JK-kritik mot universitets diarieföring

I det här beslutet ifrågasatte JK hur ett antal universitet hade ordnat sin diarieföring av allmänna handlingar och uttalade sig i vissa andra frågor relaterade till detta.

JK uttalade sig bland i frågan om universitetens olika delar skulle ses som sådana självständiga organ som omnämns i TF 2:11 1 st:

”De olika organ (fakultetsnämnder, institutioner och liknande) som ingår i universitets organisation kan enligt min mening inte generellt anses ha en sådan självständig ställning som avses i förarbetsuttalandena. Alla delar av universitetet tillhör alltså som regel en och samma myndighet.”

JK uttalade också att det inte finns något krav på central diarieföring, även om det är att föredra:

”Det är naturligtvis en fördel för den som önskar att ta del av allmänna handlingar hos ett universitet att centralt kunna ta del av myndighetens diarium eller diarier, särskilt som universitet i regel är stora myndigheter vars olika organ ofta är utspridda i olika byggnader. Med hänsyn till myndigheternas frihet att ordna sin diarieföring kan emellertid, som tidigare nämnts, något krav på central diarieföring inte ställas.”

JK kom vidare in på hur allmänna och offentliga handlingar kan hållas ordnade på annat sätt i stället för diarieföras. Det kan till exempel ske genom aktbildning ”där endast den handling som initierat ärendet diarieförs och övriga handlingar antecknas på ett dagboksblad eller dylikt i akten”. Ett annat sätt är att samla handlingar av en viss typ kronologiskt i en pärm. Att hålla till exempel förordnanden ordnade i personnummerföljd var inte lämpligt enligt JK. Det här eftersom det är lättare att hitta bland förordnandena om de är ordnade till exempel alfabetiskt efter namnet på den som förordnandet gäller.

KR Sthlm 7941-13

Stockholms universitet nekade en facklig företrädare att få ut uppgifter om lönebud och motivering till nya löner under en pågående löneförhandling. Personen företrädde ett fackförbund som inte var part i det kollektivavtal som förhandlingarna hölls inom. Universitetet sekretessbelade uppgifterna med stöd av OSL 19:6. Kammarrätten delade universitetets bedömning och avslog den fackliga företrädares överklagande.

KR_Sthlm_7941_13

KR 3724-12

Lunds universitet vägrade lämna ut kopior av incidentrapporter som hade kommit in till universitetets säkerhetshandläggare. Kammarrätten gav universitetet bakläxa för att det inte hade prövat om rapporterna kunde vara allmänna därför att de kommit in från utomstående eller från personal på fristående delar av universitet. Kammarrätten konstaterade också att vissa av rapporterna kunde vara allmänna på den grunden att de tillhörde ärenden som hade avslutats.

KR_Goteborg_3724_12

KR Sthlm 6699-11

En journalist begärde hos Karolinska institutet att få ut internrevision eller EU-revision av en forskares forskningsprojekt. Karolinska institutet avslog med hänvisning till förundersökningssekretess eftersom institutet höll på att granska den aktuella forskaren och granskningen kunde komma att leda till en anmälan om brott. Kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.

KR_Sthlm_6699_11