Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: RÅ 2008 not. 72
Nekade gratiskopior överklagbart
En person ville ha kopior av handlingarna i ett mål i hovrätten där han själv var part. Hovrätten avslog och personen överklagade till Högsta domstolen, HD.
HD tog först ställning till om överklagandet skulle avvisas eller tas upp till prövning. Domstolen konstaterade att man i praxis har gjort skillnad på fall där en sökande har nekats att få ut en handling på grund av att den inte är beredd att betala avgiften, och fall där en sökande har nekats att få ut en handling därför att den endast godtar att få ut handlingen i en viss form, t.ex. elektroniskt. Beslut i den första kategorin har ansetts vara överklagbara, medan beslut i den andra har avvisats.
HD tog mot denna bakgrund upp överklagandet till prövning och delade då hovrättens bedömning att personen inte hade någon rätt att få kopior av de begärda handlingarna utan att betala någon avgift. Därmed avslogs överklagandet.
Erbjöds kopia – kunde inte kräva transkribering
Kammarrätterna i Sundsvall, Stockholm och Jönköping fick varsitt mejl med en ljudfil bifogad. Filen uppgavs innehålla förhör från Helsingborgs tingsrätt. Senare vände sig en person till vardera kammarrätt och begärde en utskrift, transkribering, av förhöret. Kammarrätterna avslog begäran men erbjöd en kopia av ljudupptagningen.
Personen nöjde sig inte med det utan överklagade kammarrätternas beslut till HFD. Men domstolen avvisade överklagandena. HFD tyckte inte att personen hade nekats sin rätt att ta del av handlingen eftersom han hade erbjudits en kopia av ljudupptagningen.
Kunde inte överklaga dygnslista på papper
Polismyndigheten avslog en journalists begäran om att få en så kallad dygnslista från polisen i digital form. En dygnslista visar de anmälningar om brott som polisen har upprättat under ett dygn och kruxet i detta fall var att journalisten även ville ha k-numren, det vill säga diarienumren för respektive anmälan. Polisen ville inte lämna ut k-numren digitalt utan skickade i stället listan på papper via post till journalisten. Hon överklagade och yrkade att listans skulle lämnas ut digitalt. Men polisen har ingen sådan skyldighet, konstaterade kammarrätten. Och eftersom journalisten hade fått ut listan på papper hade inte hennes rätt att ta del av handlingen inskränkts. Därför menade kammarrätten att domstolen inte kunde pröva överklagandet och avvisade det.
Utlämnande i pappersform kunde inte överklagas
En person begärde hos Kammarrätten i Stockholm att få ut en dom och ett beslut från kammarrätten i elektronisk form (pdf-fil) via e-post. Kammarrätten erbjöd personen att få ut domen och beslutet på papper men vägrade att lämna ut dem elektroniskt. Personen överklagade men överklagandet avvisades av dåvarande Regeringsrätten. Regeringsrätten hänvisade till att kammarrätten hade gått med på att lämna ut de begärda handlingarna i den form som föreskrivs i TF. Kammarrättens beslut hade därmed inte gått personen emot på det sätt som krävs för att det ska kunna överklagas enligt sekretesslagen (numera offentlighets- och sekretesslagen). Regeringsrätten hänvisade till att andra beslut i en kammarrätts administrativa ärenden inte överklagas till Regeringsrätten, vilket framgick av förordningen med kammarrättsinstruktion.
Utskrivna förhör behövde inte lämnas ut på ljudfil
Polisen kan välja att lämna ut utskrifter av förhör i stället för ljudfiler med de inspelade förhören. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och avvisade ett överklagande från en person som inte nöjde sig med utskrifterna utan ville lyssna på förhören. Kammarrätten menade att personen i fråga hade fått ta del av de begärda handlingarna genom utskrifterna. Polisens beslut hade alltså inte ”gått henne emot” och kunde inte överklagas enligt TF:s och OSL:s regler.
Jmf med KR Sthlm 3158-15 där utgången blev en annan.
JO 4171-11
En person begärde hos Försvarsmakten, bl.a. Ledningsregementet och Livgardet, att få en sammanställning av vissa anställdas namn, grad, befattning och lön. JO kritiserade Försvarsmakten för att ha dröjt för länge med att lämna ut sammanställningen. Dessutom tvingades personen identifiera sig för att hämta ut handlingen, vilket var fel enligt JO. Det här eftersom Försvarsmakten redan konstaterat att sammanställning var offentlig i sin helhet. JO slog också fast att en myndighet inte får efterfråga en persons syfte med en begäran bara för att det är personuppgifter som begärs ut. Enligt JO krävs det att det finns någon konkret omständighet som gör att det kan antas att personuppgiften efter utlämnandet kommer att behandlas på ett sätt som omfattas av personuppgiftslagen.
Däremot tyckte inte JO att Försvarsmakten var skyldig att lämna ut sammanställningen i elektronisk form via e-post. Personen som begärt ut sammanställningen hade inte heller rätt till ett överklagbart avslagsbeslut i frågan om formen för utlämnandet.