterar HD att övriga känsliga personuppgifter enligt GDPR, som återfinns i kapitel 9 och gäller etniskt ursprung, hudfärg, politiska åsikter, hälsa, sexualliv eller sexuell läggning, redan skyddas av 1 kap. 20 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Paragrafen i YGL innebär att den grundlagsskyddade verksamhet som har begärt att få ta del av känsliga personuppgifter enligt artikel 9 är skyldig att behandla dem på ett sätt som är förenligt med GDPR, och annars kan bli föremål för tillsyn och sanktioner.

Därför finns inte skäl att åberopa sekretess på grund av personuppgiftsbehandling i strid med GDPR, enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen, om det inte finns särskild anledning att anta att GDPR inte kommer att följas av den grundlagsskyddade verksamhet som har begärt ut uppgifterna.

I det specifika fallet ser HD inga särskilda skäl att anta att rättsdatabasen kommer att missköta sina skyldigheter enligt GDPR, varför domar med personuppgifter som omfattas av artikel 9 ska lämnas ut utan sekretessförbehåll.

HD slår också fast att det inte finns grund för sekretess avseende mindre känsliga personuppgifter, enligt artikel 6 i GDPR, vid utlämnande till databasen.

Åklagarmyndigheten ska lämna ut handlingar med förbehåll till nyhetsbyrå

Nyhetsbyrån Siren ska få ta del av handlingar från Åklagarmyndigheten med förbehåll. Det beslutar Kammarrätten i Stockholm i en dom, efter att Åklagarmyndigheten avslagit nyhetsbyråns återkommande begäranden i sin helhet. Åklagarmyndigheten gjorde bedömningen att handlingarna innehöll uppgifter som omfattades av sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL, och att handlingarna inte kunde lämnas ut med förbehåll enligt Högsta Domstolens (HD) prejudicerande avgörande NJA 2025 s. 123 I. Avslaget motiverades med att ett förbehåll inte skulle förhindra att personuppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen.

Kammarrätten upphäver nu Åklagarmyndighetens beslut och visar målet åter till Åklagarmyndigheten i enlighet med skälen för kammarrättens avgörande. Enligt rätten gäller sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL för personuppgifterna som finns i handlingarna men de kan lämnas ut mot förbehåll i linje med HD:s avgörande, för att skydda personuppgifterna utan att det förhindrar att personuppgifterna används i journalistiska texter och nyhetsunderlag som nyhetsbyrån producerar.

Handlingarna kan lämnas ut till nyhetsbyrån med förbehåll, såvida sekretess för uppgifterna i handlingarna inte föreligger enligt någon annan bestämmelse i OSL.

Vistelseförbud ska lämnas ut omaskerade till nyhetsbyrå

Beslut om preventiva vistelseförbud ska lämnas ut omaskerade av Polismyndigheten till Nyhetsbyrån Siren, med förbehåll om att handlingarna inte får delas vidare eller göras sökbara för andra så länge de innehåller personuppgifter. Det beslutar kammarätten, efter att Polismyndigheten avslagit nyhetsbyråns begäran. Enligt myndigheten kunde inte nämnda förbehåll eliminera risken för att personuppgifterna i besluten skulle behandlas i strid med dataskyddsreglerna. Domstolen tar dock fasta på att uppgifterna, utifrån Sirens verksamhet, kommer att användas för journalistiska ändamål. Därmed är bedömningen att förbehållet skapar en rimlig balans mellan intresset av att kunna bedriva journalistisk verksamhet och integritetsintresset, som är i linje med Högsta domstolens prejudicerade avgörande i februari i år (NJA 2025 s. 123 (I)).

I en tidigare vända i målet avslog Polismyndigheten Sirens begäran med hänvisning till 35 kap. 5 § i OSL, sekretess till skydd för enskild förekommande i av polisen upprättade register. Kammarrätten underkände i våras det beslutet och beordrade en ny prövning i utlämnandefrågan.

