Senaste om offentlighet
och sekretess

Sök

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Om oss

Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.

AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)

Kommuntjänstemän använde privat e-post

En fristående konsult skickade ett utkast till en rapport till fem tjänstemän på Arvika kommun. Utkastet skickades till deras privata e-postadresser. JO konstaterade att utkastet var en inkommen och därmed allmän handling som borde ha diarieförts av kommunen, vilket inte hade skett.

I ett första yttrande uppgav kommunen att man hade använt privata e-postadresser för att rapporten skulle hanteras som just ett utkast. Efter kompletterande frågor från JO tog kommunen tillbaka den motiveringen, utan att lämna någon alternativ förklaring. JO konstaterade att användningen av privat e-post lätt kunde uppfattas som ett försök av kommunen att kringgå offentlighetsprincipen.

Anmälaren påstod också att kommunen hade raderat vissa e-postmeddelanden efter att en e-postlogg hade begärts där dessa meddelanden fanns med. Trots upprepade frågor från JO gav kommunen inget klart svar på när de aktuella meddelanden hade raderats. JO gjorde den välvilliga tolkningen att meddelandena nog redan var raderade när loggen begärdes ut och lät saken bero.

JO kritiserade kommunen för dess hantering och menade att den tydde på utbredda kunskapsbrister.

Tjänsteman får inte begränsa sökandens begäran

En person JO-anmälde en tjänsteman vid Kriminalvården för att denne vid flera tillfällen hade tolkat en begäran om samtliga handlingar i ett ärende som en begäran om enbart besluten i ärendet. Det här utan att fråga den sökande hur begäran skulle tolkas, och utan att underrätta vederbörande om att det som lämnades ut faktiskt inte var samtliga handlingar. Anmälaren bifogade också ett mejl mellan tjänstemannen och en annan anställd på Kriminalvården där tjänstemannen själv skrev att han brukade tolka allmänt hållna begäran på det här sättet.

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan. I svaret framgick att den anmälda tjänstemannen påstod att han hade ringt till den sökande för att diskutera dennes begäran, och att sökanden då hade begränsat begäran till enbart besluten. Det fanns dock inga tjänsteanteckningar från dessa telefonsamtal.

Anmälaren yttrade sig över myndigheten svar och bestred att det skulle ha förekommit några telefonsamtal. Han påpekade att sökanden aldrig hade uppgett sitt telefonnummer för myndigheten. Däremot hade tjänstemannen mejlat sökanden från sin privata mejladress under sin föräldraledighet.

JO började med att konstatera följande: ”En enskild tjänsteman får inte på eget bevåg begränsa omfattningen av en ingiven framställning”.

JO påpekade också att en tjänsteman som lämnar uppgifter på JO:s begäran har sanningsplikt. JO tyckte nämligen att dokumentationen talade emot tjänstemannens påståenden om att det hade förekommit telefonsamtal där sökanden själv hade begränsat sin begäran. JO kunde dock inte med tillräcklig säkerhet slå fast att tjänstemannen hade lämnat oriktiga uppgifter.

Om det var som tjänstemannen påstod, att det hade förekommit telefonsamtal, borde dessa ha dokumenterats. I så fall förtjänade tjänstemannen kritik för att inte ha gjort det, tyckte JO.

JO kritiserade även tjänstemannen för att han hade använt sin privata e-postadress vid kontakter med allmänheten.

Mejl om lediga jobb var allmänna handlingar

Åklagarmyndigheten hävdade att mejlen mellan Riksåklagaren och två personer som hade sökt jobb på myndigheten var privat korrespondens. Men kammarrätten konstaterade att mejlen var allmänna handlingar, eftersom de innehöll uppgifter som rörde de utlysta tjänsterna. Mejlen skulle därför lämnas ut till journalisterna som hade begärt ut dessa.

Kritik mot polischef som använde privat mejl

JO kritiserade en regionpolischef som vid ett stort antal tillfällen hade använt sin privata e-postadress för att kommunicera i tjänsteärenden. Det hade visserligen inte framkommit att några sekretessbelagda uppgifter hade röjts eller att allmänna handlingar inte hade diarieförts men riskerna med en så omfattande användning av privat e-post var tillräckligt för att JO skulle vara kritisk.

