GDPR stoppar utlämnande av valkandidaters personuppgifter

Uppgifter om namn, personnummer och kandidatnummer för samtliga kandidater vid valen 2022 lämnas inte ut till en person som har begärt ut datan för att bygga upp en kommersiell tjänst, med intentionen att bistå i första hand finansiella institut med information. Kammarrätten, som går på Valmyndighetens linje i målet, lyfter fram att syftet med begäran – utvecklandet av den aktuella tjänsten – visserligen kan sägas vara ett sådant berättigat intresse som inryms i dataskyddsförordningen (GDPR). De registrerades intresse bedöms dock väga tyngre. Domstolen tar särskilt fasta på att avsikten är att kunna lämna ut uppgift om politisk tillhörighet, samt att lagstadgade gallringsrutiner inte skulle gälla efter ett utlämnande. Därmed kan det antas att uppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, varför de omfattas av sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL, enligt domstolen.

Enligt framställan i ärendet skulle den kommersiella tjänsten bland annat underlätta för finansiella institut att ta reda på huruvida en individ är en person i så kallad politiskt utsatt ställning (PEP) enligt penningtvättslagen.

GDPR väger tyngre än frivilligt utgivningsbevis i nytt avgörande

Ett bolag som arbetar med bakgrundskontroller nekas få ut allmänna handlingar, då det enligt kammarrätten kan antas att de begärda personuppgifterna kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning. Bakgrunden är att bolaget, som innehar ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, inte fick ta del av uppgifter i två brottmålsärenden hos Åklagarmyndigheten. Kammarrätten – som har prövat relationen mellan dataskyddsförordningen och den svenska yttrandefrihetsgrundlagen – bedömer att de registrerade personernas rättigheter väger tyngre än de grundlagsskyddade rättigheter som innehavare av frivilliga utgivningsbevis åtnjuter. Rätten betonar att uppgifterna i ärendena avser lagöverträdelser, och att bolagets redan etablerade rekryteringsverksamhet framstår som det egentliga syftet med behandlingen av personuppgifterna. Detta särskilt då bolaget ansökte om ett utgivningsbevis först efter Åklagarmyndighetens avslag och av allt döma inte har påbörjat någon journalistisk verksamhet, enligt utslaget. Kammarrättens slutsats blir därmed att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL.

Regionnämnd får inte hemlighålla löneuppgifter utifrån GDPR

Det var fel av Region Stockholm att neka en begäran om att få ta del av en sammanställning med namn och löneuppgifter på en vårdvalsenhet utifrån dataskyddsförordningen GDPR. Det konstaterar kammarrätten, som betonar att sekretess enligt 21 kap. 7 § i OSL inte gäller eftersom regionen inte har visat prov på någon konkret omständighet som talar för att löneuppgifterna ska komma att hanteras i strid med GDPR.

Regionens hälso- och sjukvårdsnämnd skrev i sitt avslagsbeslut att ”anställda inte har rätt att utföra lönekartläggning bland sina kollegor på grundval av individuppgifter av integritetsskäl”. Detta då namn är en personuppgift enligt GDPR och när dessa sammanställs i en lista blir det fråga om en kartläggning, enligt beslutet, som nu alltså har upphävts.

Kammarrätten skickar nu tillbaka ärendet till den ansvariga nämnden för att pröva frågan om någon annan sekretessbestämmelse hindrar ett utlämnande i fallet.

Bolag nekas e-postadresser till tusentals skolanställda

E-postadresserna till drygt 4 000 anställda inom grund- och gymnasieskolan i Helsingborgs kommun ska inte lämnas ut, slår Kammarrätten i Göteborg fast. Utslaget följer på ett överklagande från ett personalutbildningsföretag som hade begärt att få tillgång till uppgifterna för att ”snabbt och effektivt” kunna skicka information till personalen, inom ramen för de pågående affärsrelationer som företaget har med kommunen. Den planerade personuppgiftsbehandlingen är inte förenlig med dataskyddsförordningen, konstaterar domstolen, med hänvisning till att personalens integritetsintresse väger tyngre än företagets intressen i sammanhanget. Personuppgifterna bedöms därmed, mot den angivna bakgrunden, omfattas av sekretess enligt OSL.

CV kunde inte hemlighållas med GDPR-sekretess

En person vände sig till Kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun och begärde att få ta del av CV och ansökningsbrev i omaskerat skick för den person som kommunen hade anställt som kommunarkivarie. Kommunen avslog begäran med hänvisning till att utlämnande kunde antas leda till att uppgifterna användes i strid med GDPR.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Domstolen hänvisade till att kommunen inte hade redogjort för någon omständighet som talade för att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om uppgifterna i stället omfattades av personalsekretess.