GDPR väger tyngre än frivilligt utgivningsbevis i nytt avgörande

Ett bolag som arbetar med bakgrundskontroller nekas få ut allmänna handlingar, då det enligt kammarrätten kan antas att de begärda personuppgifterna kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning. Bakgrunden är att bolaget, som innehar ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, inte fick ta del av uppgifter i två brottmålsärenden hos Åklagarmyndigheten. Kammarrätten – som har prövat relationen mellan dataskyddsförordningen och den svenska yttrandefrihetsgrundlagen – bedömer att de registrerade personernas rättigheter väger tyngre än de grundlagsskyddade rättigheter som innehavare av frivilliga utgivningsbevis åtnjuter. Rätten betonar att uppgifterna i ärendena avser lagöverträdelser, och att bolagets redan etablerade rekryteringsverksamhet framstår som det egentliga syftet med behandlingen av personuppgifterna. Detta särskilt då bolaget ansökte om ett utgivningsbevis först efter Åklagarmyndighetens avslag och av allt döma inte har påbörjat någon journalistisk verksamhet, enligt utslaget. Kammarrättens slutsats blir därmed att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL.

Film från polis kroppskamera lämnas ut i form av utskrift

En kroppskamerafilm från en polis – som har spelats upp under en rättegång i Svea hovrätt – ska mot en fastställd avgift lämnas ut i form av en transkriberad utskrift. Det beslutar kammarrätten, efter att en person som hade begärt ut en kopia av videon först fått avslag hos Åklagarmyndigheten. Därmed går domstolen emot den nämnda myndigheten, som i sitt beslut meddelade att det inte fanns någon utskrift av filmen tillgänglig – och därmed varken någon möjlighet eller skyldighet att låta personen ta del av materialet på det sättet.

Kammarrätten konstaterar vidare det står Åklagarmyndigheten fritt att alternativt lämna ut filmen i form av en kopia, även då mot en fastställd avgift. Någon lagstadgad skyldighet för detta finns dock inte. Åklagarmyndigheten erbjöd i sitt beslut den sökande personen att ta del av filmen på plats hos åklagarkammaren.

Sammanställning kunde göras med tillåtna sökbegrepp

En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få en sammanställning av de anmälningar som han själv hade gjort och de beslut som myndigheten hade fattat med anledning av dessa. Han ville också ha uppgifter om vad respektive anmälan rörde. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att man var förhindrad att göra en sökning på personens personnummer för att ta fram de aktuella uppgifterna. Det här enligt lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde Åklagarmyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att det rörde sig om förbjuda sökbegrepp enligt lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter.

Mejl om lediga jobb var allmänna handlingar

Åklagarmyndigheten hävdade att mejlen mellan Riksåklagaren och två personer som hade sökt jobb på myndigheten var privat korrespondens. Men kammarrätten konstaterade att mejlen var allmänna handlingar, eftersom de innehöll uppgifter som rörde de utlysta tjänsterna. Mejlen skulle därför lämnas ut till journalisterna som hade begärt ut dessa.

Terrorfilm var hemlig

Sökanden begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av gärningsmannens egen inspelning av terrordådet i Christchurch, Nya Zeeland den 15 mars 2019. Filmen fanns i en förundersökning mot en person som hade spridit filmen och senare dömts för brottet olaga våldsskildring. Åklagarmyndigheten sekretessbelade filmen eftersom det inte stod klart att den kunde röjas ut utan fara för att den skulle spridas vidare i strid mot yttrandefrihetsgrundlagen.

Sökanden överklagade och yrkade i första hand att skulle få avbilda filmen på plats genom att göra både rörliga bilder och stillbilder. I andra hand yrkade han att få ta del av filmen mot förbehåll om att bara göra stillbilder. Syftet var, enligt sökanden, att trycka stillbilder ur filmen i en av tryckfrihetsförordningen skyddad skrift.

Brottet olaga våldsskildring omfattar bara rörliga bilder. Men kammarrätten såg ändå en risk att sökanden skulle göra sig skyldig till olaga våldsskildring om han fick ta del av filmen. Risken kunde inte heller undanröjas med ett sekretessförbehåll, enligt domstolen som avslog överklagandet.

