Sök
Om oss
Allmän handling drivs av Panoptes Sweden AB, Sveriges ledande researchbolag. Våra övriga verksamheter är researchbolaget Acta Publica och Nyhetsbyrån Siren.
Meny
AVGÖRANDEN EFTER LAGRUM (KAPITEL:PARAGRAF I OSL)
Lagar
Etikett: ljudfil
Fick inte ut sitt eget larmsamtal
En person vände sig till Polisen och begärde ut inspelningen av ett larmsamtal som hon själv hade ringt in. Inspelningen fanns på en digital ljudfil. Myndigheten vägrade lämnade ut ljudfilen eftersom den innehöll sekretessbelagda uppgifter och lämnade i stället ut en transkribering med uppgifterna maskerade.
Polisen motiverade det så här:
”Handlingen består i huvudsak av uppgifter som lämnats av dig och den operatör som arbetar vid Polismyndigheten. Merparten av uppgifterna kan därför lämnas ut till dig. Handlingen innehåller emellertid också uppgifter som avser andra enskilda personer”.
Personerna kunde lida men om uppgifterna lämnades ut, bedömde myndigheten.
Personen överklagade och skrev bland annat att hon ville ha ut ljudfilen för att hon eventuellt skulle behöva den som målsägande i en kommande rättegång med koppling till larmsamtalet. Kammarrätten avslog. Domstolen konstaterade att en myndighet inte behöver lämna ut digitala handlingar (ljudfilen) i annan form än utskrift. Domstolen delade Polismyndighetens bedömning vad gällde maskeringarna i transkriberingen.
Ingen rätt att få ljudupptagning på kassett
En person var inte nöjd med att få en ljudupptagning från ett förhör på ljudfil, utan ville ha ljudet överfört till ett kassettband. Någon sådan rätt finns inte enligt tryckfrihetsförordningen, konstaterade HD i denna dom.
Ljudupptagning betraktades som koncept
En person som hade haft ett möte med en anställd vid Vård- och omsorgsnämnden i Norrköpings kommun begärde ut ljudinspelningen som den anställde hade gjort under mötet. Nämnden avslog begäran. Personen överklagade men kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen konstaterade att ljudinspelningen utgjorde underlag för en tjänsteanteckning som den anställde hade skrivit och tillfört det aktuella ärendet. Ljudfilen kunde därför jämföras med ett sådan koncept som bara blir en allmän handling om det tas om hand för arkivering, vilket inte hade skett i det här fallet.
Förvrängd ljudupptagning var en ny handling
Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist som ville ta del av ett inkommet larmsamtal. Myndigheten menade att personerna som hördes på inspelningen kunde antas lida men om denna lämnades ut. Journalisten överklagade beslutet och yrkade att inspelningen skulle lämnas ut till honom i sin helhet. Han gjorde också ett antal alternativa yrkanden, bland annat att inspelningen skulle lämnas ut efter att alla röster, förutom den som tillhörde person som ringt in, hade klippts bort eller förvrängts. Inringaren hade nämligen gett sitt samtycket till att inspelningen lämnades ut till journalisten. Men enligt kammarrätten gjorde inte samtycket att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet eftersom det förekom andra röster på inspelningen. Yrkandena om att inspelningen skulle lämnas ut med vissa röster förvrängda eller bortklippta innebar att det skulle behöva skapas en helt ny handling. En sådan begäran omfattas inte av tryckfrihetsförordningens regler om utlämnande av allmänna handlingar, menade kammarrätten och avvisade dessa yrkanden.
Utskrivna förhör behövde inte lämnas ut på ljudfil
Polisen kan välja att lämna ut utskrifter av förhör i stället för ljudfiler med de inspelade förhören. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och avvisade ett överklagande från en person som inte nöjde sig med utskrifterna utan ville lyssna på förhören. Kammarrätten menade att personen i fråga hade fått ta del av de begärda handlingarna genom utskrifterna. Polisens beslut hade alltså inte ”gått henne emot” och kunde inte överklagas enligt TF:s och OSL:s regler.
Jmf med KR Sthlm 3158-15 där utgången blev en annan.
Tonläge avgjorde sekretessfråga
Kammarrätten bedömde att ljudfiler i en polisutredning från två inspelade samtal med en taxichaufför var offentliga och skulle lämnas ut till en journalist. Innehållet i filerna hade transkriberats till text och ingått i en förundersökning som lämnats till domstol. Informationsinnehållet i det som sades i ljudfilerna var därmed redan offentliggjort, enligt kammarrätten. Men röster och tonlägen kunde däremot fortfarande omfattas av sekretess. Men eftersom samtalen inte fördes i någon särskilt utsatt situation och rösterna inte tydde på att de inblandade var i affekt så kunde ljudfilerna lämnas ut utan risk för men, bedömde kammarrätten.
Jmf med KR Sthlm 2700-17 där utgången blev en annan.