Åklagarmyndigheten ska lämna ut handlingar med förbehåll till nyhetsbyrå

Nyhetsbyrån Siren ska få ta del av handlingar från Åklagarmyndigheten med förbehåll. Det beslutar Kammarrätten i Stockholm i en dom, efter att Åklagarmyndigheten avslagit nyhetsbyråns återkommande begäranden i sin helhet. Åklagarmyndigheten gjorde bedömningen att handlingarna innehöll uppgifter som omfattades av sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL, och att handlingarna inte kunde lämnas ut med förbehåll enligt Högsta Domstolens (HD) prejudicerande avgörande NJA 2025 s. 123 I. Avslaget motiverades med att ett förbehåll inte skulle förhindra att personuppgifterna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen.

Kammarrätten upphäver nu Åklagarmyndighetens beslut och visar målet åter till Åklagarmyndigheten i enlighet med skälen för kammarrättens avgörande. Enligt rätten gäller sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL för personuppgifterna som finns i handlingarna men de kan lämnas ut mot förbehåll i linje med HD:s avgörande, för att skydda personuppgifterna utan att det förhindrar att personuppgifterna används i journalistiska texter och nyhetsunderlag som nyhetsbyrån producerar.

Handlingarna kan lämnas ut till nyhetsbyrån med förbehåll, såvida sekretess för uppgifterna i handlingarna inte föreligger enligt någon annan bestämmelse i OSL.

Uppgifter i anställningsärende får 70-årig sekretess

En journalist nekades att få två yttranden från en anställningsprocess på Åklagarmyndigheten, där en åklagare misstänktes för tjänstefel för att ha deltagit i anställningen av en person som hen hade en relation med. Yttrandena var offentliga fram tills dess att de tillfördes förundersökningen för tjänstefel, då anställningsärenden är undantagna från sekretess (OSL 39:2). Men trots att åtal hade väckts när journalisten begärde ut yttrandena, nekades han att få dem omaskade med hänvisning till förundersökningssekretess (OSL 35:1). Förundersökningssekretess upphör vanligtvis när uppgifterna lämnas till domstol (OSL 35:7), men i detta fall hade åklagaren i målet för tjänstefel valt att maskera de aktuella yttrandena i den version av förundersökningsprotokollet som lämnades till tingsrätten. Uppgifterna lämnades därför aldrig till domstolen.

Journalisten överklagade beslutet och argumenterade att omvänt skaderekvisit enligt OSL 35:1 inte är tillämpligt på yttrandena, då de begärdes ut från Åklagarmyndighetens personalavdelning, som inte ägnar sig åt att förebygga, utreda eller motverka brott. I stället skulle personalavdelningen kunna ses som en biträdande myndighet enligt OSL 18:3, vilket betyder att förundersökningssekretess ska bedömas med ett rakt skaderekvisit. Enligt journalisten innebär Åklagarmyndighetens beslut i längden att uppgifter som enligt OSL borde vara offentliga, beläggs med en 70-årig förundersökningssekretess. Kammarrätten går dock på Åklagarmyndighetens linje och menar att 35 kap. 1 § är tillämplig.

Domstol nekar utgivare brottmålsuppgifter med stöd av GDPR

Kammarrätten instämmer i Åklagarmyndighetens bedömning och nekar nyhetsbyrån Vivalto Informations begäran om brottmålsuppgifter i flera ärenden. Detta utifrån bedömningen att uppgifterna i de begärda handlingarna kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen, GDPR, och att de registrerade personernas intresse väger tyngre än motpartens intresse av att få ta del av dem. Att neka en aktör med utgivningsbevis handlingar utifrån bedömningen att grundlagsskyddet måste stå tillbaka till förmån
för dataskyddsförordningen måste visserligen göras med stor försiktighet, resonerar kammarrätten. Dataskyddsförordningen uppställer dock samtidigt tydliga krav på medlemsstaterna i sammanhanget, enligt domstolen.