”Användningen av en privat e-postadress i tjänsten innebär en risk för att allmänna handlingar inte blir diarieförda och för att handlingsutlämnanden försvåras. Det finns dessutom en risk att det uppstår misstankar om att den privata e-postadressen används för att kringgå handlingsoffentligheten”, står det bland annat i JO-beslutet.

Även Polismyndigheten fick kritik av JO eftersom myndigheten hade tillhandahållit en e-postapp för mobiler som ökade risken för att personal förväxlade sin privata e-postadress med tjänsteadressen.

Nämndordförande använde privat mejladress

”IVO förutsätter att ledamöterna i socialnämnden fortsättningsvis blir informerade om vad det innebär att vara offentlig befattningshavare i socialtjänsten.” Det skriver Inspektionen för vård och omsorg i ett kritikbeslut riktat mot socialnämnden i Göteborgs stad Lundby. Enligt IVO skickade nämndens ordförande ett mejl från
sin privata mejladress för att det inte skulle bli diariefört, vilket myndigheten ser allvarligt på.

IVO_15261_15

Kommun skyldig ta fram mejl med ordet ”tiggare”

En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut mejl som politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skickat under en viss tidsperiod och som innehöll vissa ord. De aktuella orden var tiggare, tiggeri, tiggar- (valfri ändelse), hemlös, hemlösa, hemlöshet, zigenar- (valfri ändelse), romer, uteliggare och missbrukare. Kommunen avslog med hänvisning till att mejlen inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan önskade ta del av de enskilda mejlen, det vill säga ett antal färdiga elektroniska handlingar. Kommunen hade alltså avslagit begäran på felaktiga grunder. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för ny prövning.

KR_Goteborg_514_15

Kommunen gjorde en sökning utifrån journalistens önskemål och den visade att 13 politiker hade skickat sammanlagt 171 mejl som innehöll de uppräknade orden. Kommunen bedömde att 25 av dessa mejl vara allmänna handlingar och lämnade ut dem till journalisten. Kommunen ansåg att övriga mejl inte vara allmänna handlingar därför att de,
1. avsåg mejl av privat karaktär,
2. avsåg mejl som avsändaren sänt i annan egenskap än som företrädare för kommunstyrelsen eller fullmäktige som myndigheter,
3. eller avsåg mejl som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen.
Journalisten överklagade återigen. Kammarrätten återförvisade ärendet på nytt eftersom kommunen inte prövat om mejlen som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen ändå var allmänna handlingar därför att de var färdigställda.

KR_Goteborg_2326_15

Kommunen prövade ärendet en tredje gång och kom fram till att mejlen som bara skickats intern inom kommunstyrelsen inte heller vara allmänna handlingar på den grunden att de blivit färdigställda. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut.

KR_Goteborg_4111_15

Mejlade sig själv – mejlet blev inte allmän handling

Kriminalvården vägrade lämna ut ett mejl som en tjänsteman skickat från sin privata mejl till sin jobbmejl. Mejlet innehöll material till en rättsutredning som tjänstemannen arbetade med och till mejlet fanns bilagor med hovrättsavgöranden. Personen bakom begäran överklagade men kammarrätten fastställde Kriminalvårdens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att avsändaren var anställd hos myndigheten och hade skickat meddelandet till sig själv på arbetet. Därför hade e-postmeddelandet skickats inom myndigheten, enligt domstolen. Att det hade skickats till myndighetens e-postserver från en extern e-postadress förändrade inte domstolens bedömning. Mejlet med bilagor var alltså inte en inkommen handling och kunde inte heller anses som upprättat eftersom det inte var färdigställt. En av rättens ledamöter var skiljaktig och menade att mejlet var en inkommen handling bland annat eftersom bilagorna med hovrättsavgöranden ursprungligen kom från en annan myndighet.

KR_Jonkoping_1424_15