Övervakningsfilm i förundersökning var hemlig

En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en övervakningsfilm som förekom i en förundersökning som hade avslutats genom åtal. Åklagarmyndigheten nekade med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som inhämtats genom kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen. Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Inte hemligt vem som anmält incident

Uppgifter om vilken anställd på Åklagarmyndigheten som skriver en incidentrapport är generellt sett inte hemlig. Men i ett fall pekade den uppgiften även ut en anhörig till den anställde, vilket innebar att den var hemlig. Det bedömde kammarrätten i det här fallet. Även andra uppgifter som Åklagarmyndigheten hade maskat kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, bland annat uppgift om platsen för incidenten.

Nedlagd förundersökning var offentlig

En person som hade gjort en anmälan om fornminnesbrott hade rätt att få ut hela den nedlagda förundersökningen i ärendet. Kammarrätten skrev så här om de begärda uppgifterna:

N.N:s begäran avser en förundersökning som föranleddes av en anmälan om fornminnesbrott från honom själv och som vid tiden för begäran hade lagts ned. Kammarrätten, som har tagit del av förundersökningen i sin helhet, konstaterar att materialet består av följande. Bengt Isakssons anmälan med bilagor, dokument som upprättats av polisen utifrån de uppgifter han lämnat, en tjänsteanteckning som gjorts med anledning av polisens kontakt med en länsantikvarie, kommunens ansökan om tillstånd till ingrepp i fornlämningar samt länsstyrelsens beslut i tillståndsfrågan.

Enligt kammarrätten fanns det inget i förundersökningen som var skyddsvärt av det skälet att det kunde anses vara av generell betydelse för brottsutredning och brottsspaning. Utredningen innehöll visserligen uppgifter om enskilda personer men dessa figurerade där i egenskap av tjänstemän vid olika myndigheter. Och av praxis framgår att en offentlig befattningshavares åtgärder i tjänsten inte rör dennes personliga eller ekonomiska förhållanden, konstaterade kammarrätten.

Fick inte veta om det fanns strafföreläggande för viss person

En person begärde att få veta om Åklagarmyndigheten hade godkända, återkallade eller inhiberade strafförelägganden för en viss person under en viss tidsperiod i sitt brottmålsdiarium Cåbra. Åklagarmyndigheten vägrade med hänvisning till den sekretess som gäller för myndighetens ärenderegister. Personen överklagade och hänvisade till den bestämmelse som säger att uppgifter i strafförelägganden inte omfattas av sekretess. Men kammarrätten fastställde Åklagarmyndighetens beslut. Undantagsbestämmelsen gäller ”uppgift i ärende” om strafföreläggande, poängterade kammarrätten. Enligt domstolen betyder det att sekretessen inte hindrar att uppgifter i ”enskilda, specificerade ärenden” lämnas ut. Däremot var sekretessundantaget inte tillämpligt på den typ av begäran som personen hade gjort i det här fallet.

Jämför med domen KR Sthlm 851-10

Maskerad film var ny handling

En journalist begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en fil med en filmsekvens som hade åberopats som bevis i ett mål. Åtal var väckt i målet men filmen hade inte lämnats in till domstolen och inte heller visats upp vid en huvudförhandling ännu. Åklagarmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att enskilda kunde lida men om filmen lämnades ut. Journalisten överklagade och yrkade i första hand att filmen skulle lämnas ut i sin helhet. I andra yrkade han att den skulle lämnas ut med förbehåll om att de inblandades ansikten skulle maskeras vid en publicering. I tredje hand yrkade han att myndigheten själv maskerade personerna på filmen. Kammarrätten avvisade tredjehandsyrkandet med hänvisning till att det yrkandet fick ”…anses innebära en begäran om upprättande av ny handling som inte omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmän handling.” Kammarrätten avslog förstahandsyrkandet eftersom enskilda kunde lida men av ett utlämnande. Även andrahandsyrkandet avslogs eftersom ett förbehåll inte undanröjde risken för men, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_2018_5646