Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Polisen kan välja att lämna ut utskrifter av förhör i stället för ljudfiler med de inspelade förhören. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och avvisade ett överklagande från en person som inte nöjde sig med utskrifterna utan ville lyssna på förhören. Kammarrätten menade att personen i fråga hade fått ta del av de begärda handlingarna genom utskrifterna. Polisens beslut hade alltså inte ”gått henne emot” och kunde inte överklagas enligt TF:s och OSL:s regler.
Jmf med KR Sthlm 3158-15 där utgången blev en annan.
En person ringde till en tjänsteman vid Kriminalvården och begärde ett utdrag ur diariet som visade dagens inkommande post. Hon ville ta del av utdraget på stället vid Kriminalvårdens huvudkontor. Tjänstemannen och resten av personalen hade vid tillfället evakuerat kontoret på grund av ett bombhot. Sökanden fick därför besked om att handlingen inte kunde lämnas ut på grund av betydande hinder enligt TF 2:15. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag.
En person begärde att vid Kriminalvårdens huvudkontor få ta del av ett permissionsbeslut gällande en viss klient. Myndigheten nekade eftersom datasystemet där beslutet förvarades för tillfället var ur bruk. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen instämde i Kriminalvårdens bedömning att det förelåg betydande hinder för ett utlämnande.
När en redaktör på Östersunds-Posten efterfrågade ett brev som kommit in till Fjällsjö kommunalkontor från en namngiven person fick han vilseledande besked från tre olika tjänstemän. Samtliga påstod att de inte kände till brevets existens trots att de visste att det förvarades på kontoret. Två av tjänstemännen hade också sett till att plocka undan diariekortet där brevet fanns registrerat. Redaktören anmälde de tre tjänstemännen till JO som i sin tur åtalsanmälde dem. Samtliga tre dömdes till böter för tjänstefel. I domen skrev häradsrätten att oavsett om brevet, helt eller delvis, skulle kunna bli föremål för sekretess ”…har någon laga grund för att hemlighålla dess blotta existens ej förelegat .”
En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.
En person begärde att få ut samtliga avslagsbeslut de senaste två åren i ärenden om internationell vård där Försäkringskassan motiverat beslutet med att behandlingen inte varit medicinskt motiverad och/eller att behandlingen inte gavs i Sverige. Försäkringskassan avslog och kammarrätten fastställde beslutet. Domstolen hänvisade till att myndigheten inte hade någon möjlighet att söka efter vissa beslutsmotiveringar i sina register och att det i praktiken krävdes att myndigheten gick igenom samtliga beslut under tidsperioden manuellt. Domstolen menade att detta låg utanför myndighetens efterforskningsskyldighet.
JO tyckte inte att att det fanns skäl att kritisera Länsstyrelsen i Stockholms län för att handelsregistret hade begränsat sin telefontid till 9-15. Rätten att begära ut uppgifter ur allmänna handlingar, i det här fallet ur handelsregistret, kan nämligen begränsas av hänsyn till arbetets behöriga gång på myndigheten (OSL 6:4). JO konstaterade också att det inte finns något som hindrar att man även efter telefontiden tar sig till myndighetens lokaler och begära att få ta del av handelsregistret på plats med stöd av TF.
JO förtydligade i detta beslut att rätten att ta del av allmänna handlingar gäller “envar”, dvs. även dem som är anställda vid den myndighet där handlingarna förvaras. I det här fallet var det en anställd på Försäkringskassan som hade begärt ut ansökningshandlingarna från de sökande till vissa tjänster på myndigheten. JO konstaterade också att det var ett brott mot efterforskningsförbudet att fråga vad den anställde skulle använda handlingarna till. JO poängterade slutligen att ett utlämnande inte får fördröjas av att den tjänsteman som i första hand ansvarar för de aktuella handlingarna är frånvarande.
En myndighet måste ha tillgång till de anställdas tjänstebrevlådor för e-post om de anställda är frånvarande av någon anledning. Det här för att allmänheten alltid ska ha möjlighet att få ut eventuella allmänna handlingar som finns i e-postbrevlådorna.