Manuell genomgång av 3400-5000 akter inte skäl att avslå utlämnande

Att det skulle kräva ”manuell genomgång av uppskattningsvis 3 400–5 000 personalakter” för att tillgodose en lokaltidningsjournalist begäran om beslutade varningar och avsked under ett år var inte skäl nog för Vänersborgs kommun att avslå den. Det konstaterar kammarrätten i Göteborg. Domstolen anger att handlingarna är allmänna, och att det inte är att betrakta som en sådan omfattande efterforskning att det faller utanför en myndighets skyldighet att sortera fram dem ur manuella akter.

”Av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och praxis framgår att den omständigheten att det är tidskrävande att ta fram en begärd handling inte är ett godtagbart skäl till att vägra ett utlämnande. Omfattningen av den arbetsinsats som krävs får i stället beaktas när det gäller skyndsamhetskravet och sättet för utlämnandet. Kommunstyrelsen har inte anfört att det i praktiken är omöjligt att tillhandahålla handlingarna och att det därför möter betydande hinder att ta få ta del av dem eller att framställa en kopia av dem”, står att läsa i domen.

Målet visas åter till kommunen för ny prövning.

Tromsökonventionen inget argument för digitalt utlämnande

Europarådets konvention om tillgång till offentliga handlingar, den så kallade Tromsökonventionen, ”har inte lämnat något stort avtryck i svensk rätt”. Det anförde hovrätten för nedre Norrland som skäl för att avslå en begäran om att lämna ut källkoden till ett datorprogram via epost eller via fax. Den sökande, som i hovrätten hade argumenterat att den aktuella konventionens artikel 6.1 ger en enskild rätt att erhålla en kopia i varje tillgängligt format, såvida inte önskemålet är oskäligt, överklagade hovrättens beslut till Högsta domstolen (HD), som nu avvisar överklagandet.

Hovrätten hade dels slagit fast att källkoden var allmän handling, och därför kunde lämnas ut, och dels att det i tryckfrihetsförordningen inte råder något förbud mot att lämna ut en sådan i elektroniskt format. Domstolen menade dock att det inte finns någon lag som tvingar en myndighet att lämna ut handlingar i elektroniskt format och avslog därför den sökandes begäran. Domstolen anförde samtidigt att dess avslagsbeslut inte kunde överklagas, då det inte innebar en begränsning av den sökandes rätt att ta del av allmänna handlingar, eftersom han fortfarande hade rätt att ta del av källkoden på plats eller få en pappersutskrift av den. En bedömning som HD delar.

Ivo förutsätts kunna ta fram mejlförteckning om myndighetssamarbete

En journalist begärde hos Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ut en lista över den mejlkommunikation som hade ägt rum mellan myndigheten och Polisen inom ramen för en myndightesgemensam regional satsning mot organiserad brottslighet (kallad Ruc) under två år. Ivo avslog journalistens begäran, med argumentet att han behövde ange i sin begäran vilka tjänstemäns mejl som begäran gällde, då Ivo inte hade någon allmän handling där det framgår vilka tjänstemän som ingår i Ruc-samarbetet.

Kammarrätten i Stockholm upphäver beslutet, efter att journalisten har överklagat det. Domstolen menar att Ivo, i egenskap av myndighet, har en ”omfattande skyldighet” att hjälpa till att identifiera handlingar som begärs ut. Myndigheten borde känna till vilka anställda som har deltagit i samarbetet och därmed utan svårigheter identifiera de begärda handlingarna, anger domstolen och återförvisar målet till Ivo för ny handläggning.

Domstol kritiseras av JO för fråga om utgivningsbevis inför e-postutlämnande

En person tillfrågades om hen hade utgivningsbevis när hen begärde ut ett häktningsprotokoll med e-post från Jönköpings tingsrätt. Justitieombudsmannen (JO) kritiserar domstolen för att frågan som den ställdes stred mot efterforskningsförbudet, även om det behöver prövas om en handling med känsliga uppgifter bör lämnas ut med e-post.

JO understryker att en myndighet som vill pröva lämpligheten av e-postutlämning också måste informera om att handlingen kan läsas på plats eller skickas med papperspost utan att några frågor behöver besvaras.

Strax efter händelsen i april i fjol ändrade Jönköpings tingsrätt sina e-postrutiner så att i princip alla kunde få handlingar på det sättet.

Universitet krävde betalt för att erbjuda allmän handling på stället – kritiseras

Enligt 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen har alla rätt att ta del av en allmän handling på plats på myndigheter – utan att någon avgift tillkommer. Därför gjorde Luleå tekniska universitet fel när man krävde betalt för att skriva ut handlingar som kunde läsas på plats. Det konstaterar Justitieombudsmannen, JO, som riktar kritik mot universitetet.

De begära handlingarna fanns i ett datasystem på universitetet och kunde på grund av sekretess inte lämnas ut digitalt. Enligt JO var det dock universitetets uppgift att erbjuda en fysisk kopia vid besöket, utan någon extra kostnad.

Utskrivna förhör behövde inte lämnas ut på ljudfil

Polisen kan välja att lämna ut utskrifter av förhör i stället för ljudfiler med de inspelade förhören. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och avvisade ett överklagande från en person som inte nöjde sig med utskrifterna utan ville lyssna på förhören. Kammarrätten menade att personen i fråga hade fått ta del av de begärda handlingarna genom utskrifterna. Polisens beslut hade alltså inte ”gått henne emot” och kunde inte överklagas enligt TF:s och OSL:s regler.

SthlmKRbeslut_2700_17

Jmf med KR Sthlm 3158-15 där utgången blev en annan.

Bombhot betydande hinder mot utlämnande

En person ringde till en tjänsteman vid Kriminalvården och begärde ett utdrag ur diariet som visade dagens inkommande post. Hon ville ta del av utdraget på stället vid Kriminalvårdens huvudkontor. Tjänstemannen och resten av personalen hade vid tillfället evakuerat kontoret på grund av ett bombhot. Sökanden fick därför besked om att handlingen inte kunde lämnas ut på grund av betydande hinder enligt TF 2:15. Sökanden överklagade till kammarrätten men fick avslag.

Kraschat datasystem var betydande hinder

En person begärde att vid Kriminalvårdens huvudkontor få ta del av ett permissionsbeslut gällande en viss klient. Myndigheten nekade eftersom datasystemet där beslutet förvarades för tillfället var ur bruk. Personen överklagade till kammarrätten men domstolen instämde i Kriminalvårdens bedömning att det förelåg betydande hinder för ett utlämnande.

KR_Jonkoping_554_16

Vilseledande om handlings blotta existens

När en redaktör på Östersunds-Posten efterfrågade ett brev som kommit in till Fjällsjö kommunalkontor från en namngiven person fick han vilseledande besked från tre olika tjänstemän. Samtliga påstod att de inte kände till brevets existens trots att de visste att det förvarades på kontoret. Två av tjänstemännen hade också sett till att plocka undan diariekortet där brevet fanns registrerat. Redaktören anmälde de tre tjänstemännen till JO som i sin tur åtalsanmälde dem. Samtliga tre dömdes till böter för tjänstefel. I domen skrev häradsrätten att oavsett om brevet, helt eller delvis, skulle kunna bli föremål för sekretess ”…har någon laga grund för att hemlighålla dess blotta existens ej förelegat .”

JO 1970 s. 285

Skyndsamhetskravet omfattar även fängelser i obygden

En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.

JO_3725_15