GDPR väger tyngre än frivilligt utgivningsbevis i nytt avgörande

Ett bolag som arbetar med bakgrundskontroller nekas få ut allmänna handlingar, då det enligt kammarrätten kan antas att de begärda personuppgifterna kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning. Bakgrunden är att bolaget, som innehar ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, inte fick ta del av uppgifter i två brottmålsärenden hos Åklagarmyndigheten. Kammarrätten – som har prövat relationen mellan dataskyddsförordningen och den svenska yttrandefrihetsgrundlagen – bedömer att de registrerade personernas rättigheter väger tyngre än de grundlagsskyddade rättigheter som innehavare av frivilliga utgivningsbevis åtnjuter. Rätten betonar att uppgifterna i ärendena avser lagöverträdelser, och att bolagets redan etablerade rekryteringsverksamhet framstår som det egentliga syftet med behandlingen av personuppgifterna. Detta särskilt då bolaget ansökte om ett utgivningsbevis först efter Åklagarmyndighetens avslag och av allt döma inte har påbörjat någon journalistisk verksamhet, enligt utslaget. Kammarrättens slutsats blir därmed att de begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL.

Film från polis kroppskamera lämnas ut i form av utskrift

En kroppskamerafilm från en polis – som har spelats upp under en rättegång i Svea hovrätt – ska mot en fastställd avgift lämnas ut i form av en transkriberad utskrift. Det beslutar kammarrätten, efter att en person som hade begärt ut en kopia av videon först fått avslag hos Åklagarmyndigheten. Därmed går domstolen emot den nämnda myndigheten, som i sitt beslut meddelade att det inte fanns någon utskrift av filmen tillgänglig – och därmed varken någon möjlighet eller skyldighet att låta personen ta del av materialet på det sättet.

Kammarrätten konstaterar vidare det står Åklagarmyndigheten fritt att alternativt lämna ut filmen i form av en kopia, även då mot en fastställd avgift. Någon lagstadgad skyldighet för detta finns dock inte. Åklagarmyndigheten erbjöd i sitt beslut den sökande personen att ta del av filmen på plats hos åklagarkammaren.

Sammanställning kunde göras med tillåtna sökbegrepp

En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få en sammanställning av de anmälningar som han själv hade gjort och de beslut som myndigheten hade fattat med anledning av dessa. Han ville också ha uppgifter om vad respektive anmälan rörde. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att man var förhindrad att göra en sökning på personens personnummer för att ta fram de aktuella uppgifterna. Det här enligt lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde Åklagarmyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att det rörde sig om förbjuda sökbegrepp enligt lagen om åklagarväsendets behandling av personuppgifter.

Mejl om lediga jobb var allmänna handlingar

Åklagarmyndigheten hävdade att mejlen mellan Riksåklagaren och två personer som hade sökt jobb på myndigheten var privat korrespondens. Men kammarrätten konstaterade att mejlen var allmänna handlingar, eftersom de innehöll uppgifter som rörde de utlysta tjänsterna. Mejlen skulle därför lämnas ut till journalisterna som hade begärt ut dessa.

Terrorfilm var hemlig

Sökanden begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av gärningsmannens egen inspelning av terrordådet i Christchurch, Nya Zeeland den 15 mars 2019. Filmen fanns i en förundersökning mot en person som hade spridit filmen och senare dömts för brottet olaga våldsskildring. Åklagarmyndigheten sekretessbelade filmen eftersom det inte stod klart att den kunde röjas ut utan fara för att den skulle spridas vidare i strid mot yttrandefrihetsgrundlagen.

Sökanden överklagade och yrkade i första hand att skulle få avbilda filmen på plats genom att göra både rörliga bilder och stillbilder. I andra hand yrkade han att få ta del av filmen mot förbehåll om att bara göra stillbilder. Syftet var, enligt sökanden, att trycka stillbilder ur filmen i en av tryckfrihetsförordningen skyddad skrift.

Brottet olaga våldsskildring omfattar bara rörliga bilder. Men kammarrätten såg ändå en risk att sökanden skulle göra sig skyldig till olaga våldsskildring om han fick ta del av filmen. Risken kunde inte heller undanröjas med ett sekretessförbehåll, enligt domstolen som avslog överklagandet.

Övervakningsfilm i förundersökning var hemlig

En person begärde hos Åklagarmyndigheten att få ta del av en övervakningsfilm som förekom i en förundersökning som hade avslutats genom åtal. Åklagarmyndigheten nekade med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som inhämtats genom kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen. Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Inte hemligt vem som anmält incident

Uppgifter om vilken anställd på Åklagarmyndigheten som skriver en incidentrapport är generellt sett inte hemlig. Men i ett fall pekade den uppgiften även ut en anhörig till den anställde, vilket innebar att den var hemlig. Det bedömde kammarrätten i det här fallet. Även andra uppgifter som Åklagarmyndigheten hade maskat kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, bland annat uppgift om platsen för incidenten.