HD: Nyhetsbyrå får ut brottmålshandlingar med förbehåll

Nyhetsbyrån Siren och rättsdatabasen Trobar ska få ut brottmålshandlingar från domstolar med förbehåll som innebär att de inte får förmedla handlingarna inklusive personuppgifter vidare till betalande kunder eller allmänheten, eller ge utomstående sökmöjligheter till personuppgifter i handlingarna. Det har Högsta domstolen beslutat i två prejudicerande beslut, där EU:s dataskyddsförordning bedöms väga tyngre än Sveriges mediegrundlagar. Beslutet innebär ett underkännande av svensk lag, i dataskyddslagen 1 kap. 7 § första stycket föreskrivs att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. HD var oenig, två skiljaktiga justitieråd gjorde motsatt bedömning i knäckfrågan och ytterligare ett var skiljaktig avseende lämpligheten i utlämnande med förbehåll.

Bakgrunden till HD:s beslut är i Sirens fall ett tidigare meddelat förbehåll från Hovrätten för Övre Norrland efter en begäran om allmän handling. I och med uppfattningen att unionsrätten trumfar grundlagen – och det faktum att nyhetsbyrån systematiskt har begärt ut brottmålshandlingar – blir den sammanfattande bedömningen att personuppgifterna kommer att behandlas i strid med GDPR, varför de omfattas av sekretess. Samtidigt konstaterar HD att Siren främst kommer att använda personuppgifterna för journalistiska ändamål, varför ett utlämnande med förbehåll anses vara en rimlig avvägning mellan intresset att skydda den personliga integriteten och att kunna bedriva journalistisk verksamhet. Därmed får Siren använda personuppgifterna i redaktionellt bearbetade nyhetstexter och nyhetsunderlag. I målet som gäller Trobar är resonemanget och den sammanfattande bedömningen snarlik, med det ytterligare förbehållet att databasen inte får använda personuppgifterna för att avisera andra om handlingarnas innehåll.

Söktjänst nekas sammanställning från sjukvårdsregister

Försvarssekretess hindrar ett massutlämnande av personuppgifter om anställda inom hälso- och sjukvården, enligt Kammarrätten i Stockholm, som därmed avslår ett överklagande från nyhetsbyrån Vivalto. Bakgrunden är att bolaget i fjol begärde ut en bred sammanställning av uppgifter ur Socialstyrelsens så kallade HOSP-register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Myndigheten sade nej till begäran med hänvisning till såväl dataskyddssekretess och försvarssekretess. Kammarrätten gör nu samma bedömning på den senare punkten, med argumentet att den civila vården hör till totalförsvaret, och att personuppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga den svenska sjukvårdens resurser och kapacitet. Frågan om ett utlämnande även skulle strida mot dataskyddsförordningen , GDPR, blir därmed överflödig, enligt domstolen.

Journalistiskt ändamål ger rätt till kommunpolitikers personuppgifter

En lista med de fullständiga personnumren för de förtroendevalda politikerna i Upplands-Bro kommun får anses ha ”en mycket liten relevans” för journalistiska ändamål. Det menade kommunförvaltningen i ett avslagsbeslut efter att en journalist begärt ut uppgifterna. Enligt kommunen, som hänvisade till den paragraf i offentlighets- och sekretesslagen som ska skydda uppgifter från att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, kunde därmed inte de fyra sista siffrorna i personnumren lämnas ut. Nu underkänner Kammarrätten i Stockholm avvägningen på den punkten, efter att först ha konstaterat att det är ställt utom tvivel att begäran gjorts inom ramen för en renodlat journalistisk verksamhet. Därmed är det berörda undantaget i dataskyddslagen tillämpligt, och journalistens intresse av få ut personuppgifterna väger enligt domstolen tyngre än skyddet för dessa.

Domstolens bedömning gäller dock inte personuppgifterna för ledamöterna i socialnämnden. Nämndens ledamöter har visserligen inte har någon egentlig anställning, men de betraktas ändå som personal med följden att uppgifterna omfattas av personaladministrativ sekretess.

Måste utreda GDPR-sekretess i utfärdade p-böter

Kommunägda Stockholms Stads Parkerings AB nekade tidigare i år en persons begäran om att få ut uppgifter över utfärdade p-böter under en angiven period. Bakgrunden är att personen, efter ett eget tvistemålsärende, vill kartlägga parkeringsavgifterna för att utröna om p-böter återkommande utfärdas på felaktiga grunder.

Men domstolen underkänner nu kommunbolagets sekretessgrunder på flera punkter. Det finns inget stöd i OSL för påståendet att det skulle lida affärsmässig skada vid ett utlämnande, och inte heller någon grund för sekretess för enskild baserat på en förmodad hotbild för fordonsägare, enligt domstolen. Enligt bolaget skulle uppgifter över registreringsnummer kunna användas för att spåra var en bilägare ”kan tänkas befinna sig, tillfälligt eller vid återkommande tillfällen i framtiden”. Slutligen sätter kammarrätten frågetecken för bedömningen att samtliga utfärdade kontrollavgifter är en sammanställning av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Bolaget har inte heller styrkt varför personen bakom begäran skulle kunna komma att bryta mot någon bestämmelse i förordningen, anser rätten. Ärendet skickas nu tillbaka till Stockholms Stads Parkering för en ny rond i GDPR-frågan.

Domstol nekar utgivare brottmålsuppgifter med stöd av GDPR

Kammarrätten instämmer i Åklagarmyndighetens bedömning och nekar nyhetsbyrån Vivalto Informations begäran om brottmålsuppgifter i flera ärenden. Detta utifrån bedömningen att uppgifterna i de begärda handlingarna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, GDPR, och att de registrerade personernas intresse väger tyngre än motpartens intresse av att få ta del av dem. Att neka en aktör med utgivningsbevis handlingar utifrån bedömningen att grundlagsskyddet måste stå tillbaka till förmån
för dataskyddsförordningen måste visserligen göras med stor försiktighet, resonerar kammarrätten. Dataskyddsförordningen uppställer dock samtidigt tydliga krav på medlemsstaterna i sammanhanget, enligt domstolen.

GDPR stoppar utlämnande av valkandidaters personuppgifter

Uppgifter om namn, personnummer och kandidatnummer för samtliga kandidater vid valen 2022 lämnas inte ut till en person som har begärt ut datan för att bygga upp en kommersiell tjänst, med intentionen att bistå i första hand finansiella institut med information. Kammarrätten, som går på Valmyndighetens linje i målet, lyfter fram att syftet med begäran – utvecklandet av den aktuella tjänsten – visserligen kan sägas vara ett sådant berättigat intresse som inryms i dataskyddsförordningen (GDPR). De registrerades intresse bedöms dock väga tyngre. Domstolen tar särskilt fasta på att avsikten är att kunna lämna ut uppgift om politisk tillhörighet, samt att lagstadgade gallringsrutiner inte skulle gälla efter ett utlämnande. Därmed kan det antas att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, varför de omfattas av sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL, enligt domstolen.

Enligt framställan i ärendet skulle den kommersiella tjänsten bland annat underlätta för finansiella institut att ta reda på huruvida en individ är en person i så kallad politiskt utsatt ställning (PEP) enligt penningtvättslagen.

GDPR väger tyngre än frivilligt utgivningsbevis i nytt avgörande

Ett bolag som arbetar med bakgrundskontroller nekas få ut allmänna handlingar, då det enligt kammarrätten kan antas att de begärda personuppgifterna kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning. Bakgrunden är att bolaget, som innehar ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, inte fick ta del av uppgifter i två brottmålsärenden hos Åklagarmyndigheten. Kammarrätten – som har prövat relationen mellan dataskyddsförordningen och den svenska yttrandefrihetsgrundlagen – bedömer att de registrerade personernas rättigheter väger tyngre än de grundlagsskyddade rättigheter som innehavare av frivilliga utgivningsbevis åtnjuter. Rätten betonar att uppgifterna i ärendena avser lagöverträdelser, och att bolagets redan etablerade rekryteringsverksamhet framstår som det egentliga syftet med behandlingen av personuppgifterna. Detta särskilt då bolaget ansökte om ett utgivningsbevis först efter Åklagarmyndighetens avslag och av allt döma inte har påbörjat någon journalistisk verksamhet, enligt utslaget. Kammarrättens slutsats blir därmed att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL.